Syfte: I föreliggande studie kommer specialpedagogen fokuseras med utgÄngspunkt i skollagen och examensförordningen. Studien Àmnar undersöka om skolutveckling Àr en viktig funktion för specialpedagogen. Vad har fyra rektorer och fyra specialpedagoger att sÀga om det?Teori: Studien utgÄr frÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Varje skola har sitt sÀtt att anvÀnda specialpedagogen.

Syftet med den hÀr studien Àr att genom kvalitativa intervjuer öka förstÄelsen för sociala faktorer som föreligger nÀr man lÀmnar en religiös församling. VÄrt frÀmsta fokus har varit att se vad kÀnslan av tillhörighet har för betydelse i en utgÄngsprocess. Men vi berör Àven andra sociala faktorer som spelar in nÀr tvivel uppstÄr hos medlemmen och som sedan resulterat i att hon velat lÀmna församlingen. Vi har intervjuat personer som har varit medlemmar i Jehovas Vittnen och Livets Ord. I syfte att öka förstÄelsen för den problematik som en utgÄngsprocess kan innebÀra har vi i vÄr analys anvÀnt oss av Vanessa Mays (2013) teori om tillhörighet, Eric Fromms (1994) teori om flykt och Scheffs (1994) begreppspar Skam-stolthet. Med en deltagande observation och 8 halvstrukturerade intervjuer har vi nÀrmat oss ett kÀnsligt Àmne och studerat sociala faktorer som pÄverkar att man vill lÀmna en religiös församling. Resultatet visar bland annat att tillhörighet och organisatoriska faktorer av social karaktÀr har stor betydelse i en utgÄngsprocess.

Andning, svÀljning, tuggning, mimik och artikulation Àr delar av orofacial funktion (Bakke, Bergendal, McAllister, Sjogreen, & Asten, 2007). Oralmotoriken Àr viktig för talproduktion och födointag (Lundeborg Hammarström, 2010). Nordiskt Orofacialt Test- Screening (NOT-S) Àr ett screeningtest som anvÀnds för att bedöma avvikande orofacial funktion (Bakke et al., 2007). Syftet med studien Àr att undersöka hur barn med typisk utveckling mellan 6:0- 8:0 Är presterar pÄ NOT-S, samt om det föreligger nÄgon Älder- eller könsskillnad i utförandet av uppgifterna. I studien deltog 80 barn och deras förÀldrar.

BAKGRUND: Forskningen i vÄr bakgrund tar upp vikten av att alla barn kÀnner sig som en del av gruppgemenskapen, och ocksÄ hur angelÀget det Àr för varje barn att ha en vÀn att samspela med. I bakgrunden belyser forskningen Àven hur grundlÀggande pedagogens roll i arbetet mot utanförskap Àr.SYFTE: Vi vill med vÄrt syfte undersöka hur pedagoger agerar nÀr ett eller flera barn Àr utanför i barngruppen. För att fÄ en bredare bild av hur utanförskap i förskolan kan se ut, och hur pedagoger anser att utanförskap pÄverkar utsatta barn, har vi Àven valt att undersöka dessa tvÄ omrÄden.METOD: Studien har gjorts utifrÄn tvÄ redskap: intervjuer med sex pedagoger och observationer dÀr pedagogers agerande har studerats. Vi har Àven observerat tvÄ barngrupper för att fÄ en helhetsbild av hur utanförskap i förskolan kan se ut. Studien har genomförts kvalitativt med utgÄngspunkt i Vygotskijs och SÀljös teori om barns utveckling i samspel med andra individer.RESULTAT: Barn som pÄ nÄgot sÀtt Àr annorlunda gentemot de andra barnen i barngrupperna tenderar att lÀttare hamna utanför.

Minnets tematiska och berÀttartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman StrÀndernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jÀmför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berÀttare och synvinkel. DÀrefter följer en genomgÄng av minnena och berÀttelserna, frÀmst Odyssevs?, men Àven Nestors och Menelaos?.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om fotbollssupportrar tillÀmpar sitt supporterskap som ett sÀtt att finna mening med sitt liv, samt undersöka om denna kÀnsla av mening appliceras pÄ deras vardag som ett nav vilket de bygger sitt liv. Mitt material bygger pÄ intervjuer som jag genomfört med sex fotbollssupportrar, vilka stödjer olika lag i Sverige. Mitt material har analyserats frÀmst med Peter Berger, Brigitte Berger och Hansfried Kellners The Homeless Mind dÀr de menar att i kölvattnet av moderniseringen och sekularisering upplever mÀnniskan en avsaknad av identitet och en psykologisk hemlöshet som mÀnniskan försöker undvika genom att hitta nya sÀtt att hitta mening och syfte i livet. Fredrik Schougs Intima SamhÀllsvisioner och Christian Engstrands Religion och Fotboll har ocksÄ varit anvÀndbara i min studie. Alla mina deltagare visar tecken pÄ att de anvÀnder supporterskapet för att finna en gemenskap, en identitet och ett existentiellt alternativ i livet.

