Evar är ett examensarbete, om 22,5 HP individuellt utfört av André Runling under våren 2012 vid Karlstads universitet, till högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design. Uppdragsgivare för projektet har varit Johan Larsvall, industridesigner och ägare av Idesign i Stockholm. Handledare på Karlstads universitet har varit Lennart Wihk, industridesigner och universitetsadjunkt. Examinator har varit Fredrik Thuvander, professor och universitetslektor.Idesign är en designbyrå med kontor på Långholmen i centrala Stockholm och har uppdrag för olika företag inom olika branscher, bland annat Silva Sweden AB och myndigheten Trafikverket.Idesign har Trafikverkets uppdrag att komma med förslag på koncept till cykelbelysning för ökad användning och tillförlitlighet mot dagens användning. Projektet har initierats av Trafikverket och Idesign skall stå för utvecklingen av en belysning åt Silva.

When contemplating entering an alliance the rationale behind the decision should differ depending on the size of the companies involved as well as on other important factors. The important factors influencing the decision are related to the resource pooling potential of the alliance, the power structure along with the business network the companies are a part of. The analysis has shown proof of a need for cooperation if one wish to succeed in the telecommunication industry and it has also determined which resources that are deemed to be most important to get in touch with, for our study object, to facilitate its access to the market. Those resources are defined as a direct channel to the customer, funds/capital and the access to relevant business networks. To get in touch with these lacking resources, three alternative approaches has been proposed; all of them involving a strategic alliance decision.

Denna uppsats behandlar hur företag arbetar effektivt med första fasen i produktutvecklingsprocessen, det vill säga fuzzy front end. Vi har valt att studera detta utifrån ett ledningsperspektiv och undersökt fyra mejeriföretag eftersom det är en konkurrensutsatt bransch med snabb produktutveckling. Vi har gjort en fallstudie och intervjuat forskning och utvecklingscheferna på Milko, Skånemejerier, Arla Foods och Norrmejerier. I vår undersökning har vi kommit fram till att de teorier vi behandlat tillämpas i stor utsträckning i de företag vi undersökt. Företagen arbetar aktivt med att effektivisera fuzzy front end genom att skapa innovationskultur och motivera de anställda.

Den svenska skogsindustrin är i behov av förnyelse och förändring och inom modeindustrin pågår ett ständigt arbete med miljöförbättringar och socialt ansvarstagande. Dessa två aktiviteter har en gemensam framtid i form av den cellulosabaserade textilen. I dagens samhälle har höga energipriser och ökat miljömedvetande skapat intresse för en ny ekonomi - bioekonomin. I bioekonomin är bioraffinaderier en grund - en anläggning som har en integrerad produktion av produkter med biomassa som råvara. Bioraffinaderier blir ett allt intressantare alternativ då både bränsle, kemikalier och fibrer kan tillverkas, bland annat massan som blir textilfibrer, dissolvingmassa. Det huvudsakliga målet med bioraffinaderier är att öka råvarans värde ytterligare genom produktion av olika typer av biobaserade produkter.

Undersökningens syfte är att förklara hur chefer agerar vid ledningsdrivna och vid spontant uppkomna förändringsinitiativ i en organisatorisk miljö där det finns informella nätverk av specialiserade kompetenser. Arbetet kombinerar en kvalitativ ansats för att utforska och beskriva chefers ledarskapsmetoder genom djupintervjuer med en kvantitativ undersökning i enkätform riktat mot chefer och även mot deras medarbetare med specialistkompetens. Studiens slutsats är att de undersökta cheferna har metod och förmåga att skapa goda förutsättningar för förändring samt att stötta samverkan och innovation i informella nätverk inom den lokala enhetens kontext. Cheferna saknar dock god förmåga och metodik för att kunna utöka detta till att omfatta och inverka på företagets nyttoskapande som helhet.

Detta examensarbete omfattar 15 högskolepoäng och skrivs på Mälardalens Högskola i Eskilstuna med inriktning produktdesign ? industriell design. Arbetet genomfördes under vårterminen, april till juni 2014 där en grupp på två personer utvecklade ett trappräcke på Lundbergs produkter AB i Nyköping. Lundbergs tog kontakt med gruppen innan start och presenterade fyra stycken uppdrag. Uppdraget var att utveckla Ekerö räcke i metall, där målet var att få räcket monterbart i trappor och gruppen blev tilldelad en kravspecifikation på vad företaget förväntade sig utav slutprodukten.På grund av den stora säkerhetsfrågan hos ett trappräcke behövdes en analys på problemet och de krav som ställdes på produkten.

Sammanfattning (for english: scroll down) Titel: Entreprenören i servicebranschen Seminariedatum: 2007-05-31, 2007-06-01 Kurs: SMT302 Kandidatuppsats 10p Författare: Jimmy Heijel, Lars Jacobsson, Fredrik Svensson Handledare: Elin Bommenel, Carl R. Hellberg Nyckelord: Entreprenören, serviceentreprenören, servicebranschen, service management, kontrollens lokalisering, innovationsförmåga, riskhantering, prestationsbehov och intuition. Syfte: Att med utgångspunkt i entreprenörers vedertagna egenskaper identifiera beskriva och analysera egenskaper som särskiljer entreprenörer i serviceverksamheter. Metod: Arbetet genom uppsatsen har följt ett kvalitativt angreppssätt där en deduktiv ansats använts. Två intervjuer har gjorts med entreprenörer verksamma i näringslivet.

