BAKGRUND:VÄr undersökning behandlar biologiundervisning med fokus pÄ artkunskapen och hur inlÀrning kan frÀmjas genom att eleverna fÄr möjlighet att urskilja vÀxterna frÄn sin omgivning samtidigt som eleven ser variationen. InlÀrning om vÀxter kan möjliggöras genomutomhuspedagogik. VÀxtkunskaperna Àr en del av allmÀnbildningen och Àven en del av vÄrtkulturarv. I bakgrunden beskrivs undersökningar som visar pÄ att elevernas kunskaper gÀllande vÀxter sjunker.SYFTE:Undersökningens syfte Àr att undersöka vilka uppfattningar nÄgra lÀrare har om artkunskapens funktion i dagens skola och samhÀlle och pÄ vad de grundar sina uppfattningar.METOD:Studien Àr en kvalitativ undersökning utifrÄn fenomenografisk inspiration. Insamling av data har skett genom intervjuer med yrkesverksamma lÀrare.RESULTAT:Undersökningen visar att lÀrare uppger att artkunskapen fyller en viktig funktion i dagens skola och samhÀlle.

Syftet med denna uppsats Àr att underlÀtta för smÄ och medelstora svenska företag som planerar en affÀrsetablering i Kina genom att ge ökad kunskap om vad en nÀtverksagent kan erbjuda samt vilka problem som Àr vanligt förekommande nÀr företag vill etablera sig i Kina. Utöver detta syftar uppsatsen till att ge ett teoretiskt bidrag till nÀtverksagentens möjliga funktion vid foreign market entry Slutligen vill vi Àven bidra med eventuella rekommendationer till bÄde företagen och nÀtverksagenterna om vad de kan behöva tÀnka pÄ och förbÀttra för att lÀttare kunna uppnÄ sina mÄl..

Minnets tematiska och berÀttartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman StrÀndernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jÀmför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berÀttare och synvinkel. DÀrefter följer en genomgÄng av minnena och berÀttelserna, frÀmst Odyssevs?, men Àven Nestors och Menelaos?.

I en stÀndigt förÀnderlig vÀrld mÄste företag anpassa sin organisation efter omvÀrlden. I samma takt förÀndras ledarskap och kommunikation, vilka Àr förutsÀttningar för ett företags framgÄng och utveckling. Framförallt Àr dessa Àmnen viktiga för företag som Àr geografiskt spridda. Trots spridda avdelningar mÄste företaget uppfattas som en helhet, med gemenskap och samma mÄl. En ledare mÄste sÄledes finna alternativa tillvÀgagÄngssÀtt, för att upplevas som nÀrvarande och fÄ medarbetarna pÄ ?samma bana?.

Uppsatsen klassiska kinesiska trÀdgÄrdar har som syfte att utifrÄn vÀsterlÀndsk och kinesisk litteratur ge en insikt i de kinesiska trÀdgÄrdarnas utveckling och funktion. Uppsatsen ska ocksÄ visa vilka idéer och filosofier som har format trÀdgÄrdarna. I litteraturstudien har framkommit att de kinesiska trÀdgÄrdarna innehÄller tre viktiga element som skiljer den kinesiska trÀdgÄrden frÄn andra trÀdgÄrdsstilar. Dessa Àr berg, vatten och arkitektur. Berg och vatten Àr viktiga symboler i den kinesiska kulturen och ska framkalla kÀnslan av att befinna sig i naturen. Byggnaderna integreras med trÀdgÄrden och trÀdgÄrden betraktas som en förlÀngning av huset, ett extra vardagsrum.

I detta arbete fokuseras förhÄllandet mellan barn och kartor. Litteraturstudien behandlar vad en mental karta Àr, hur den formas och vilken funktion denna har. HÀr belyses ocksÄ kartans roll i undervisningen. Möjligheter och svÄrigheter i arbetet med kartan lyfts fram. Vidare redovisas resultatet frÄn studier gjorda i Är fem och sju dÀr elever pÄ fri hand ritat kartor över olika omrÄden.