Grunden för att en bil ska kunna förflytta sig snabbt Àr vÀggreppet. Utan vÀggrepp kan bilen inte accelerera, bromsa eller svÀnga med tillrÀckligt stor kraft. VÀggreppet Àr en funktion av flera olika aspekter sÄ som dÀckval, viktfördelning, vridstyvhet, fjÀdring etc. HjulupphÀngningarna pÄ en bil har en central roll i bÄde vÀggrepp och komfort. Hjulspindlar som examensarbetet handlar om, har en viktig roll i hjulupphÀngningen.

Bakgrund: Subacromialt impingement syndrom (SAIS) Àr den vanligaste orsaken till skuldersmÀrta. Syndromet karaktÀriseras av att smÀrta kan reproduceras genom rörelser som minskar utrymmet mellan acromion och humerus. Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga för vilka sjukgymnastiska behandlingsmetoder vid SAIS som evidensen Àr prövad, samt att undersöka vilken evidens som fanns för behandlingsmetodernas effekt. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med artikelsökning i databaserna Pubmed, Cinahl, Amed och PEDro. PEDro-scale och SBU:s evidensgradering anvÀndes för att bedöma artiklarna.

Denna uppsats handlar om kopplingen mellan vÀlmÄende och socialt nÀtverk, mera konkret bloggande. Internet och bloggande har gett möjligheten till att mÀnniskor internationellt kan interagera ?pÄ sekunder? och detta har inneburit en förÀndring i mÀnniskors sÀtt att kommunicera med varandra. FrÄgan Àr nu om bloggande kan fÄ oss att mÄ bra och i detta syfte analyseras hur unga kvinnor i Sverige resonerar kring att mÄ bra och sitt eget bloggande. Detta Àr ett ganska ny outforskat omrÄde frÄn ett socialpsykologiskt perspektiv. Enligt tidigare forskning kan bloggande vara mycket bra för vÄra hjÀrnor dÄ det rymmer ett enorm potential till utbildning samt kreativt utbyte inom kommunikation.

Uppsatsens syfte var att undersöka om begreppet Hen kan fylla en funktion i skolans jÀmstÀlldhetsarbete. Jag har genomfört bÄde kvalitativa och kvantitativa studier genom tre djupdykningar, en enkÀtundersökning som verksamma lÀrare svarade pÄ, tre semistrukturerade intervjuer med informanter som frÀmst representerar ett akademiskt perspektiv samt en textanalys frÄn ett kapitel av en lÀrobok. Resultatet har jag teoretiserat genom Hirdmans begrepp det stereotypa genuskontraktet, Butlers teori om performativitet och genom den binÀra genusuppdelningens betydelse i genusordningen samt stÀllt resultatet i relation till tidigare forskning. Resultatet av teoretiseringen pekar i stor utstrÀckning pÄ att de verksamma lÀrarna ser ett problem med det stereotypa genuskontraktet samt performativitet, men inte den binÀra genusuppdelningen. Informanterna sÄg problem med alla dessa begrepp dÄ de Àr en del av genusordningen.

Syftet med denna uppsats Àr att skapa en socialpsykologisk studie om hur det kan vara att leva och vÀxa upp med ADHD som ung. Sociala processer och interaktionens betydelse lyfts fram för att diskutera upplevelser av ensamhet, stigmatisering och tillhörighet. Studien undersöker unga mÀns upplevelser i retrospektiv av att ha vÀxt upp med ADHD och hur deras erfarenheter av omgivningens bemötande har pÄverkat deras sjÀlvuppfattning och identitet. Studien avser Àven undersöka vilken betydelse det kan ha för unga med ADHD att umgÄs med varandra inom ramen för en organiserad gruppverksamhet. Studien har en fenomenologisk ansats och bygger pÄ kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer av fyra personer med ADHD.MÀnniskor med ADHD löper risk att stigmatiseras med följder av utanförskap och ensamhet.

