Katten är idag ett vanligt sällskapsdjur, både i Sverige och i andra delar av världen. År 2012 fanns det 1159000 katter i Sverige, placerade i 745 000 hushåll. Av dessa var 56,8 % huvudsakligen innekatter och 43,2 % var huvudsakligen utekatter. Vi vet sedan tidigare att kattägare i högre utsträckning än andra djurägare lämnar sina oönskade djur till svenska katthem, som idag är överfulla. I denna studie visade det sig att rumsrenhetsproblem var den vanligaste typen av problembeteende enligt kattägarna själva (25,2 %). Detta problem är enligt tidigare studier den vanligaste orsaken av beteendeproblem som leder till bortlämnade av katter till katthem.

Trots att det är väl känt hur viktig biodiversitet är för mänsklig hälsa och välbefinnande förstörs ekosystem och utrotas arter, bland annat när städer breder ut sig över ekologiskt viktiga områden och förbrukar resurser från stora kringområden. Förluster av biodiversitet ökar människans sårbarhet mot naturkatastrofer samtidigt som hög biodiversitet kan kopplas till ett stort antal värden; såväl estetiska, ekonomiska och kulturella som pedagogiska. Ett sätt att försöka synliggöra dessa värden är att använda begreppet ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster är alla de funktioner i ekosystemet som direkt eller indirekt är till nytta för oss och är ett sätt att visualisera och beskriva vad ekosystemen bidrar med. Genom arkitektur och samhällsplanering är det möjligt att gynna ekosystemtjänster exempelvis genom att bevara och nyanlägga grönytor, bygga gröna tak, utforma parker, involvera odling i staden och skapa sammanhängande gröna stråk som kan fungera som livsmiljöer och spridningsvägar. Som exempel på hur konceptet kan vara ett verktyg i samhällsplanering används delar av Ronneby kommuns grönstrukturplan. I denna används ekosystemtjänstkonceptet för att belysa kopplingen mellan grönstruktur och frågor kring klimat, luft och vatten i kommunen. Avsnittet mynnar i ett antal strategier med kopplade mål och åtgärder, anpassade för att vara aktuella för den kommunala verksamhetens olika delar. Att använda ekosystemtjänster som grund för detta arbete har framförallt visat sig ha ett värde som pedagogiskt verktyg. Begreppet skapar ett nytt sätt att se på gröna miljöer i samhället och bidrar med en förståelse för grönstrukturens värden och mångfunktionalitet.

Subklinisk mastit (juverinflammation utan synliga symtom) är vanligt hos flera mjölkproducerande arter inklusive får. I kött- och pälsfårbesättningar kan subklinisk mastit ge lägre slaktvikt hos lammen till följd av minskad mjölkproduktion hos tackan. Risken att lammen försöker dia en annan tacka ökar om de inte blir mätta av sin mammas mjölk. Eftersom de flesta mastiter är bakteriellt orsakade kan lammens tjuvdiande vara en potentiell smittväg för juverinfektioner. För att förhindra smittspridning behövs snabba och pålitliga fältmetoder för att detektera juverinfektion. Syftet med studien var att kartlägga förekomsten av juverinfektioner hos tackor med kliniskt friska juver i svenska kött- och pälsfårbesättningar.

En landsomfattande försökserie anlades mellan 1984 - 1988 med 15 försöksblock i Sverige. Syftet var att studera den totala effekten på virkesproduktionen av tre olika intensiva skogsskötselalternativ. Inom varje block upprättades en extensiv behandling som innebar att ingen åtgärd efter avverkning vidtogs, en normal behandling som motsvarade markägarens normala skötselintensitet vid tiden när försöken anlades. Slutligen fanns en intensiv behandling där ambitionsnivån skulle vara högre än vad som kunde anses vara normalt. Mitt syfte var att studera hur fältskiktets täckningsgrad och artantal påverkats av de tre olika skogsskötselintensiteterna på de tre försöksblocken Bjurholm, Edefors och Harads i Norra Sverige. På dessa block inventerade jag markvegetationen med fokus på fältskiktet i månadsskiftet mellan Juni och Juli 2013.

Bakgrund: Ebola upptäcktes för första gången 1976 i ett dubbelt utbrott i Sudan och Zaire i Afrika. Det pågående utbrottet av ebola virus sjukdom (EVD) startade i Guinea 2013 och har sedan dess spridits vidare till Liberia, Sierra Leone, Nigeria, Mali och Senegal. T.o.m. 4 mars 2015 har nästan 24 000 smittats och 10 000 avlidit vilket är mer än 50 gånger fler än i det tidigare största utbrottet i Uganda 2000. Viruset består av fem arter: Bundibugyo, Reston, Sudan, Tai Forest och Zaire.

Hos häst finns två olika arter av spolmask, Parascaris equorum och Parascaris univalens. P. equorum har ansetts vara den av parasiterna som orsakar infektion hos häst. Huruvida väl detta stämmer är dock en fråga som nyligen lyfts fram och är betydelsefull för framtida forskning. Den här litteraturstudien kommer ändå huvudsakligen inrikta sig på P.

Det finns tre arter zebror i världen ? stäppzebra, bergszebra och Grevyzebra. Bergszebran och stäppzebran har dessutom en del underarter. Grantzebran är en underart av stäppzebra som lever i östra Afrika, bl.a. i Kenya.

