Sammanfattning Kristianstad och Växjö har lika stor befolkning fördelad över respektive kommun men med olik geografisk struktur. Detta påverkar resor i vardera kommunen med ett transportmönster som skiljer sig åt. Denna studie vill påvisa den skillnad som olik bebyggelsestruktur ger med avseende på persontransporter. Detta i syfte att i framtiden bättre planera för ett hållbart samhälle med minimalt antal miljöbelastande trafik. Som tjänsteman inom planeringsområdet är det viktigt ha kunskaper om skillnader och speciellt valsituationer i en kommun eller i en region om dess framtida långsiktiga utveckling.

Sex fastighetsförvaltare inom landsting och regioner samt Brandskyddsföreningen har identifierat ett behov av att upprätta en modell för att på ett enkelt sätt kunna klassificera det byggnadstekniska brandskyddet på sjukhus i Sverige. Detta bland annat för att kunna motivera och underlätta för beslutsfattare, så som politiker, att göra skäliga bedömningar för exempelvis utökande av ekonomiska medel och personella resurser för utökade brandskyddande åtgärder.Syftet med arbetet är att genomföra en förstudie för att undersöka möjligheterna att ta fram en modell för klassificering av det byggnadstekniska brandskyddet på sjukhus i Sverige. Om detta anses möjligt ska ett förslag på modellstruktur tas fram i syfte för att motivera åtgärder till ett förbättrat brandskydd.Den metodik som används under studien har utgjorts av systematisk litteraturstudie och kvalitativa intervjuer där analysmetoderna utgjorts av kvalitativa metoder. Resultatet utgörs i huvudsak av en litteraturstudie där sex olika bedömnings- och klassificeringsmodeller för olika verksamheter har granskats, i syftet att undersöka om de kan utgöra underlag för att ta fram en klassificeringsmodell för sjukhus. Ett urval av de granskade modellerna utgörs av Miljöbyggnad- en svensk certifiering, Willis Blue- ett riskhanteringsverktyg och BSV- vård- en bedömningsmodell för att jämföra brandskyddsnivåer på vårdavdelningar.

Sammanfattning Kristianstad och Växjö har lika stor befolkning fördelad över respektive kommun men med olik geografisk struktur. Detta påverkar resor i vardera kommunen med ett transportmönster som skiljer sig åt. Denna studie vill påvisa den skillnad som olik bebyggelsestruktur ger med avseende på persontransporter. Detta i syfte att i framtiden bättre planera för ett hållbart samhälle med minimalt antal miljöbelastande trafik. Som tjänsteman inom planeringsområdet är det viktigt ha kunskaper om skillnader och speciellt valsituationer i en kommun eller i en region om dess framtida långsiktiga utveckling. Det är också viktigt att ej ha en övertro på det arbete som planerare kan åstadkomma då samhället i övrigt har gott om aktörer som vill påverka den fysiska strukturen.

Småskalig mjölkproduktion är ett system som främjar regelbundna inkomster och spelar en viktig roll för att minska fattigdomen, ger anställningsmöjligheter och skapar välfärd samt säkrar en näringsrik livsmedelsförsörjning. Det finns cirka 2500 småskaliga mjölkbönder i Zambia men deras kunskap om bra mjölkningsrutiner och hygien är ofta dåliga. Bra skötselrutiner och mjölkningshygien är viktigt för att uppnå en god juverhälsa och mjölkproduktion, och för att inte förorena mjölken. Subklinisk mastit är en vanlig sjukdom bland mjölkkor, som medför förändrad sammansättning av mjölken och minskad mjölkproduktion vilket orsakar stora ekonomiska förluster. Syftet med denna studie var att undersöka skötselrutinerna, med fokus på mjölkningen, hos småskaliga mjölkbönder i tre olika områden i södra Zambia samt att undersöka om det fanns något samband mellan skötselfaktorerna och juverhälsan (subklinisk mastit).

Denna studie syftar till att ur en aktieägares perspektiv studera vilken betydelse för valet av diversifiering eller fokusering får på ett fastighetsbolags aktieägarvärde under tidsperioden 1998 ? 2008. Studien omfattar svenska fastighetsföretag från listorna Small Cap, Mid Cap och Large Cap på Stockholmsbörsen. Företagen har kategoriserats efter vilken utsträckning som deras fastighetsbestånd är fokuserade över olika fastighetstyper och ekonomiska regioner. Herfindahls diversifieringsindex har legat som grund för klassificeringen och har utvecklats och anpassats till fastighetsbranschen för att återge en verklighetstrogen bild.

