Barnfilmen har länge haft en undanskymd plats inom filmteori. Man har tidigare intresserad sig för den i termer av ideologisk påverkan eller pedagogisk nytta alternativt onytta, men intresse för frågor som rör mer specifika textmekanismer har hittills dröjt. En sådan fråga är, exempelvis, hur barnfilmen konstruerar eller implicerar sin egen åskådare. Med tanke på att motsvarande problema¬tik har dragit till sig många barnlitteraturforskares intresse, är det märkligt att en liknande omsorg inte har uppstått inom barnfilmstudier.Mot denna bakgrund, är denna studies syfte att utforska några samtida animerade barnfilmtexter för att förstå hur de relaterar sig till en tilltänkt publik. Filmerna i fokus är Shrek (Andrew Adamson, Vicky Jenson, 2001), The Incredibles (Brad Bird, 2004), Shark Tale (Bibo Ber¬geon, Vicky Jenson, Rob Letterman, 2004) och Madagascar (Eric Darnell, Tom McGrath, 2005).

Samhällets expansion i form av bostadsbebyggelse, infrastruktur och rekreationsområdenska följa en hållbar utveckling. Expansionen på naturmark går idaginte hand i hand med den hållbara utvecklingen då detta leder till en förlust avnaturmark och dess värden.Studien syftar till att undersöka om kompensationsåtgärder kan vara en metod föratt värna om naturmark som står utan lagstadgat skydd och dess ekologiska värden.Syftet är att redogöra för vad begreppen, kompensationsåtgärder inklusiveersättningshabitat och ersättningsbiotoper, innebär och hur dessa kan värna omarealen av naturmark och dess inneboende ekologiska värden. Studien undersökerockså om det finns metoder att arbeta efter då man väljer att kompenseranaturmark. Målet är att lyfta fram ekologisk kompensation inom landskapsarkitektsoch liknande yrken.Det här är en intervju- och litteraturbaserad studie som inledningsvis pekar påbehovet av en metod för att Sverige inte ska förlora naturmark som en följd avexploatering. Studien redogör för begreppet kompensationsåtgärder och metodenkompensationsprincipen och den svenska varianten balanseringsprincipen.Begreppen ersättningshabitat och ersättningsbiotop undersöks som en del avkompensationsåtgärder som sker inför exploatering av naturmark.

Många parasiter, framförallt arter som lever som endoparasiter i syrefattiga miljöer som värddjurets tarm, har anaerob respiration under vissa eller flera av sina utvecklingsstadier. Den anaeroba respirationen hos parasiten skiljer sig på många sätt ifrån värddjurets aeroba respiration och dessa skillnader utgör potentiella mål vid anthelmintikabehandling. Enzymet fumaratreduktas är ett exempel på ett sådant mål. Fumaratreduktas finns inte hos värddjuret men hos många parasiter fyller detta enzym en nyckelfunktion dels i den anaeroba elektrontransportkedjan och dels då glukos kataboliseras i den anaeroba kolhydratmetabolismen via fosfoenolpyruvatkarboxykinas-succinat-vägen. Hos benzimidazolerna, som är en flitigt använd grupp av anthelmintika (avmaskningsmedel) hos många djurslag, är den huvudsakliga verkningsmekanismen att det sker en inhibering av mikrotubulipolymeriseringen, men flera studier tyder även på att fumaratreduktas utgör ytterligare en potentiell verkningsplats. Samtliga studier som redovisas i detta arbete visar på att benzimidazoler har en inhiberande effekt på fumaratreduktasaktiviteten hos de undersökta parasiterna. Den hämmande effekten som uppmättes varierade emellertid kraftigt mellan olika benzimidazolpreparat. Även effekten för samma preparat varierade i vissa fall i olika studier.

Tjädern (Tetrao urogallus) är en av arterna skogshöns med sitt utbredningsområde Europa och Ryssland. Den är väl anpassad till ett liv i det norra barrskogsbältet. Beståndet av tjäder har minskat kraftigt under efterkrigstiden över hela sitt utbredningsområde utanför Ryssland, där den dock har ökat i antal. Tack vare den ökningen anger BirdLife International beståndet som stabilt. Anledningarna till nedgången i norra delen av Europa består troligen av flera orsaker varav de förändrade skogsbruksmetoderna under andra halvan av 1900-talet kan vara en av de viktigaste.

