Uppsatsen behandlar moderskapsrepresentationer i det svenska reality-tv-programmet Ensam mamma so?ker. Syftet a?r att belysa hur diskurser om moderskap fo?rhandlas genom dessa representationer. Med en representationsanalys och semiotisk analys har jag tittat pa? mitt material utifra?n tva? tematiseringar med respektive underkategorier: 1) Tva?samhet: (hetero)sexualitet, monogami, ko?n och genus; 2) Funktion: social status, familjens och moderskapets funktion.

HjÀrtsvikt Àr ett vanligt förekommande sjukdomstillstÄnd som krÀver livslÄng behandling. LivsstilsförÀndringar och fysisk aktivitet kan vara lika effektivt som farmakologisk behandling. Dagens forskning bevisar att fysisk aktivitet stÀrker hjÀrtats funktion och har en god effekt för patienter med hjÀrtsvikt. Sjukdomen innebÀr oförutsÀgbara symtom som kan leda till begrÀnsningar och förÀndringar i patienternas liv. Fördjupade kunskaper om den förÀndrade livssituationen kan vara till hjÀlp för sjuksköterskan i omvÄrdnaden.

Uppsatsen syftar till att genom hermeneutik och retorisk teori analysera Johannes Anyurus verk "Det Àr bara gudarna som Àr nya" och försöka utröna dess retoriska funktion, framför allt dess relation till den epideiktiska genren sÄ som den definieras av Lawrence Rosenfield.Jag fann att "Det Àr bara gudarna som Àr nya" i första hand syftar till att berÀtta för berÀttandets och berÀttarens skull, samt att den pÄ intressanta sÀtt stÀller sig i en intertextuell dialog med mÄnga andra verk och olika sorters berÀttelser.Slutligen diskuterar jag lite kring verkets retoriska funktion och dess möjliga relationer till existerande teorier, samt den epideiktiska genren och dess relation till poesi som uttrycksform. Jag finner att verkets retoriska funktion med all önskvÀrd tydlighet Àr att förmedla tidigare okÀnda sanningar om livet som författaren ser det, och att han uppnÄr detta förmedlande genom ett mycket kreativt anvÀndande av metaforer.Den generella slutsats jag nÄr Àr dock att mer forskning borde göras pÄ den epideiktiska genren ? den innehÄller sannolikt mer Àn man hittills har hittat..

Patellofemoralt smÀrtsyndrom, PFSS, innebÀr smÀrtor som förlÀggs till frÀmre delen av knÀet utan pÄvisbara strukturförÀndringar. Syndromet Àr utbrett och svÄrdiagnostiserat. MÄnga faktorer har föreslagits men pÄ senare tid har höftmuskulaturen lyfts fram som en orsak. Behandlingen Àr konservativ genom olika fysioterapeutiska interventioner, varför fysioterapin Àr viktig för personer med PFSS. Syftet med litteraturstudien var att studera effekter och vetenskaplig evidens för höftmuskeltrÀning för personer med PFSS.

Offentlig skulptur Àr en viktig del av ett samhÀlles/en stads offentliga miljö. Tillsammans med arkitekturen blir det samhÀllet/stadens ansikte. 1960-talet var en brytningstid, konstdebatten tog fart i Sverige en ny generation konstnÀrer var pÄ vÀg. De var grÀnsöverskridande bÄde i frÄga om uttrycksmedel och tekniker. Konsten fick en ny funktion, den skulle förmedla ett budskap den skulle ta stÀllning i samhÀllsdebatten.

