Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med den hÀr studien var att i ett mÄngkulturellt omrÄde undersöka idrottslÀrarens och idrottsledarens instÀllning till samverkan inom Idrottslyftet. FrÄgestÀllningar var följande:Vilka hinder respektive möjligheter upplever idrottslÀraren med samverkan?Vilka hinder respektive möjligheter upplever idrottsledaren med samverkan? Metod: Undersökningens underlag bestod av intervjuer vilka har studerats med en kvalitativ metod. Urvalet utgjordes av tre idrottslÀrare och tre idrottsledare verksamma i mÄngkulturella omrÄden. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn ad hoc-metoden.Resultat: IdrottslÀrarna ser samverkan som ett sÀtt att ge elever möjlighet att komma i kontakt med föreningsidrotten.

I den hÀr uppsatsen behandlas det könsneutrala pronomenet hen, som har debatterats livligt under 2012. Tidigare studier har visat att ordet frÀmst Àr etablerat i hbtq- och feministkretsar och att det framför allt fyller en funktion i att problematisera kön. Uppsatsens syfte Àr att nÀrmare beskriva betydelser och funktioner för ordet hen samt att undersöka huruvida ordet i dag förekommer i kontexter som inte Àr direkt knutna till feministisk eller hbtq-relaterad verksamhet.Uppsatsens teoridel behandlar feministisk sprÄkteori och sprÄkvÄrdsteori, frÀmst enligt Cameron (1992) och Pauwels (1998; 2003). HÀr redogörs ocksÄ för bakgrunden till ordet hen samt nÄgra av de queerteoretiska och skrivtekniska motiv som har anförts för att införa ett könsneutralt pronomen.I studien analyseras anvÀndningen av hen i 100 bloggtexter och 100 tidnings­texter, dvs. 200 belÀgg, frÄn hösten 2012 utifrÄn morfosyntaktiska, funktionella och kontextuella perspek­tiv.

Detta kandidatarbete problematiserar begreppet offentliga platser utifrÄn ett socio-spatialt perspektiv, det vill sÀga förhÄllandet mellan mÀnniskan och den fysiska miljön, med fokus pÄ vilka möjligheter och begrÀnsningar den fysiska planeringen har att pÄverka stadslivet. DÀrtill studeras olika urbanteoretiska förhÄllningssÀtt utifrÄn verk skrivna av William H. Whyte, Kevin Lynch, Jan Gehl och Camillo Sitte i syfte att lyfta fram utgÄngspunkter för hur en god offentlig plats kan skapas. För att konkretisera problematiken och diskussionen kring offentliga platser utarbetas Àven ett gestaltningsförslag för Fisktorget i Karlskrona. Litteraturstudier inom forskningsfÀltet har visat att det inte finns nÄgot entydigt svar pÄ vad som karaktÀriserar en offentlig plats.

The establishment of loan-based structures within a group of associated enterprises with the purpose of lowering the group's taxes by using deductible interest payments to transfer money has become increasingly popular in Sweden during the past few years. The legislator has therefore implemented new laws which restrict the amount of interest payments that are deductible within a group of associated enterprises. As a consequence the definition of associated enterprises has become of high importance. The definition has been criticized and is perceived by many as vague and difficult to interpret. The purpose of this thesis is to examine the definition of associated enterprises in Swedish tax law with the aim of clarifying its scope and meaning.

Vi har haft för avsikt att, med hjÀlp av Foucaults teori om styrning, synliggöra styrningspraktiker och styrningsstrategier utifrÄn verksamhetschefens, handledares och assistenter berÀttelser om arbetet i ett socialt företag. GÄr det att se styrningens strategier, genom egenmakt och delaktighet istÀllet för att med lagar och tvÄng, med hjÀlp av en teori som belyser maktrelationer och styrning? Analysen och tolkningen av den insamlade empirin har gjorts ur ett maktperspektiv, med hjÀlp av Foucaults teori om styrningsmentalitet. Denna teori beskriver hur mÀnniskor, genom styrning, formas till goda och fungerande medborgare. Den problematiserar och belyser hur makten och dess strategier förÀndras under utveckling och förÀndring av samhÀllet och den liberala demokratin.