Undersökningen jÀmför en teoretisk bas, baserad pÄ Kerstin Bladinis ?Handledning som verktyg och rum för reflektion?, med hur pedagoger i en mellansvensk förskola tÀnker om specialpedagogens uppdrag och handledningssamtalets funktion.Resultatet visar att Àven om pedagogerna pÄ ett intellektuellt plan Àr vÀl insatta i dessa omrÄden, och kÀnner till specialpedagogens uppdrag sÄvÀl som hur handledningssamtalet fungerar och vad det syftar till, sÄ uppstÄr det ibland i praktiken en form av missförstÄnd mellan dem och specialpedagogen, dÀr man istÀllet efterfrÄgar helt andra kvaliteter Àn de specialpedagogen kan erbjuda. Av intervjuresultaten framtrÀder en bild av att den avgörande faktorn för detta Àr stress. Pedagogerna beskriver situationer dÀr specialpedagogens kompetens efterfrÄgas som en sista utvÀg, dÄ man försökt allt annat och lÀget Àr akut. Men befinner sig i ett lÀge dÀr man krÀver snabba, konkreta besked och inte Àr mottaglig för det processinriktade arbetssÀtt som kÀnnetecknar sÄvÀl specialpedagogens uppdrag som handledningssamtalets funktion.Uppfattningen om stress som en avgörande faktor för kvaliteten pÄ kommunikationen mellan pedagog och specialpedagog styrks av de positiva erfarenheter som uttrycks dÄ specialpedagogen i ett tidigt skede varit delaktig i utvecklingsarbetet kring ett eller flera barn ? och dÄ stressmomentet kunnat elimineras..

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningSyftet med detta arbete Àr att förstÄ kÀnslans betydelse för utövare inom kitesurfing,vÄgsurfing och friÄkning inom skidor, dÀr studien tar avstamp utifrÄn sex olika tematiskaomrÄden: livsstil och identitet, gemenskap, frihet och lek, mÀnniska och natur, behov ochkropp och kÀnslan (flow). För att besvara arbetets syfte formulerades tre frÄgestÀllningar:Hur upplevs utövandet av sporten i tid och rum, och vilka beskrivningar framtrÀder? Avdessa beskrivningar, vilka av upplevelserna Àr mest framtrÀdande? Hur visualiseras sportenskÀnsla?MetodStudien Àr en abduktiv kvalitativ sÄdan som bygger pÄ en etnografisk ansats med deltagande observationer och sex intervjuer med fotoelicitering. En man och en kvinna representerade frÄn vardera sport, det vill sÀga kitesurfing, vÄgsurfing och friÄkning pÄ skidor. UtifrÄn den intervjumall som skapats genomfördes semistrukturerade intervjuer som sedan ordagrant transkriberades i sin helhet.

Denna studie har, utifrÄn den hermeneutiska traditionen, utförts pÄ en psykiatrisk verksamhet i syfte att nÄ en förstÄelse för vad det pÄ mikronivÄ kan innebÀra att arbeta emotionellt. Inledningsvis fördjupade vi oss i vetenskapliga artiklar vilka gav oss verktyg att arbeta med för att öka förstÄelsen av fÀltet. Detta uppmÀrksammade viktiga faktorer som betydelsen av samarbete, gemenskap och emotionshantering som de anstÀllda utför. Psykiatrin betraktas som ett emotionellt arbete vilket gör att de anstÀllda kan pÄverkas av de starka emotioner som rÄder. Den kÀnslomÀssiga karaktÀren kan medföra ett behov för den anstÀllde att hantera sina emotioner i syfte att undvika den eventuella belastningen det kan innebÀra.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka upplevelser unga vuxna har betrĂ€ffande den virtuella gemenskapen pĂ„ Internet communities och hur det pĂ„verkar deras hĂ€lsa och lĂ€rande. Studien grundar sig pĂ„ folkhĂ€lsopedagogiskt perspektiv och bygger pĂ„ en kvalitativ studie. Under genomförandet av arbetet har Ă„tta individer deltagit i individuella intervjuer. I bakgrunden belyser jag hur den teknologiska utvecklingen förĂ€ndrar det sociala samspelet i samhĂ€llet. Ökande kommunikation via Internet communities har bidragit till att mĂ€nniskor kan ha större sociala nĂ€tvĂ€rk utan fysiska hinder.