Tidigare undersökningar visar att nästan nio av tio gymnasieskolor använder sig av produkter från en dominerande aktör, nämligen Microsoft. Syftet med vår studie var att undersöka varför svenska gymnasieskolan inte använder sig av alternativ såsom öppen källkod och fri programvara i större utsträckning. Vi valde att avgränsa oss till att studera till den vanligast förekommande programvaran, såsom operativsystem, kontorsprogram och webbläsare. Vidare valde vi att lägga fokus på de datorer som står till elevernas förfogande. Vi genomförde en kvalitativ undersökning, baserad på intervjuer med respondenter som representerar 10 kommuner i Skåne län.

Outsourcing av IT är något som kom igång i slutet på 90-talet och är idag ett utbrett fenomen. Tillverkningsindustrins outsourcing till låglöneländer har pågått länge, men utvecklingen inom teknologi och global kommunikation innebär även att många tjänster numera kan transporteras stora sträckor med liten, eller ingen, försämring av kvalitet, något som gjort att outsourcingen av IT kunnat växa sig stor. Utvecklingen har också inneburit att distinktionen mellan kvalificerade- och okvalificerade jobb inte längre avgör om de ska outsourcas till låglöneländer eller inte. Tjänstejobb kan alltså precis som jobb inom tillverkning numera utsättas för konkurrens från låglöneländer och flytta. Företag som outsourcar IT till låglöneländer kan öka fokus på kärnverksamheten och får tillgång till både en bred kompetenspool och specialister, ofta till låga och flexibla lönekostnader.

This master thesis attempts to answerthe question if a startup with amaterial innovation needs a specialbusiness development model. Mainstreambusiness development literature is notwell adapted to the rigor of testing anew material and bringing it tomarket. This was studied using threedifferent methods. First of thetheories that are considered canonicalfor high tech business development wasexamined. The next step was to go into the role of a business developer inone of the hottest high tech materialinnovation startups this decade,Disruptive Materials.

I denna uppsats har jag undersökt metoder för förvaltande av kunskap samt lärande på arbetsplatsen genom att utgå ifrån personalens expertkunskaper inom sitt arbete och hur företag kan ta tillvara dessa. Den samlade kunskapen som finns på företag är ett värdefullt verktyg. Om den skulle varit möjligt att ta tillvara den på ett effektivt sätt skulle både medarbetare och företagets utveckling kunna dra stor nytta av det. Jag har undersökt hur denna kunskap skulle kunna förvaltas för att de anställda ska kunna få mer ansvar och möjlighet att förbättra sin arbetsplats med hjälp av olika metoder. Detta har jag gjort i samarbete med företaget Jidoka Innovation och deras metoder under samlingsnamnet HelpMe.

When contemplating entering an alliance the rationale behind the decision should differdepending on the size of the companies involved as well as on other important factors. The importantfactors influencing the decision are related to the resource pooling potential of the alliance,the power structure along with the business network the companies are a part of. Theanalysis has shown proof of a need for cooperation if one wish to succeed in the telecommunicationindustry and it has also determined which resources that are deemed to be most important toget in touch with, for our study object, to facilitate its access to the market. Those resources aredefined as a direct channel to the customer, funds/capital and the access to relevant businessnetworks. To get in touch with these lacking resources, three alternative approaches has beenproposed; all of them involving a strategic alliance decision.

Att fastställa en strategi ? det är fokus för denna uppsats. För företag i en starkt föränderlig bransch blir långsiktig fokusering mycket betydelsefullt. Med denna uppsats ämnar vi skapa förståelse för reklambranschens utveckling och framtida krav för att utgöra underlag för en strategiutformning för framtidens byrå - vi vill identifiera marknadschefens bästa vän i framtiden. För att möjliggöra detta har vi utgått från följande tre nyckelområden: Det första berör den produkt som marknadchefen kommer att efterfråga för att tillgodose sina krav på kommunikation i framtiden. Det andra området berör den typ av relation och det arbetssätt som marknadschefen önskar att sin byrå präglas av.

Living Lab är en öppen innovationsmiljö där innovationer samproduceras, testas och verifieras av användarna, tillsammans med företag och akademin i en kontext som representerar innovationens tänkta användningsområde. Genom samverkan kan olika värden skapas för företagen. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Living Lab skapar värde för företag och vilka värden företag kan identifiera ur de användarcentrerade aktiviteterna. Uppsatsen karaktäriseras av en kvalitativ ansats och grundar sig i en explorativ undersökning med djupintervjuer där fyra företag ligger till grund för uppsatsens resultat. Uppsatsen har visat att Living Lab skapat värden för företag genom att de fått mer tilltalande produkter, identifierat nya användarkategorier och samordnat resurser med företag.

Syftet med uppsatsen var att undersöka affärsutvecklares betydelse för företag i en inkubator utifrån inkubatorföretagens synvinkel. Uppsatsen syftade även till att ta fram ett verktyg för att mäta denna betydelse. Studien utfördes genom intervjuer med företagsrepresentanter och andra nyckelpersoner vid inkubatorn Ideon Innovation i Lund. Intervjuerna bestod av såväl öppna frågor som enkätfrågor. Enkätfrågorna sammanställdes i ett verktyg som tagits fram för att utvärdera affärsutvecklares betydelse.