Bakgrund och problem: Internationella rapporter om människans påverkan på jordens begränsade resurser har avlöst varandra och en växande allmän medvetenhet om företags påverkan har gett upphov till koncept och begrepp som Corporate Social Responsibility. Hållbarhetsredovisningen är idag till största del frivillig, men dess roll kan diskuteras, exempelvis vilken information det är som presenteras av företag och hur omfattande den är. Tidigare forskning visar på delvis motstridiga slutsatser om relevansen hos företags hållbarhetsredovisningar gentemot deras faktiska hållbarhet.Syfte: Att undersöka hur hållbarheten i företags verksamhet presenteras i deras respektive årsredovisningar, med specifik inriktning på miljöperspektivet, och hur denna presentation har förändrats över tiden.Avgränsningar: Uppsatsen har granskat fem svenska företag per bransch i tre branscher, hämtade från Stockholmsbörsens Large cap-lista. Granskningsperioden är begränsad till år 2009-2013. Endast hållbarhetsredovisningens miljöaspekter har beaktats under granskningen.Metod: I studien har en longitudinell innehållsanalys använts för att undersökta miljöinformation i de valda företagens redovisningar.

Naturen i Laholm är storslagen och variationsrik men är en resurs som man ofta tar för givet, det har alltid funnits natur i överflöd och den har alltid varit gratis. Jord- och skogsbrukarna har alltid gett oss möjlighet att vistas i fin öppen natur med höga naturvärden som inbjudit till ett attraktivt friluftsliv. Mycket har hänt, jordbruket har rationaliserats, blandskogar har till stor del övergått i produktiv granskog och exploateringstrycket på marken har ökat. Detta har medfört att fina naturvärden är på väg att försvinna och att det skapats barriärer i landskapet.Det har aldrig funnits något samlat dokument över vilka natur- och friluftsvärden som finns inom Laholms kommun och därför ska en naturvårdsplan tas fram. Planen arbetas fram av Agenda 21 enheten i Laholms kommun och syftar till att kartlägga och visa den natur som finns inom kommunen.

As birch is one of the most common trees in Sweden, and probably one of the easiest for someone who lives here to identify, it is interesting to note that most people do not know how variable the genus is and how widely it is distributed across the northern hemisphere. One can find birch growing at both high and low elevations, demanding different soil conditions and preferring varying amounts of sunlight. Many people may also be surprised to hear that the colour of the bark can vary from bight white to almost black, and different shades of pink, orange and red can also be displayed. This, together with the astonishing beauty of the genus, the important role as a pioneer in many ecological systems and the difficulty in sorting out the taxonomy of the genus, constitutes the background of this thesis. The thesis is written at the Department of Landscape Development in Alnarp, Sweden with Kenneth Lorentzon, researcher at the Swedish University of Agriculture as a supervisor. The aim of this thesis is to highlight which species and cultivars within the genus Betula could be appropriate for horticultural use in Sweden.

Övervikt hos hund är ett växande problem med en rapporterad incidens på 22-40 %. Tillståndet definieras som ett överskott av fettvävnad i kroppen, beroende på rubbad energibalans. Överviktiga individer drabbas ofta av sekundära hälsoeffekter så som diabetes mellitus och insulinresistens, andningsbesvär, förhöjt blodtryck, ortopediska tillstånd och njurproblem. Överviktiga hundar har även kortare livslängd än normalviktiga hundar. Överviktiga hundar har abnormala lipoproteinvärden med högre plasmakoncentrationer av både triglycerider och kolesterol jämfört med normalviktiga hundar. De har också en rubbad balans av så kallade adipokiner som utsöndras av fettvävnaden.

Mykotoxiner är sekundära metaboliter från mögelsvampar som ger toxiska effekter hos djur och människa. Mögelsvampar kan infektera spannmål både på fält och under lagring och kan då producera mykotoxiner vilket innebär att dessa toxiner kan förekomma i fodret till kor. Syftet med den här litteraturstudien är att utreda riskerna med några av de vanligaste mykotoxinerna i spannmål när dessa förekommer i foder till mjölkkor. Fokus har lagts på aflatoxiner, deoxynivalenol (DON) och zearalenon. Litteraturstudien tar upp deras metabolism, hälsopåverkan samt om de förs över i mjölken och även kan utgöra en risk för oss som konsumenter. Trots att idisslare har högre tolerans mot mykotoxiner än enkelmagade djur så kan även mjölkkors hälsa påverkas.