I uppsatsen analyseras de tvÄ karaktÀrerna Harry Haller och Hermine, frÄn Hermann Hesses Der Steppenwolf, med hjÀlp av Judith Butlers queerteori. KaraktÀrernas förhÄllande till varandra, köns- och genusroller samt heteronormativiteten undersöks och sÀtts i samband med bokens maskerad- och teatermotiv. Förutom att maskerad- och teatermotivet undersöks i relation till karaktÀrerna, analyseras det ocksÄ i sig sjÀlvt med utgÄngspunkt i Judith Butlers teorier om det konstruerade könet och dragshowens subversiva funktion..

Uppsatsen behandlar demokratibegreppets konstruktion i ett urval artiklar ur Dagens Nyheters EU-debatt. Med ett diskursanalytiskt angreppssÀtt studeras hur de olika begreppen demokrati, EU och Europa tillskrivs innebörder i artiklarna och hur de relateras till varandra. UtgÄngspunkten Àr socialkonstruktivistisk och poststrukturalistisk och pekar pÄ samband mellan framstÀllningarna av de olika begreppen och förstÄelserna av de fenomen de beskriver.I analysen presenteras ett antal diskurser som urskiljts som styrande vÄra förestÀllningar om de olika begreppen. Dessa handlar om hur EU och Europa framstÄr som utbytbara och som utgörande en sorts sjÀlvklar gemenskap, om demokrati och andra vÀrdens önskvÀrdhet samt om EU som en hjÀlte med ansvar för demokratin och för Europa. HÀr problematiseras framstÀllningen och förestÀllningen av och om demokrati, EU och Europa som sjÀlvklart ÄtrÄvÀrda begrepp, vars önskvÀrdhet ? och sammanhörighet ? inte gÄr att ifrÄgasÀtta.

Leken Àr otroligt viktig för vÄr utveckling och hur vi fungerar som sociala mÀnniskor. I leken tar vi in de erfarenheter som vi upplevt och utvecklar dessa i gemenskap med andra. VÄr kulturella och sociala bakgrund formar oss till den vi Àr. Hur mycket syns denna bakgrund i leken, Àr vi jÀmlika nÀr vi leker? Forskare sÀger att leken Àr otrolig betydelsefull för den sociala kompetensen, dÄ man lÀr sig empati, vÀnta pÄ sin tur samt att fungera i grupp.

Vid Industriellt UtvecklingsCentrum i Olofström AB utförs bland annat slitageprov av verktygsstÄl vid plastisk formning av plÄt. Parametrar som undersöks Àr verktygstÄlsmaterial, plÄtkvalitéer, ytbehandlingsmetoder, smörjning och olika kombinationer av dessa faktorer. Den nuvarande testmetoden upplevs av IUC som icke tillrÀckligt produktionslik. DÀrför skulle det vara önskvÀrt med ett mer produktionslikt slitagetest Àn det nuvarande. VÄrt uppdrag var förutom att utforma ett nytt slitagetest Àven att undersöka intressenters synpunkter pÄ den nuvarande testmetoden och önskemÄl om ett framtida slitagetest.

I dagens samhÀlle finns det mÄnga ungdomar med utlÀndsk bakgrund vilket leder till att utlÀndska elever utgör en stor del av skolan, dÀrav begreppet en mÄngkulturell skola. Detta Àmne Àr aktuellt och för att kunna skapa oss en bild av hur elever och lÀrare kÀnner för mÄngkulturell skola, samverkan och gemenskap. Detta arbete ger Àven en inblick pÄ hur frÀmlingsfientlighet tar sig uttryck i skolan. För att genomföra detta arbete har en kvalitativ metod anvÀnts i form av intervjuer. 10 elever och 4 lÀrare har intervjuats som underlag för resultatet.