Metylkvicksilver (MeHg) är en form av tungmetallen kvicksilver och det är den form som är farligast för djur och människor. Det beror på dess organiska egenskaper som gör att det biomagnifieras genom födokedjan, effektivt absorberas från föda, distribueras till många organ, koncentreras i levande organismer, passerar blod-hjärnbarriären och ackumuleras, samt orsakar skador även vid låga doser. Det har neurotoxiska och immunologiska effekter på djur i alla åldrar, men djur i prenatalperioden är känsligast för exponering av MeHg och kan drabbas av utvecklingsstörningar. Effekterna skiljer sig något mellan hanar och honor, men är även individuella. Dessutom skiljer sig tidpunkter för utveckling hos olika djur och organ är olika känsliga.

År 2002 började det anläggas en skogsträdgård i Alnarps Rehabiliteringsträdgård. Idén och kunskapen kom från England varifrån också begreppet kommer. Just att den började anläggas när den gjorde, gör den lite extra intressant eftersom det kan betyda att den är en av Sveriges första skogsträdgårdar om inte den första. Idag har skogsträdgården på Alnarp stagnerat i utvecklingen. För att kunna återföra trädgårdsdelen mot en utveckling som motsvarar den för ursprungstanken, har bakgrunden till skogsträdgårdssystemet undersökts i detta arbete.Examensarbetet omfattar en litteraturstudie på böcker och tidningsartiklar inriktade på skogsträdgårdar i tempererat klimat.

Nordre älv är ett av två utflöden från Sveriges största vattendrag Göta älv. Estuariet som består av älvens mynning och en del av skärgården, är speciellt med blandning av sött och salt vatten och är utpekat till bland annat Natura 2000-område. I framtiden är det ett möjligt scenario att flytta delar av sjötrafiken som idag går i Göta älv genom Göteborg, till Nordre älv istället. Förutsättningarna för sjötrafiken genom Göteborg förändras i takt med att staden utvecklas och förväntade havsnivåhöjningar kan fordra större skyddsåtgärder för staden i framtiden. Här spelar både samhälls-, ekonomi- och miljöaspekter roll och en sammanvägning av konsekvenser behöver göras.

År 2001 upptäcktes askskottsjukan i Sverige för första gången efter att den härjat i Polen och Litauen sedan mitten på 1990-talet. Syftet med det här examensarbetet är att, med utgångspunkt utifrån att asken, Fraxinus, kan vara hotad på grund av askskottsjukan, hitta ersättande träd för utemiljöer, med fokus på biologiska, funktionella och estetiska aspekter. Askskottsjukan tros orsakas av den nybeskrivna svamparten Chalara fraxinea. Svampens biologi är fortfarande okänd, vilket gör att man inte med säkerhet vet om den ensam orsakar askskottsjukan. Symptomen som sjukdomen ger är döda skott, vissnande blad och kräftsår på stammen.

Grönstrukturen är en av de övergripande strukturerna i vårt samhälle tillsammans med bebyggelsestruktur och infrastruktur. Alla olika funktioner som grönstrukturen har kan i sin tur delas in i tre övergripande grupper med: sociala, ekologiska och kulturella funktionsvärden. Det är ofta så att de sociala och kulturella värdena inte får lika stor tyngd vid beslutsfattande. Då är de främst de ekologiska funktionerna som går före eftersom den befintliga naturen har t.ex. skyddsvärda arter. Det finns olika sätt att planera ett områdes grönstruktur som saknar befintlig grönska: Patrik Grahns åtta parkkaraktärer tillsammans med typaktiviteterna med sina tydliga inriktningar och konkreta innehåll kan ligga till grund för och inspirera till nya parker och grönområden.

Bergsbruket har under lång tid haft stor betydelse för Sverige både ekonomiskt och politiskt. Det har också haft en inverkan på naturmiljön bland annat genom huggningar för bränsle och utsläpp av tungmetaller. Ett av de områden i Sverige som är mest känt för sin metallhantering är Bergslagen. Idag är många gruvor nedlagda. En som fortfarande är i drift är gruvan i Garpenberg i Dalarna.

Jordens vattendrag blir alltmer förorenade av tungmetaller, vilket är ett miljöproblem. Forskning visar att alger har en påvisad bra effekt gällande biosorption eller absorption av dessa föroreningar. Syftet med examensarbetet var att utvärdera möjligheterna till vidhäftning av alger på textila material. Målet är att i framtiden utveckla en geotextil som kan eliminera tungmetaller från vatten. Valet att odla alger på textil grundas på dess portabilitet, förmåga att täcka stora ytor, kostnadseffek- tiva produktion och det möjliggör en smidig uppsamling av alger från vattnet.

Contortatall (Pinus contorta ssp. latifolia) började planteras storskaligt i Sverige runt år 1970 men det dröjde till 1987 förrän Sverige lagstiftade begränsningar för hur den fick användas i skogsbruket. Detta gjordes bland annat på grund av att det saknades information om dess spridningsförmåga. Contortans spridningsförmåga i Sverige är fortfarande okänd och lagstiftningen är densamma. För att kunna beräkna spridningsförmågan och i förlängningen den potentiella etableringsframgången behövs kännedom om contortans fröproduktion i Sverige.