Att ha ett arbete Àr betydelsefullt, men det Àr ingen sjÀlvklarhet för alla mÀnniskor. SamhÀllet förÀndras stÀndigt och idag stÀlls det höga krav pÄ effektivitet och personliga kompetenser. Det gör att mÄnga mÀnniskor har svÄrt att nÄ upp till dessa krav och hamnar istÀllet utanför arbetsmarknaden. Vi vill med denna uppsats visa pÄ en alternativ verksamhetsform som kan bryta ett utanförskap och som kan fÄ mÀnniskor integrerade i samhÀllet igen. DÀrför har vi valt att studera sociala arbetskooperativ vilket Àr företag som drivs i föreningsform av medlemmarna sjÀlva.

Att kÀnna sig svensk trots att man bott i Sverige en lÀngre tid Àr inte alltid en sjÀlvklarhet. KÀnslan av tillhörighet bottnar i nÄgonting annat, mycket djupare Àn vad som kan ses pÄ ytan. I antologin belyser vi kvinnor i varierande Äldrar och deras identitetsskapande i det svenska samhÀllet. Den gemensamma övergripande nÀmnaren för vÄra studier Àr kvinnornas syn pÄ sig sjÀlva, som invandrare och individ. Amras del kretsar kring hur Bosniska invandrarkvinnor uppfattar betydelsen av den egna etniska gruppen för kÀnslan av gemenskap i det svenska samhÀllet.

 I uppsatsen analyseras Jack Kerouacs roman PÄ vÀg utifrÄn fem grundteman; Att vara pÄ vÀg; om resandets funktioner, Avvikelse frÄn samhÀllet, Idolisering och inflytande, Genus och kvinnosyn och Etnicitet. Analysen följs sedan av ett förslag pÄ hur man i klassrummet kan behandla dessa delar av Kerouacs roman. Utöver detta innehÄller uppsatsen ett avsnitt dÀr litteraturens roll och funktion i skolan behandlas  och ett avsnitt som behandlar vikten av en dynamisk litteraturundervisning. .

Syftet med denna masteruppsats Àr att undersöka bostadsomrÄdet Holma, dess förutsÀttningar och hur det upplevs av befolkning och verksamma i omrÄdet, samt att analysera och diskutera omrÄdet utifrÄn teoretiska resonemang kring plats, urbanitet och grannskap. Vidare Àr förhoppningen att kunna identifiera resurser för frÀmjandet av gemenskap och hÄllbar förbÀttring. Arbetet skrivs utifrÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv dÀr en premiss Àr att mÀnniskor genom sitt agerande formar mening och att detta agerande i sig pÄverkas av sociala strukturer. Det empiriska arbetet utgörs av etnografiska studier som analyseras utifrÄn nÀmnd teoretisk bas. Studien mynnar ut i resonemang kring vikten av medborgarengagemang och lÄngsiktighet i grundandet av intiativ i grannskapet.

Syftet med arbetets undersökning har varit att fÄ större förstÄelse för hur matriser fungerar som stödstruktur i skriftliga prov i historia. Jag har valt att undersöka om matriserna överhuvudtaget anvÀnds av eleverna, om de fyller sin funktion och pÄ vilket sÀtt de gör det. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort en innehÄllsanalys av 80 elevsvar tillhörande 20 elever pÄ fyra provuppgifter tagna ur nationella provet i historia 2013, dÀr svar till uppgifter med matris jÀmförts med svar utan matris. TvÄ av uppgifterna har mÀtt den kÀllkritiska förmÄgan och de andra tvÄ har mÀtt förmÄgan att anvÀnda en historisk referensram. Samtidigt har en av uppgifterna inom varje kunskapsomrÄde haft en matris som stödstruktur. Jag har kommit fram till att de elever som Àr vana vid att arbeta utifrÄn matriser verkar anvÀnda sig av dem i större utstrÀckning Àn andra i provsituationen.

Denna studies syfte har varit att undersöka hur relationerna mellan skolans olika agenter (lÀ-rare, elever m.m.) och mellan skolans olika diskurser (Àmnesdiskurser m.m.), och deras inne-hÄllande makt- och kontrollprinciper, kan beskrivas i en specifik skolas diskursiv praktik. Samtidigt har studien dragit parallell till hur de ovanstÄende relationerna symboliserar relat-ionerna mellan de olika samhÀllsgrupperna. Den har gjort ett försök att förstÄ hur skolans praktik bidrar till reproduktionen av den specifika ideologi som stÄr för upprÀtthÄllandet av dessa relationer. Studien har dessutom gjort en koppling till uppdragets demokratiska dimens-ioner, dimensioner om likvÀrdig utbildning och dess intentioner av individens finnande av sin egenart, som tar sig till uttryck genom styrdokumentets texter, i relation till skolans funktion som, enligt en del forskning (jmf. Bourdieau, Bernstein m.fl.) gÄr ut pÄ att reproducera sam-hÀllsvillkoren.

En studie om lÀrarstudenters sÀtt att erfara bedömning av ett filmarbete. De utgÄr frÄn att teknik Àr centralt men visar efter arbetet till att de vilja bli bedömda baserat pÄ uttrycksfullhet och innehÄll. Studenterna har starkt divergerande tankar om betygens funktion och arbetet visar inga starka samband till andra attityder. Uppsatsen diskuterar Àven förutsÀttningarna för estetiska lÀroprocesser under en mÄlstyrd befattningsutbildning..