BakgrundDen starka urbaniseringstrenden har gjort att konkurrensen om mark i städerna ökar. Detta göratt ytkrävande aktiviteter som logistikterminaler tvingas flytta ut ur stadskärnorna och lokaliserasig i kranskommuner (Stadsbyggnadskontoret 2009). I Göteborgs fall har flera terminaler flyttatutåt och några av dem har lokaliserat sig i Härryda. De två kommunerna har olika förutsättningarvad gäller resurser och kompetens vilket gör att det blir intressant att undersöka om derasplaneringsprocesser skiljer sig åt.ProblemdiskussionStudier inom området tar ofta näringslivets perspektiv, men eftersom de lokala myndigheternahar stort mandat i frågan är det viktigt att studera deras del i processen. Det är intressant attundersöka hur myndigheterna hanterar att terminaler flyttar ut ur städerna på grund avmarkkonkurrens, samt att studera om beslutsfattare har kunskapen som behövs för att hanteratrenden.

Sammanfattning I september 2008 fångades 311 juveniler (unga individer) av arten sill (Clupea harengus) in vid fyra olika områden på den svenska västkusten; Råssö, Hunnebo, Askerö- och Gullmarfjorden. Genetiska, kemiska och morfologiska data (längd och vikt) samlades in i syfte att bestämma vilka populationer de härstammade ifrån. Fångster av sill är så gott som alltid av blandat ursprung eftersom individer bara samlas i de populationer de stammar ifrån vid den tid på året då det är dags för parning (lek). I den här uppsatsen klassificerar jag juvenilerna till tre regioner i vilka populationerna ingår, genom att jämföra de data som samlats in från juvenilerna med motsvarande data i en stor databas över populationer i Nordsjön, Skagerrak, Kattegat och Östersjön samt med ytterligare en population, Risør, som inte ingår i denna databas. Data om populationerna kommer från samples och de sanna populationsparametrarna (dvs.

Sammanfattning: Liljebaggen, Lilioceris lilii (Scopoli) är den största skadegöraren på liljor tillhörande släktena Lilium och Fritillaria, och är ett problem i Sverige liksom i övriga Europa, Nord-Amerika och Asien. Skadan orsakas främst av larverna, men även av fullvuxna baggar, som äter på plantans blad, knoppar och blommor (Ernst, 2005). De kan orsaka allvarliga skador genom att äta upp alla blad på plantan (Gold et al., 2001; LeSage and Elliott, 2003). Biologisk bekämpning i Sverige verkar möjlig sen man har upptäckt parasitsteklar som attackerar liljebaggens ägg och larver i Europa. I de centrala delarna av Europa har Haye och Kenis (2004) funnit fyra arter av parasitsteklar som parasiterar liljebaggens larver, ichnemoniderna Lemophagus pulcher, Lemophagus errabundus, Diaparsis jucunda, och eulopiden Tetrastichus setifer. En äggparasit, mymariden Anaphes har också upptäckts, liksom hyperparasiten Mesochorus lilioceriphilus, en ichneumonid, som ofta parasiterar Lemophagus arterna. För att undersöka förekomsten av dessa steklar i Sverige gjordes insamlingar av liljebaggslarver under sommaren 2006 på olika platser i tre regioner, södra (Skåne), sydöstra (Småland och Öland) och mellersta (Stockholm) Sverige.

Resandeströmmar avser flöden av människor som valt att transporteras via någon typ av färdmedel. Resandeströmmar kan avse bil-, tåg-, buss-, båt-, flyg- och till och med gång- och cykelresenärer. I föreliggande arbete har resandeströmmar gällande regionaltågstrafik inom de svenska storstadsregionerna behandlats. Syftet med arbetet är att identifiera vilka faktorer som driver utvecklingen av resandeströmmar inom de svenska storstadsregionerna. Genom sådan förståelse skapas möjligheter att i tidigt skede urskilja hur resandeströmmar väntas utvecklas.

The European Union is a 60 year long collaboration between the European countries. It was born from the intention to ease trade and thereby reassure peace. Within the 60 years EU has functioned it has developed and expanded further. In 1952 it evolved around the trade of coal and steel between six countries, today it includes 27 nations and oversees a large number of topics such as foreign affairs, a common currency and regional politics. EU has grown at several times, the latest expansion was the largest where 12 new countries became members. The unions of countries that only 60 years ago were at different sides of a world war can be considered an accomplishment.