UnderhĂ„ll av anlĂ€ggningstillgĂ„ngar Ă€r en funktion lika komplex som anlĂ€ggningstillgĂ„ngarna i sig. Det handlar inte enbart om hur och nĂ€r nĂ„got underhĂ„lls utan ocksĂ„ om hur verksamheten ska styras och ledas, och om underhĂ„llsstrategi. En underhĂ„llsstrategi Ă€r en plan för att nĂ„ satta underhĂ„llsmĂ„l. Vid underhĂ„llsavdelningen pĂ„ KronfĂ„gel i Åsen finns emellertid inga mĂ„l eller andra styrande dokument. Avdelningen arbetar dĂ€rför sĂ„ taktiskt som möjligt i förhoppning om att ligga i linje med företagets bĂ€sta.

Uppsaten handlar om hur mössor anvÀnds i ungdomars identitetsskapande, bÄde i tal och agerande. Genom att studera bruket av mössor framgÄr hur ungdomar bÄde formar persnoliga och kollektiva identiteter. I anslutning till Erwing Goffmans rollteori diskuteras ocksÄ vikten av att bÄde elever och lÀrare delar uppfattning om vilken region man befinner sig i för att kinflikter om exempelvis ytterklÀder ska kunna undvikas. Studien bygger pÄ intervjuer och deltagaden observationer och genomfördes under HT-14 pÄ en gymnasieskola i Stockholms lÀn..

  Sammanfattning I den hÀr uppsatsen undersöker vi huruvida slöjdÀmnet har en sprÄkutvecklande funktion hos elever som gÄr i förberedelsegruppen och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Undersökningen Àr gjord i form av en fallstudie över tre skolor och materialet Àr insamlat genom observationer, intervjuer och litteraturstudier. I uppsatsens inledning ger vi en kortfattad inblick i forskningen kring sprÄkutveckling och slöjd, samt förklarar hur förberedelsegruppen fungerar. Vi förklarar Àven att vi har vÄra teoretiska utgÄngspunkter i Lev Vygotskij, Jim Cummins, Pauline Gibbons och Inger Gröning. Vi förklarar sedan vÄrt syfte, vÄra frÄgestÀllningar och den metod vi anvÀnt mer ingÄende och gÄr sedan över till att redovisa vÄra resultat skola för skola. De skolor som vi har besökt ligger i södra Sverige och har organiserat sin slöjdundervisning för förberedelsegruppen pÄ olika sÀtt. PÄ den skola som vi kallar ?Skola 1? har förberedelsegruppen slöjd tillsammans, pÄ ?Skola 2? har de istÀllet slöjd tvÄ gÄnger i veckan; dels med förberedelsegruppen och dels i ordinarie klass.

Mitt examensarbete har gjorts i samarbete med Skrufs Glasbruk som Àr ett familjeföretag belÀget i SmÄland. Skrufs Glasbruk stÄr för klarglas, enkelt formsprÄk som görs pÄ traditionellt sÀtt och inriktar sig pÄ vardagliga bruks­föremÄl.Uppdraget gick ut pÄ att formge en glasartefakt till hemmiljö, en vÀrmeljus­lykta eller lampa, som ska passa in i Skrufs sortiment. Syftet har varit att öka förstÄelsen för samarbetet mellan mig som designer och min uppdragsgivare. MÄlet var att utveckla min kompetens inom glastillverkning i kombination med ljuset.Som utgÄngspunkt i mitt arbete har observationer och intervjuer gjorts samt ljustester löpande under hela projektet. I min designprocess har fokus legat pÄ formarbetet och ITK (identity tool kit).

Studien syftar till att försöka finna de uppfattningar som lÄg- och mellanstadielÀrare uppvisar i samband med lÀxan som fenomen. Vi har genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har analyserats utifrÄn Hellstens (1997) sju konnotationer av begreppet lÀxan. Dessa Àr förberedelse, tidstruktur, kontroll och styrning, kÀrlek och omsorg, identitet och status, gemenskap och kontakt samt arbetsprestation. Vi fann att lÀrarnas syn pÄ fenomenet lÀxan stÀmde vÀl överens med dessa sju redovisade funktioner.