DÄ mÀnniskor befinner sig till stor del av sin vakna tid pÄ arbetsplatsen har denna blivit en viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete. Studier visar hur viktigt det Àr för företag att ha en frisk och vÀlmÄende personal. Fokus ligger dÄ oftast pÄ företagets behÄllning av hÀlsofrÀmjande arbete. Syftet med studien var dÀrför att beskriva hur anstÀllda upplevde hÀlsofrÀmjande arbete pÄ sin arbetsplats. Kvalitativa intervjuer genomfördes med samtliga anstÀllda pÄ ett litet företag.

Bostadsformen med att bo i villa och egnahem har utvecklats under olika förutsÀttningar i Sverige under 1900-talet beroende pÄ konjunkturer och politiska ÄtgÀrder. Boendet i egnahem blev vanligt under 1900-talets början dÄ det var möjligt att bygga hus med lÄn ur statliga egnahemsfonder. EgnahemsomrÄdena var ofta tydligt detaljplanerade med mycket enhetliga mönsterplanerade trÀdgÄrdar. SamhÀllsutvecklingen pÄverkade Àven anvÀndningen av trÀdgÄrdar och vÀxtvalet över tid. Genom att jÀmföra olika tidsperioders generella avtryck med platsspecifika fÀltstudier Àr det möjligt att analysera dels vilket vÀxtmaterial som finns kvar i Àldre villaomrÄden, dels förÀndringar i vÀxtval och funktion.

SammanfattningIdag lever vi i en vÀrld som blir allt mer globaliserad dÀr mÀnniskor reser i allt större utstrÀckning och av varierande anledningar. Olika kulturer möts dagligen och det ofrÄnkomligt att inte pÄverkas av dessa möten. Syftet med denna fenomenologiska studie Àr att tolka och förstÄ hur doktorander pÄ nationalekonomiska institutionen upplever att befinna sig i en etniskt heterogen akademisk arbetsmiljö. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ studie med fenomenologisk metodansats. Fem halvstrukturerade intervjuer med utlÀndska och svenska doktoranderna har genomförts med syftet att analysera materialet utifrÄn en fenomenologisk metod och tolka resultatet med hjÀlp av relevanta teorier och begrepp hÀmtade bl.a.

Uppsatsens syfte var att fÄ en fördjupad kunskap och förstÄelse om psykiskt funktionshindrades boendesituation. Syftet var Àven att belysa deras boendesituation utifrÄn psykiatrireformens intentioner om normalisering och integrering. Uppsatsen hade en kvalitativ design och utgick frÄn tvÄ gruppintervjuer med personal pÄ tvÄ sÀrskilda boenden för psykiskt funktionshindrade. Resultatet presenteras under teman: boendesituation, stöd och hjÀlp, sysselsÀttning, delaktighet i samhÀllet och socialtnÀtverk. Dessa teman framtrÀdde under databearbetningen av gruppintervjuerna.

Syftet med denna undersökning var att studera den förstÄelse som svenska unga mÀnniskor, som varit ivÀg som volontÀrer till lÀnder i syd, har av den svenska volontÀrverksamhetens funktion. För att kunna besvara syftet intervjuades sex unga kvinnor som varit ivÀg pÄ en volontÀrresa med organisationen Internationellt Kulturutbyte (IKU) nÄgon gÄng sedan Är 2000. Intervjuerna kretsade kring fyra teman som syftade till att ringa in synen pÄ verksamhetens funktion: motiv, förvÀntningar, pÄverkan och allmÀn förstÄelse av verksamhetens funktion. Resultatet visade att alla informanterna la stor vikt vid sjÀlva resan och den ?unika? upplevelse den givit dem.

