Miljonprogrammet blev löftet om en modern bostad för alla bortom de odrÀgliga förhÄllanden som ansÄgs rÄda i stÀdernas gamla arbetarkvarter. Men det blev aldrig en miljon lÀgenheter, industrins blomstring avtog snabbare Àn vad man hade vÀntat sig och det vi idag kan se nÀr vi blickar tillbaka Àr de första stegen mot en ökad urban segregation. Sedan början pÄ nittiotalet har segregationen i Sverige ocksÄ kommit att fördjupas, nÄgot som visar sig frÄn sin allra tydligaste sida i de stora stÀderna. Den boendesegrega-tion vi idag ser prÀglas av bÄde sociala och etniska förtecken som direkt och indirekt pÄverkar mÀnniskornas vardagsliv i de forna miljonprogramsomrÄdena, och inte minst de ungdomar som vÀxer upp dÀr. I Göteborg Àr denna segregation ett tydligt faktum, vilket bland annat manifesterar sig i de ?satellitförhÄllanden? som framför allt prÀglar de nord-östra stadsdelarnas relation till den övriga staden, och i de ojÀmlika relationer som rÄder mellan olika stadsdelar och mellan centrum och periferi (Sernhede 2002).

Informanterna beskrev i huvudsak det organisatoriska stödet och den utveckling som varit som positiv. Denna utveckling, med mindre machokultur tros ha kunnat vara en bidragande orsak till att stödet Àr mer accepterat och efterfrÄgas i större grad Àn tidigare. Vidare framgick vikten av Äterkoppling till hÀndelsen. Den familjÀra gemenskapen med kollegan utgjorde ett stort, indirekt organisatoriskt stöd..

Examensarbetet Àr utfört pÄ uppdrag av Banverket Data i BorlÀnge. Syftet med arbetet var att ta fram en kravspecifikation för en telefonkatalogs applikation för deras intranÀt samt utveckla denna i .Net mot ett befintligt mellanlager. Arbetet med utvecklingen har följt Banverket Datas egen metod för systemutveckling och arbetet med förstudierna har anvÀnt kvalitativ och kvantitativ metod. Dessutom beskriver rapporten Àven kravspecifikationer mer ingÄende..

Flera studier har belyst problem i transvÄrden och att bemötande i transvÄrden i Sverige Àr ett omrÄde som inte tÀcks inom befintlig forskning. Denna studie syftar till att undersöka hur transpersoner upplever bemötandet inom hÀlso- och sjukvÄrden, vilka faktorer som upplevs ge ett gott bemötande och vad som upplevs som brister i bemötandet. För att besvara detta har en narrativ metod anvÀnts för att analysera vad fjorton personer har berÀttat om sina upplevelser av bemötandet inom hÀlso- och sjukvÄrden. Flera berÀttelser handlar om faktorer som kan klassificeras som ett gott bemötande; saker som respekt, empati och tillit. Andra handlar om brister i bemötandet med saker som avsaknad av respekt och okunskap frÄn de professionella.

FrÄgestÀllning: Vilken uppfattning har bankanstÀllda om begreppet whistleblowing och begreppets anvÀndning som metod för internrapportering?Hur tror bankanstÀllda att deras arbetssituation kommer att pÄverkas av anvÀndandet av whistleblowing som internrapportering?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utveckla förstÄelsen för anstÀlldas uppfattning om begreppet whistleblowing och anvÀndandet av whistleblowing som en metod för internrapportering i den befintliga organisationen och verksamheten.Metod: Studien utfördes med en abduktiv ansats och en kvalitativ undersökning utfördes för datainsamling, det i form av semistrukturerade intervjuer med sju anstÀllda pÄ tre olika banker. Resultatet frÄn intervjuerna analyserades med hjÀlp av en tematisk analysmetod.Slutsats: Studien visar att flertalet av respondenterna vet om att det finns interna rapportsystem inom organisationen men inte hur de ska anvÀnda de om det skulle bli aktuellt. De vet heller inte nÄgot om att Finansinspektionen har kommit med nya regler som behandlar just detta. De sÀger sig vara positiva till att det finns möjlighet till att rapportera internt men skulle helst undvika att behöva rapportera sjÀlva om det var möjligt.