Detta arbete Ă€r en studie av konstpedagogikens funktion pĂ„ svenska lĂ€nsmuseer. Bakgrunden till frĂ„gestĂ€llningen Ă€r dels min egen erfarenhet och nyfikenhet kring konstpedagogikens verksamheter, samt vetskapen om att konstpedagogiken i Sverige Ă€r ett relativt outforskat omrĂ„de. Syftet med denna studie har varit att undersöka konstpedagogiken med fokus pĂ„ dess vidare begrepp, och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt dĂ€rigenom spegla dess kulturella kontexter, och anstĂ€lldas attityder pĂ„ lĂ€nsmuseerna.Undersökningens huvudsakliga material Ă€r insamlat genom intervjuer med anstĂ€llda pĂ„ lĂ€nsmuseer, samt frĂ„n platsobservationer. Intervjuer och platsobservationer har gjorts pĂ„ Stockholms, Örebro, samt Jönköpings lĂ€ns museum. Resultatet belyser konstpedagogikens funktion pĂ„ lĂ€nsmuseerna i förhĂ„llande till lĂ€net, utstĂ€llningsrummen, publiken och anstĂ€llda. Resultatet pekar pĂ„ mĂ„nga likheter i konstpedagogikens funktioner pĂ„ lĂ€nsmuseerna, men ocksĂ„ pĂ„ mĂ„nga olikheter. Vad som förorsakar dessa likheter och olikheter har dĂ€remot inte kunnat faststĂ€llas i denna studie.

BAKGRUND:I Vygotskijs pedagogiska teorier Àr det betydelsen av kulturen och den sociala interaktion som Àr viktigt för barns utveckling. Forskare har kommit fram till att socialt deltagande Àr viktigt för barn, dÄ de utvecklar en egen identitet. Barnen kan med hjÀlp av bildskapandet inspirera och pÄverka varandra samt skapa olika kamratgrupper. I dessa grupper finns det en dold lÀngtan till att bara fÄ vara med, men Àven kÀnna trygghet och en gemenskap.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur förskolebarn i Äldern ett till fem anvÀnder det fria bildskapandet som ett forum för att skapa social samhörighet.METOD:Vi anvÀnder oss av den kvalitativa forskningsmetoden med observationer som forskningsredskap. VÄra observationer skedde pÄ tvÄ olika förskolor dÀr barnen var i Äldrarna tvÄ till sex.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka hur civilsamh?llets fotbollsinitiativ i Sverige bidrar till sociala funktioner genom att fr?mja h?lsa, st?rka gemenskap och integration samt fungera som ett f?rebyggande verktyg mot utanf?rskap och kriminalitet. Studien avser ?ven att belysa vilka mekanismer och f?ruts?ttningar som m?jligg?r eller begr?nsar dessa processer. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie baserad p? vetenskapligt granskade artiklar fr?n databasen ?Web of Science? identifierade genom Ume? universitetsbiblioteks s?ktj?nst.

Abstrakt Syftet med denna studie Àr att genom ett kvalitativt fÀltarbete undersöka hur sociala relationer skapas och upprÀtthÄlls i arbetsgruppen VÀstergÄrdsgruppens StÀd och hur dessa relationer i sin tur pÄverkar verksamheten, framför allt i frÄga om stÀdarnas trivsel och arbetsinsats. Inledningsvis genomförde vi en förstudie i form av en kvantitativ enkÀtundersökning, för att bredda vÄr förförstÄelse av fÀltet, vars resultat gav oss tydligare fokus inför de sju intervjuer som dÀrefter genomfördes. De som intervjuades var enhetschefen för StÀdserviceenheten i Halmstad, omrÄdeschefen för bl.a. VÀstergÄrdsgruppens StÀd, samt 6 av de anstÀllda stÀdarna inom arbetslaget. Resultatet visar att den förÀndringsprocess som inleddes för ca 3 Är sedan har spelat en viktig roll bÄde för yrkesgruppens status och för de sociala relationerna pÄ arbetsplatsen.

Studiens syften Àr att undersöka musikens inverkan pÄ mÀnniskan i skolan och livet. Dessutom att undersöka de möjligheter musik och musikÀmnet skapar i skolsammanhang. Metoden Àr en komparativ litteraturstudie, och det finns texter representerade frÄn ett antal olika omrÄden, exempelvis medicinska, neurologiska, pedagogiska, sociologiska, och terapeutiska. UtifrÄn fem böcker som ingÄtt i kurslitteratur, utkristalliserade sig fyra kategorier, ?Musik och intelligens?, ?Musik och mÀnniska?, ?Musik och hÀlsa? och ?Musik i skola?.