På grund av ökad urbanisering och exploatering av grönområden i stadsnära miljöer fragmenteras och reduceras arters habitat vilket bland annat ligger till grund för den globalt minskade biologiska mångfalden. För att stärka och förbättra arters möjlighet till spridning i landskapet, och därmed säkra en hög biologisk mångfald, efterfrågas insamling av data och utveckling av nya metoder för att identifiera ekologiska kärnområden och för att analysera habitatnätverk. Syftet med den här studien är därför att 1) kartera och sammanställa biotoper i en biotopdatabas utifrån tolkning av infraröda flygbilder med digital stereofotogrammetri, 2) undersöka olika metoder att samla in data med hjälp av laser- och höjddata, och 3) att tillämpa landskapsekologisk analys på underlag i biotopkarteringen.Resultatet validerar att tolkning av infraröda flygbilder med digital stereofotogrammetri är en utmärkt källa för att kartera biotoper som medför en tolkningsnoggrannhet på 86 %. Valideringen av kateringen genomfördes med fältkontroller som utvärderades i felmatriser. En metod har även undersökts baserat på tidigare studier för att uppskatta busk- och krontäckning med hjälp av laserdata, men eftersom det saknas validering av resultatet bör den användas som en indikator för att visuellt uppskatta busk- och krontäckning i dagsläget.

Mörrumsån har de förutsättningar som krävs för att Tjockskalig målarmussla (Unio crassus) skall kunna leva och föröka sig, men detta sker inte i samma utsträckning som tidigare. Ett samband mellan vattnets riktning söderut mot utloppet till Östersjön och minskad föryngring av Tjockskalig målarmusslas inventerade bestånd i Mörrumsån finns. Föryngringen uteblir samtidigt som man hittat fler döda musslor ju närmre åmynningen man kommer. Orsakerna till detta kan vara flera då denna mussla är beroende av specifika förhållanden under flera faser i sin utveckling och fortplantning. Ett av hoten är grumling av bottnar.

Geparder minskar i antal och dödligheten hos ungarna är väldigt hög. Syftet med denna litteratursstudie är att ta reda på varför gepardungar dör och vad som är de största orsakerna. Geparder är utsatta för predatorer på två sätt; rovdjur kan stjäla deras byten eller döda geparder. Därför är studien främst inriktad på vilda geparder. Anatomin skiljer sig mellan geparder och andra kattdjur eftersom de är världens snabbaste landlevande däggdjur. De föder många ungar och har en hög reproduktionsförmåga.

Att blanda in örter i fröblandningarna till vallarna blir allt vanligare. Kunskapen om vallörter i Sverige är idag inte så stor som den borde med tanke på att användningen ökar. Syftet med denna kandidatuppsats har varit att öka kunskapen om örterna svartkämpar, cikoria, kummin och pimpernell då dessa säljs på den svenska marknaden. Kunskapen om gräs och baljväxter är redan stor och om vad djur kan producera med avseende på mjölk hos lakterande djur och daglig tillväxt hos växande djur är känt. Ska även örterna odlas och konsumeras av djuren borde kunskapen om vad de kan producera tack vare örterna också vara känd. De resultat som framkommit i litteraturstudien är att cikoria gav störst avkastning medan pimpernell gav den minsta avkastningen i alla avkastningsförsök utom ett där pimpernell avkastade mest.

Giraffer är svåra att utfodra i djurparker på grund av att de i det vilda mestadels äter löv som kan vara svårt att få tag på i kallare länder. Löven de äter kommer dessutom från acaciaträd som är väldigt taggiga, för att kunna äta mat från dessa träd behöver girafferna använda sin långa och rörliga tunga. För att kunna ge girafferna rätt näringsmängd i en för dem onaturlig miljö ges de ofta mycket pellets och annan mat som är lätt att smälta. Men om girafferna får lättillgänglig pellets att äta får de inte använda tungan så mycket som de är skapta att göra. På djurparker försöker man därför aktivera girafferna och deras tunga så mycket som möjligt genom att försvåra det för dem att äta. På Borås djurpark har de löst detta genom att förse girafferna med grenar av lövträd oavsett årstid samt hö i höhäck och lusern i en automat utöver pellets som ges i foderkrubba.

Grönstrukturen är en av de övergripande strukturerna i vårt samhälle tillsammans med bebyggelsestruktur och infrastruktur. Alla olika funktioner som grönstrukturen har kan i sin tur delas in i tre övergripande grupper med: sociala, ekologiska och kulturella funktionsvärden. Det är ofta så att de sociala och kulturella värdena inte får lika stor tyngd vid beslutsfattande. Då är de främst de ekologiska funktionerna som går före eftersom den befintliga naturen har t.ex. skyddsvärda arter.