SammanfattningIdag lever vi i en vÀrld som blir allt mer globaliserad dÀr mÀnniskor reser i allt större utstrÀckning och av varierande anledningar. Olika kulturer möts dagligen och det ofrÄnkomligt att inte pÄverkas av dessa möten. Syftet med denna fenomenologiska studie Àr att tolka och förstÄ hur doktorander pÄ nationalekonomiska institutionen upplever att befinna sig i en etniskt heterogen akademisk arbetsmiljö. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ studie med fenomenologisk metodansats. Fem halvstrukturerade intervjuer med utlÀndska och svenska doktoranderna har genomförts med syftet att analysera materialet utifrÄn en fenomenologisk metod och tolka resultatet med hjÀlp av relevanta teorier och begrepp hÀmtade bl.a.

Höftfrakturer Àr ett stort hÀlsoproblem i Sverige. MÄnga patienter har svÄrigheter att ÄterfÄ sin tidigare funktionsnivÄ efter en höftfraktur. Syftet med denna studie var att undersöka vad som pÄverkar höftfrakturpatienters möjligheter att ÄterfÄ tidigare funktionsnivÄ. Genom systematisk sökning av artiklar i tre databaser valdes 10 artiklar ut för denna litteraturstudie och granskades med hjÀlp av ett kvalitetsgranskningsprotokoll. Resultatet visade att smÀrta, kognitiv funktion, depression, Älder, balans och rÀdsla för att ramla, annan sjukdom, rörelseförmÄga innan frakturen Àr faktorer som pÄverkar patienternas ÄterhÀmtning.

Syftet med detta examensarbete har varit att fÄ en större kunskap om den musikaliska gestaltningen av karaktÀrer i film, samt att fÄ en utökad kunskap om filmmusik generellt. Uppsatsen inleds med en kort skildring av filmmusikens historia samt en redogörelse för den tidigare forskning som berör Àmnet. DÀrefter har en funktionell analysmetod, baserad i en kategorisering av filmmusikens olika berÀttarfunktioner, presenterats. Analysen Àr grundad i tvÄ frÄgestÀllningar och dess syfte har varit att ta reda pÄ musikens narrativa funktion i film och de eventuella mönster som kunnat urskiljas i det musikaliska berÀttandet. Fyra olika scener ur fyra filmer har analyserats, alla med den gemensamma nÀmnaren att de gestaltar ett eller flera mord.Vidare har analysen sammanfattats.

Syftet med denna uppsats Àr att skapa en socialpsykologisk studie om hur det kan vara att leva och vÀxa upp med ADHD som ung. Sociala processer och interaktionens betydelse lyfts fram för att diskutera upplevelser av ensamhet, stigmatisering och tillhörighet. Studien undersöker unga mÀns upplevelser i retrospektiv av att ha vÀxt upp med ADHD och hur deras erfarenheter av omgivningens bemötande har pÄverkat deras sjÀlvuppfattning och identitet. Studien avser Àven undersöka vilken betydelse det kan ha för unga med ADHD att umgÄs med varandra inom ramen för en organiserad gruppverksamhet. Studien har en fenomenologisk ansats och bygger pÄ kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer av fyra personer med ADHD.MÀnniskor med ADHD löper risk att stigmatiseras med följder av utanförskap och ensamhet.

Vad innebÀr musik och rörelse i förskolan? De flesta förskollÀrarna ansÄg att fantasin och viljan att spela och sjunga med barnen var en av de viktigaste förutsÀttningarna för att fÄ en lyckad musik och rörelseverksamhet i förskolan. GlÀdje, inlevelse och spontanitet Àr Àven en viktig del i musik och rörelseverksamheten, nÄgot som förskollÀrarna genomgÄende tyckte. Hur arbetar förskolan (informanterna) med musik och rörelse? I de sex förskolorna som ingick i vÄr studie, kom vi fram till att samtliga förskolor arbetade kontinuerligt med musik och rörelse i samlingarna.

Syftet med denna uppsats var att med utgÄngspunkt frÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka hur tvÄ kÀnda företags presentationer av en önskvÀrd arbetssökande kan tolkas. Kritisk diskursanalys ur genusperspektiv utfördes pÄ texter frÄn H&Ms och IKEAs hemsidor. Av intresse var hur individen konstrueras i Internetbaserade företagspresentationer. Genom analys identifierades diskurser samt subjektpositioner som skapats i texterna. Fokus lÄg genomgÄende pÄ konsekvenser av sociala konstruktioner och pÄ oavsiktlig diskriminering vid rekrytering.

Syftet med vÄr studie var att undersöka nÄgra arbetslags funktion, uppgifter och samarbete ur ett arbetsmiljöperspektiv. Vi besökte tre skolor dÀr vi tidigare har gjort vÄr verksamhetsförlagda utbildning. PÄ dessa skolor valdes sex lÀrare ut som arbetar i fyra olika arbetslag. LÀrarna intervjuades enskilt och vi anvÀnde oss av kvalitativ metod. Undersökningen visar att arbetslaget har olika betydelse för olika pedagoger beroende pÄ hur arbetslaget ser ut.

Denna uppsats behandlar lÀrarkÄrens nationalismunder perioden 1882-1914. Dess syfte Àr att undersöka hur lÀrarkÄren underdenna period ansÄg att man bÀst förmedlade nationell fostran och vad dennafostran borde innebÀra. Med hjÀlp av den tidigare forskningen pÄ omrÄdet somofta behandlar skolans roll och funktion inom nationalistisk fostran sÄ har jagtagit mig an att undersöka hur lÀrarkÄren sjÀlva uttryckt denna sin roll ochuppgift genom sitt dÄtida fackorgan SvenskLÀraretidning. De teorier som jag stöder mig pÄ har framföralltpresenterats av författarna Eric Hobsbawm och Herbert Tingsten. Den förre harbeskrivit ingÄende hur nationalism, patriotism och fosterlandskÀrlek bildas ochvad de stöder sig pÄ, den senare har mer ingÄende beskrivit processen i Sverigeoch i förhÄllande till skolvÀsendet.