SammanfattningSyftet med vÄr studie var att undersöka vilket stöd personer med funktionsnedsÀttningen Aspergers syndrom sjÀlva uppgav att de behövde samt deras egna upplevelser av delaktighet pÄ arbetsmarknaden. I studien har vi gjort nio kvalitativa intervjuer med personer som har Aspergers syndrom. FrÄgestÀllningarna har avsett att beskriva deras egen syn pÄ arbete och stöd i samband med detta samt svÄrigheter de upplevt. Flera uppgav att de har saknat ett naturligt stöd pÄ arbetsplatserna som kunde hjÀlpa dem att strukturera och begrÀnsa arbetsuppgifterna. Vi har i analysen anvÀnt teorin om supported employment.

Lag (1936:81) om skuldebrev Àr en av fÄ lagar som reglerar betalning. Skuldebrevslagen stiftades pÄ 1930-talet, nÀr de flesta betalningar gjordes med hjÀlp av sedlar och mynt. Idag sker emellertid betalningar ofta genom moderna betalningsmetoder sÄsom girering, konto- och kreditkortbetalning och e- betalning. 7 § Skuldebrevslagen reglerar betalningar av skulder stÀllda i en utlÀndsk valuta, och paragrafen ger gÀldenÀren en rÀtt att, istÀllet för den avtalade valutan, betala i en gÄngbar valuta pÄ betalningsorten. I uppsatsen utreds vilken funktion som 7 § Skuldebrevslagen kan och bör fylla nÀr betalning görs via en modern betalningsmetod.

Det finns mycket skrivet om upplevelsens funktion i teorier kring upplevelseekonomin, men upplevelsen som begrepp inom event marketing inte Àr lika utförligt behandlat. Upplevelsen Àr ett centralt begrepp som anvÀnds flitigt i litteratur rörande event marketing utan att man egentligen gÄr in pÄ dess funktion. Diskussionen stannar istÀllet vid konstaterandet att upplevelsens funktion Àr att förstÀrka budskapet och utreds inte mer noggrant Àn sÄ. Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för upplevelsen vid event marketing, och analysera huruvida upplevelseekonomins teorier om upplevelsen Àr applicerbara inom event marketing. Vi har i denna uppsats anvÀnt av oss av en kvalitativ studie för att skapa en ökad förstÄelse för upplevelsen vid event marketing.

Storbritannien har traditionellt sett bejakat kulturell mÄngfald som en del av det brittiska samhÀllet, ?en gemenskap av gemenskaper?. De vÄldsamheter som uppstod mellan asiatiska och vita ungdomar, polis och medlemmar ur högerextrema organisationer i flera nordengelska stÀder sommaren 2001 markerade emellertid en brytpunkt i den brittiska diskursen om integration och kulturell mÄngfald, vilken förstÀrktes ytterligare i de politiska svaren pÄ sjÀlvmordsbombningarna i Londons tunnelbana 2005. En rad utredningar och rapporter publicerades som signalerade ett tydligt politiskt skifte frÄn fokus pÄ antirasism och skillnadstÀnkande till en betoning av en gemensam nationell identitet över de kulturella skillnaderna och vikten av att skapa sammanhÄllning kring en uppsÀttning ?brittiska vÀrden?.Med hjÀlp av Laclau och Mouffes teorier identifikation, gruppbildning och makt och Foucauls fokus pÄ problemformulering, analyserar jag hur makt pÄ olika sÀtt aktiveras i den nya sammanhÄllningsagendan och problematiserar de processer genom vilka den brittiska regeringen försöker skapa en förstÀrkt nationell gemenskap.

Arbetet innehÄller bÄde en skriftlig och en gestaltande del resulterande i en modekollektion..