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur energibalansmÀtning och aktivitetsregistrering med indirekt respiratorisk kalorimetri, accelerometer, kostdagbok och aktivitetsdagbok, uppfattades av överviktiga barn och tonÄringar och att jÀmföra uppfattningarna mellan barn i olika Äldrar och av olika kön. Metod129 överviktiga barn valdes ut med ett konsekutivt urval dÄ de kom för energibalansmÀtning pÄ Energimetaboliska laboratoriet vid Uppsala Universitet mellan 2008 och mars 2012. En enkÀt fylldes i av barnen efter att de genomgÄtt en mÀtdag pÄ laboratoriet samt fyra mÀtdagar sjÀlvstÀndigt i hemmet. EnkÀten innehöll elva frÄgor varav tio frÄgar handlade om de olika mÀtmetoderna som barnen genomgÄtt. Författarna koncentrerade sig pÄ fyra av dessa mÀtmetoder. FrÄgorna besvarades med hjÀlp av femgradiga skalor, varav resultaten sammanstÀlldes för en statistisk analys. ResultatHuvudresultatet visade att alla fyra mÀtmetoder uppfattades nÄgorlunda likvÀrdigt av barnen, oavsett kön.

I denna studie undersöker vi företagshÀlsovÄrdsanstÀlldas uppfattningar om samtal som metod i stressförebyggande arbete. Tidigare forskning visar bland annat i vilka situationer som stress kan uppstÄ, vilka negativa konsekvenser stress kan ha och varför det Àr viktigt att förebygga- och inte bara behandla stress. Största delen av tidigare forskning som gjorts tycks handla om olika metoder för att behandla stress, dÀrför fokuserar vi i denna studie pÄ hur samtalet kan anvÀndas i förebyggande arbete. Genom att intervjua sex personer som alla arbetar med företagshÀlsovÄrd har vi fÄtt ett resultat som visar att samtalet Àr en bra metod att anvÀnda i stressförebyggande arbete..

Den hÀr politisktfilosofiska texten syftar till att undersöka den normativa problematiken kring migration i den Europeiska Unionen. För att göra det pÄ bÀsta sÀtt har tvÄ primÀra frÄgestÀllningar stÀllts. Den första (Vilka normativa vÀrderingar finns det att ta hÀnsyn till i migrationsfrÄgan?) Àr en normativ argumentationsanalys som syftar till att gÄ pÄ djupet och försöka ringa in alla de premisser som gÀller för öppna visavi stÀngda grÀnser samt de konsekvenser som kan följa av respektive sakförhÄllande.Den andra delen av uppsatsen syftar till att reda ut vilka normativa premisser som ligger till grund för de EU-beslut som tas i migrationsfrÄgor, men huvudsakligt fokus pÄ utomeuropeisk immigration.Slutsatsen i arbetet Àr dels att migration Àr en synnerligen komplex frÄga dÀr man mÄste ta hÀnsyn till en mÀngd vitt skilda etiska och praktiskpolitiska premisser som ofta stÄr i direkt motsatsförhÄllande, dels att EU: s migrationspolicys i hög grad styrs av partikulÀra moraliska vÀrderingar..

Bakgrund Vistelsetiden pÄ akutmottagningen pÄ Centralsjukhuset i Kristianstad har studerats och en skillnad identifierades dÀr mÀn i större utstrÀckning Àn kvinnor hade en vistelsetid kortare Àn fyra timmar. Ingen direkt orsak till skillnaden i vistelsetid kunde urskiljas. Det identifierade fenomenet valdes att bearbetas med genus som begrepp.SyfteSyftet med studien var att undersöka orsaken till varför det Àr en skillnad i vistelsetid mellan mÀn och kvinnor pÄ akutmottagningen.Metod Metod för datainsamling var kvalitativ intervju. Informanter valdes strategiskt utifrÄn kriteriet att de arbetade pÄ en akutmottagning, och bestod av olika yrkesprofessioner, kön samt yrkeserfarenhet. TvÄ olika sjukhus i södra Sverige deltog i studien.