BakgrundPatientundervisning Àr en grundlÀggande del i omvÄrdnaden. Idag upplever mÄnga sjuksköterskor enstor tidspress i det dagliga arbetet vilket leder till att undervisning ofta blir Äsidosatt. SjuksköterskorsförhÄllningssÀtt i det pedagogiska mötet Àr av stor betydelse för patientens vÀlbefinnande. Undervisninghar betydelse för att patienten ska klara sin egenvÄrd.SyfteSyftet med detta arbete var att belysa sjuksköterskans undervisande funktion och dess betydelse förpatientens egenvÄrd.MetodDetta Àr en litteraturstudie som baseras pÄ sex kvalitativa vetenskapliga artiklar och en litteraturstudiesökta via databaserna Cinahl, PubMed och via manuell sökning samt tre avhandlingar som allainnehöll observationsstudier.ResultatResultatet visade att mÄlet med undervisning kunde vara att fÄ patienten att klara sin egenvÄrd. Detvar viktigt att sjuksköterskan sÄg patienten som en helhet för att fÄ en bra relation och dÀrigenom ettbra samarbete.

Studien bygger pÄ semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 14 tjejer som gÄr pÄ PorthÀlla gymnasium i Partille kommun och som lÀsÄret 2008-2009 var med i organisationen Systerskap. Systerskap Àr ett samverkansprojekt mellan Ungdomsmottagningen i Partille kommun, högstadieskolorna i Partille kommun och PorthÀlla gymnasium med syfte att stÀrka unga tjejer genom att de fÄr komma samma i grupp och utvecklas och samarbeta. Gymnasietjejerna leder i par en tjejgrupp med högstadietjejer pÄ ca 10 deltagare och har trÀffar dÀr relevanta Àmnen för de yngre tjejerna tas upp. Huvudsyftet med studien Àr att fÄnga tjejgruppsledarnas upplevelse av att vara unga kvinnliga ledare men Àven hur de upplevde sitt delade ledarskap. Jag har i detta arbete anvÀnt mig av det socialkonstruktionistiska perspektivet och Àven begrepp som in-grupp/ut-grupp, Thomasteoremet, den generaliserade andre, sjÀlvuppfyllande profetia och tre olika ledarskapsteorier som situationsanpassat ledarskap, transformativt ledarskap och egenskapssynsÀttet.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka höglÀsningens funktion i förskolan. Genom intervjuer med förskollÀrare och observationer av förskollÀrare höglÀsning i barngrupp vill jag skapa förstÄelse för hur höglÀsning kan anvÀndas som ett pedagogiskt redskap i förskolan. Mina frÄgestÀllningar Àr: 1. Hur gestaltas höglÀsningen i förskolans praktik? 2.

The purpose of this master thesis is to investigate if the mobile library has a similar role as the public library. To study this further we intend to examine the value and function of the mobile library. Answers are sought to the following questions: Can the mobile library be seen as a public library in a smaller scale? How do the users experience the value and function of the mobile library? What does the library staff think of the value and function of the mobile library for the users? What would the consequences be if the service of the mobile libraries would not exist? The method used was qualitative interviews. The groups of respondents are mobile library users and library staff.

The aim of this study has been to examine what students within the sport of skydiving think about their education and the social spirit of the community. The purpose of the study is thereby to answer the study's aim through the following questions; how does group dynamics and social solidarity work within the skydiving community, how do the students feel about group dynamics and social solidarity within the skydiving community, and what factors makes the students feel included or respectively excluded from the spirit of the togetherness?The theoretical part of the study focuses on group dynamics and groups overall. Further on earlier research within adventure sports and skydiving regarding group dynamics and community spirit is presented. My survey is based on 35 interviews with skydiving students.The result shows that the community spirit within skydiving sports is described by the students as very special, unique, and strong among the members.

STÖDCENTER FÖR EU-MIGRANTER I LILJEHOLMENIdag bestĂ„r den snabbast vĂ€xande gruppen hemlösa i Stockholm av arbetsimmigranter frĂ„n andra EU-lĂ€nder .Mitt projekt har som syfte att erbjuda denna grupp mĂ€nniskor med en byggnad som kan hjĂ€lpa dem integreras in i samhĂ€llet, och fungera som en lĂ€nk och mellansteg mellan livet i utanförskap och ett vĂ€rdigt liv med möjlighet till jobb, eget boende och social gemenskap..

Revisorn blir skadestÄndsskyldig mot aktieÀgarna och annan huvudsakligen nÀr han brister i att upprÀtthÄlla god revisionssed och dÄ oftast genom att inte vara oberoende vid utförandet av sitt uppdrag. AktieÀgarna kan inte anses vara en ÀndamÄlsenlig avgrÀnsning av revisorns skadestÄndsberÀttigade krets. UtifrÄn behovet av revision förklaras revisorns roll och redovisningens funktion vilket visar att revisorns ansvar mÄste följa hans roll och syftet med redovisningen. Detta ansvar strÀcker sig lÀngre Àn till aktieÀgarna men ju lÀngre avstÄndet Àr mellan intressenten och företaget och revisorn desto svÄrare blir det att visa pÄ revisorns uppsÄt eller oaktsamhet..