Trygghet Àr en subjektiv upplevelse som pÄverkas av mÄnga olika faktorer och pÄverkar mÀnniskors hÀlsa och beteenden. En individs hÀlsa pÄverkas av hela den omgivande miljön och otrygghet kan leda till att omrÄden inte utnyttjas, vilket kan föranleda inaktivitet, isolering och stress. Trygghet pÄverkas negativt av förekomst av brott och positivt av gemenskap, mötesplatser och delaktighet. I Sverige upplever de flesta sitt bostadsomrÄde som tryggt men det Àr vanligare att boende i flerfamiljshus i större stÀder upplever otrygghet. I stadsdelen RÄby i VÀsterÄs finns mycket flerfamiljshus och har ett rykte om att vara otryggt.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka tvÄ samtida svenska filmfestivaler, Göteborg International Film Festival och Malmö Arab Film Festival, utifrÄn tvÄ teoretiska perspektiv pÄ filmfestivalen med den mer övergripande mÄlsÀttningen att bidra till ett spirande och stadigt vÀxande forskningsfÀlt kring filmfestivalen i den nationella kontexten. De aktuella festivalerna inringar i förhÄllandevis god mÄn den svenska filmfestivalflorans allsidighet; en omfÄngsrik historisk publik festival respektive en smalare tematisk nykomling.                      De teoretiska perspektiven innefattar festivalen betraktad som en del av ett internationellt nÀtverk utifrÄn Thomas Elsaessers och Marijke de Valcks definition, samt som en kulturell yttring av förestÀllda gemenskaper. Med utgÄngspunkt i dessa teoretiska positioner kommer festivalerna granskas med fokus pÄ dess uppkomst, visioner och agenda, filmprogram, publik, ekonomisk beskaffenhet och liknande kontextualiserade förhÄllanden.                      För Göteborg International Film Festival utgör spridningen av filmkultur, de huvudsakliga fundamenten i dess mÄlsÀttningar och agenda, i synnerhet med fokus pÄ nordisk film, medan tematiken, den arabiska kulturen, utgör det bÀrande för Malmö Arab Film Festival. Göteborg International Film Festival uppvisar i samstÀmmighet med de nÀtverksteoretiska perspektiven pÄ festivalen en mÄngfacetterad beskaffenhet av filmceremoni, marknadsplats, internationell plattform och tÀvlingsmÀsterskap, i kontrast till Malmö Arab Film Festival dÀr festivalens textur Àr mer komplex Àn föreliggande bestÀmningar. BÄda festivalerna har uppstÄtt i den post-industriella staden och dess Äterskapande som centrum för kreativitet, kultur och kunskap.                      Malmö Arab Film Festival adresserar en uppenbar arabisk (förestÀlld) gemenskap i sitt tematiska fokus.

Inledning: Elektrisk stimulering kan öka bÄde spinala vÀgar och kortikal plasticitet, vilken leder till förbÀttring i motorfunktion och spasticitet hos stroke patienter. Elektrisk simulering modaliteter (ES) Àr en relativt riskfri och enkel att implementeras vid rehabilitering. Syftet: En kunskapssammanstÀllning som undersöker effekten av klinisk tillÀmpning av elektrisk stimulerings modaliteter pÄ post-stroke spasticitet och motor funktion. Metod: En systematisk kunskap sammansÀttning för att skapa en överblick över kunskapslÀget inom elektrisk stimulerings effekt pÄ post-stroke spasticitet och motorfunktion. Inkluderade studier har identifierats via sökning databaser.

Syftet med denna studie har varit att undersöka relevansen i tre olika teorier som förklarar hur Flow kan upplevas pÄ en arbetsplats. Teorierna Àr skapade efter forskning frÄn Csikzentmihaly, Hofstede samt Maslow. Undersökningen har skett pÄ tvÄ olika arbetsplatser inom tvÄ olika yrkesgrenar för att finna om eventuella skillnader mellan dessa tvÄ arbetskontext kan pÄverka upplevelsen av Flow. Det ena företaget kategoriseras som en affÀrsmiljö och det andra företaget rubriceras som en kontorsmiljö. Tre hypoteser skapades som var för sig testade de tre teoriernas effekt pÄ Flow.