Uppsatsen behandlar EU:s utvidgningspolitik och dess underliggande krafter. Syftet Àr att förklara Turkiets lÄnga vÀg mot EU-medlemskap med hjÀlp av en jÀmförelse med Polen. VÄrt teoretiska ramverk Àr en tredelad modell som förklarar individers och organisationers handlande. Modellen bestÄr av konsekvenslogik som rör rationella kalkyler om nytta, regellogik som behandlar situationsspecifika regler och uppfattningar om gemenskap och identitet, samt morallogik som tar sin utgÄngspunkt i universella principer som demokrati och mÀnskliga rÀttigheter. Förutom de officiella dokumenten rörande utvidgningen undersöker vi den inofficiella diskussionen - en relativt oprövad avgrÀnsning i den europeiska kontexten.

Syftet med min uppsats var att fÄ en djupare förstÄelse för den behandling som finns för anhöriga till missbrukare. Jag ville ocksÄ se om det fanns nÄgon skillnad pÄ upplevelserna av en terapeutledd behandling och en i en sjÀlvhjÀlpsgrupp. Intresset vÀcktes under min praktik pÄ en öppenvÄrdsbehandling för missbrukare, dÀr jag ocksÄ kom i kontakt med anhöriga. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar anvÀndes en kvalitativ metod, eftersom jag hellre ville undersöka kÀnslor, emotioner och erfarenheter Àn mer okomplicerade faktafrÄgor. Jag anvÀnde mig av semistrukturerade intervjuer med öppna frÄgor och intervjupersonerna fick tala relativt fritt kring olika teman.

The purpose of this study is to show how the Swedish newspapers Aftonbladet andDagens Nyheter reported on and described Dag Hammarskjöld as a man and a symbolat the time of his death in 1961. The method for the research has been a qualitativethematic analysis of the content in the articles published from the date ofHammarskjöldŽs death to the day after the funeral. The study has been based on theoriesabout newspapers roles in the construction of imagined communities, the use of mythsand the objectifying of abstract ideas in news texts.I have found that the investigated newspapers described Dag Hammarskjöld assynonymous with the United Nations, the world peace and a hope for the future. He wasalso described as a link between the present and the past in the Swedish history at thesame time as he was described as a man of the people. He was representing?Swedishness? in an international context and the cosmopolitan.

Denna uppsats syftar till att beskriva motivationen hos nÄgra produktionsarbetare inom tvÄ Älderskategorier för att kunna spegla eventuella skillnader mellan dessa. Den kvalitativa beskrivningen utgÄr frÄn frÄgan om vad som motiverar fem Àldre respektive fem yngre produktionsanstÀllda med monotona arbeten vid löpande band. Den teoretiska utgÄngspunkten baseras pÄ behovsteorier och studier kring industriarbetares instÀllning till sitt arbete. Resultatet visar att ingen av informanterna uppfyller samtliga kriterier gÀllande instrumentell instÀllning, d.v.s. arbetar enbart för ekonomiska intressen.

SammanfattningDet hÀr Àr en tur i sagans land, dÀr jag visar er vad pedagogerna anvÀnder höglÀsning av sagor till och vilka syften som Àr bakomliggande. Genom litteraturen fÄr ni en bild av vad höglÀsning av sagor skapar, hur sagoarbete bör ske enligt författarna och arbetets syfte. Jag har valt att anvÀnda metoden intervju med tvÄ pedagoger i en förstaklass. Resultatet i min metod d.v.s. mina intervjuer visar de tvÄ pedagogernas arbete med höglÀsning av sagor och deras Äsikt om vad höglÀsning av sagor kan ge till barnens utveckling.

Syftet med detta examensarbete har varit att skapa ett varumÀrke som fokuserar pÄ att tillagningen av teet blir rÀtt. MÄnga varumÀrken lÀgger inte sÄ stor vikt vid att sprida denna kunskap trots att information om detta finns pÄ i stort sÀtt alla förpackningar. Problemet Àr att informationen Àr för anonym. Jag har dÀrför velat undersöka om man kan ta denna information och göra den till en del av designen och dessutom skapa ett varumÀrke som kÀnns unikt och som trots informationen har en estetisk hög nivÄ. Jag har dessutom velat utveckla denna produkt ytterligare för att underlÀtta tillagningen av teet.

Dagens utveckling inom distansutbildning har lett till att det blir allt viktigare att vÀlja en lÀrplattform som Àr anpassat till företagets eller organisationens verksamhet. Nya effektiva utbildningsmetoder som komplement till den traditionella utbildningen möjliggörs av den nya tekniken dÀr e-learning har en framtrÀdande roll. E-learning gör att lÀrandet inte lÀngre Àr beroende av ett fysiskt klassrum och en specifik tidpunkt utan utbildningen blir mer flexibel, interaktiv samt fokuserar mer pÄ sjÀlva pÄ lÀrandet.Syftet med denna uppsats har varit att kartlÀgga hur ett LMS bör vara utformat vad det gÀller design, funktion och anvÀndbarhetsfaktorer för att underlÀtta val av lÀrplattform (LMS). Studien har visat att det designmÀssigt Àr lÀmpligt att följa vedertagna författares riktlinjer ? oavsett om det gÀller LMS eller design av en funktion i ett LMS.

Cirka 150 000 personer drabbas av Alzheimers sjukdom i Sverige och en stor del av dem vÄrdas av sina nÀrstÄende. Sjukdomen förÀndrar livssituationen bÄde för den drabbade och för dennes familj. Syftet med studien har varit att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av att leva med en Alzheimerssjuk person, tolkat i ljuset av copingteorier, för förstÄelse av hur nÀrstÄende lÀttare kan hantera svÄrigheter. Metoden utgÄr frÄn en kvalitativ ansats med induktiv tematisk analys för biografier och analytisk induktion för intervju. I resultaten synliggörs nÀrstÄendes förnekande vid tidiga tecken pÄ sjukdomen, men sjukdomens ökande försÀmring leder sÄ smÄningom till accepterande av sjukdomen.