En Àgare eller delÀgare i ett fÄmansföretag beskattas enligt vissa sÀrskilda regler vad gÀller utdelning och kapitalvinst frÄn företaget, vilka framgÄr av kapitel 56 och 57 inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Huvudsyftet med dessa regler Àr att motverka skattemÀssig inkomstomvandling. MÄlet Àr att aktiva Àgares arbetsinkomster i ett fÄmansföretag ska beskattas pÄ samma sÀtt som en anstÀllds arbetsinkomster. FörvÀrvsinkomster, sÄsom lön, beskattas enligt en progressiv skatteskala med en högsta marginalskatt pÄ cirka 57 procent, medan kapitalinkomster beskattas proportionellt med en enhetlig skattenivÄ pÄ 30 procent. För en Àgare till kvalificerade aktier i ett fÄmansföretag sker beskattningen endast till tvÄ tredjedelar av dessa 30 procent pÄ de utdelningar som befinner sig inom ett visst grÀnsbelopp.

Undersökningens syfte Àr att utifrÄn en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgÄngspunkt frÄn frÄgorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrÄn denna argumentation utlÀsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrÄn Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det hÀr sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förÀndra besökarnas beteende.

Bakgrund Vistelsetiden pÄ akutmottagningen pÄ Centralsjukhuset i Kristianstad har studerats och en skillnad identifierades dÀr mÀn i större utstrÀckning Àn kvinnor hade en vistelsetid kortare Àn fyra timmar. Ingen direkt orsak till skillnaden i vistelsetid kunde urskiljas. Det identifierade fenomenet valdes att bearbetas med genus som begrepp.SyfteSyftet med studien var att undersöka orsaken till varför det Àr en skillnad i vistelsetid mellan mÀn och kvinnor pÄ akutmottagningen.Metod Metod för datainsamling var kvalitativ intervju. Informanter valdes strategiskt utifrÄn kriteriet att de arbetade pÄ en akutmottagning, och bestod av olika yrkesprofessioner, kön samt yrkeserfarenhet. TvÄ olika sjukhus i södra Sverige deltog i studien.

I vÀsterlÀndska samhÀllen lyfts demokratiteorier som direkt deltagande, deliberativ och deltagardemokrati lyfts allt oftare fram som en möjlig ÄtgÀrd pÄ problemet med medborgarnas minskade politiska deltagande. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om kommunernas satsningar pÄ ökad medborgardemokrati leder till ett ökat medborgerligt deltagande i det politiska livet, samt om deltagandet pÄverkas av hur kommunerna valt att satsa pÄ demokratiÄtgÀr. Uppsatsen Àr en triangulering av kvalitativ och kvantitativ metod.Slutsatserna visar att fördelningen för antalet traditionella gentemot medborgardemokratiska ÄtgÀrder Àr relativt jÀmn, nÄgot högre andel medborgardemokratiska ÄtgÀrder. Vidare visade resultatet att vilka eller hur mÄnga demokratiÄtgÀrder en kommun satsar pÄ inte leder till ökat valdeltagande. Slutligen visade resultatet att vissa demokratiÄtgÀrder Àr vÀl fungerande och genererar ett stort medborgerligt deltagande, medan andra inte lockar sÀrskilt mÄnga medborgare att delta alls..

Examensarbetet undersöker hur satellitguidning av grÀvmaskiner pÄverkar de olika aktörerna pÄ arbetsplatsen samt pÄ vilka typer av schaktarbeten systemet Àr till störst nytta. Fokus ligger inte pÄ att analysera hur mycket fortare grÀvmaskinen arbetar, Àven om det Àr en faktor som tas hÀnsyn till, utan mer pÄ hur övriga aktörers (utsÀttares, anlÀggningsarbetares, grÀvmaskinisters och platschefers) arbete pÄverkas av systemet. Den extra utrustning som behövs kostar pengar. Antingen genom hyra eller genom inköp av egen utrustning. Kan inte den extra kostnaden tÀckas av det som sparas finns ingen anledning att anvÀnda systemet.

Syftet Àr att utveckla och dokumentera en metod för anvÀndarnÀra utveckling av terrÀnganalysmoduler inom ramen för försvarsmaktens GeoPres-koncept. Dessutom skall det utifrÄn denna metod utvecklas ett siktfÀltsanalystillÀgg med brett anvÀndningsomrÄde. SiktfÀltsanalystillÀgget skall förenkla arbetet med siktfÀltsanalyser och skall kunna anvÀndas i Norra MilitÀromrÄdesstabens nÀtverk. En metod för utveckling av terrÀnganalysmoduler inom ramen för försvarsmaktens GeoPres-koncept togs fram med tio olika steg. Den utvecklade systemutvecklingsmetoden anvÀndes sedan för att utveckla ett siktfÀltsanalystillÀgg till ArcView.