Denna uppsats undersöker vilken plats viltvÄrd har i landskapsplaneringssammanhang, samt försöker ta reda pÄ hur landskapsarkitektens möjligheter att verka för goda viltförhÄllanden och biologisk mÄngfald ser ut. Genom att granska och problematisera begreppet viltvÄrd försöker jag ge en bild av vad begreppet innebÀr. Jag tittar sedan pÄ hur man arbetar med viltvÄrdsfrÄgor inom nÄgra av Sveriges myndigheter idag och försöker, genom intervjuer med anstÀllda pÄ NaturvÄrdsverket, Skogsstyrelsen och LÀnsstyrelsen, utröna vilken plats landskapsarkitekten har i det arbetet. Studien antyder att landskapsarkitekten varit nÀrvarande i arbetet med viltvÄrd tidigare, men verkar inte förekomma inom de studerade myndigheternas arbete med viltfrÄgor idag. Det finns ett behov av överblick och omrÄdesövergripande kompetens inom viltvÄrdsarbetet och myndigheterna antyder en önskan om att bredda sin kompetens.

I detta kandidatarbete undersöks förutsÀttningar och möjligheter till att gynna pollinatörer och andra djur i StadstrÀdgÄrden, Uppsala. Att vÀrna om de ekosystemtjÀnster som biologisk mÄngfald medför ökar vÄr livskvalitet och ger staden ett hÄllbart klimat. En ekologisk utgÄngspunkt kan Àven medföra upplevelsemÀssiga och pedagogiska vÀrden för parkens besökare samt en ökad förstÄelse för naturliga processer. Dock Àr StadstrÀdgÄrden Uppsalas finpark och ett vÀlbesökt utflyktsmÄl för stadens invÄnare. Eftersom parkens sÀregna karaktÀr i detta avseende Àr viktig att bevara ligger uppsatsens fokus pÄ att undersöka hur ett ökat frÀmjande av arters livsmiljöer kan ske utan att pÄverka parkens karaktÀrer och sociala vÀrden.

Den svenska regeringen med handelsministern i spetsen lanserade a?r 2010 en vision om att fo?rdubbla Sveriges export fram till a?r 2015. Visionen omfattade bland annat att o?ka exporten fra?n sma? svenska fo?retag. Exporten fra?n svenska fo?retag har trots regeringens satsning med bland annat olika exportfra?mjande projekt inte o?kat.

Betesmarker Àr viktiga för mÄnga arter av flera olika organismgrupper. TrÀd bidrar till biologisk mÄngfald i betesmarker eftersom trÀden Àr viktiga för bl.a. insekter, mossor, lavar och svampar. Arealen betesmark minskade kraftigt i Sverige under 1900-talet och för att bryta den utvecklingen betalas sedan 1990-talet miljöersÀttning för skötsel av betesmarker. Det finns tvÄ nivÄer pÄ miljöersÀttningen för betesmarker, den lÀgre nivÄn heter allmÀnna vÀrden och den högre nivÄn sÀrskilda vÀrden.

Syftet med denna studie var att undersöka vilket av tre ansiktsomrÄden och vilken av tre Älderskategorier som skattas med högst precision vid Äldersbedömning av mÀns ansikten. Studien syftade Àven till att jÀmföra precisionen för de olika ansiktsomrÄdena med precisionen för hela ansikten. Totalt 154 försöksdeltagare skattade Äldern pÄ fotografier av mÀns ansikten i ett experiment. Bilderna var indelade i tre olika Älderskategorier (15-24, 35-44, 55-64) och visades vart och ett sÄvÀl helt som i tre vertikalt indelade omrÄden (ögon och ögonbryn, nÀsa samt mun och haka). Av de olika ansiktsomrÄdena skattades ögonomrÄdet med högst precision (m = 6.50 Ärs avvikelse frÄn biologisk Älder).

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, LandskapsvÄrdens hantverk, 15 hp, 2012.

Rapporten beskriver olika anledningar till bevarandet av sorter av sötkörsbÀr, Prunus avium, med tyngdpunkt pÄ sorternas kulturvÀrde och den genetiska resurs de utgör för forskare och förÀdlare. Vidare beskrivs kortfattat de olika aktörer som arbetar med bevarandet i svenska genbanker och klonarkiv som NordGen, Sveriges Lantbruksuniversitet, Centrum för biologisk mÄngfald och Programmet för odlad mÄngfald. I arbetet undersöks Àven vilka egenskaper hos sötkörsbÀr som Àr viktiga att förbÀttra. Speciellt önskvÀrda egenskaper Àr t ex resistens mot bakteriekrÀfta och svampsjukdomar, vinterhÀrdighet, svagvÀxande trÀd, fasta och stora frukter med hög spricktÄlighet, sjÀlvfertilitet, tidigt bÀrande trÀd, samt frukter som mognar under olika tider under hela sÀsongen. I ett appendix beskrivs kortfattat egenskaperna hos 39 sorter av sötkörsbÀr som finns vid BalsgÄrds genbank.

Lakvatten innehĂ„ller ofta stora mĂ€ngder föroreningar som kan vara skadliga för mĂ€nniskor och miljön. PĂ„ Löt avfallsanlĂ€ggning som Ă€gs och drivs av Söderhalls renhĂ„llningsverk AB (SÖRAB) finns en aktiv deponi för icke-farligt avfall (IFA-deponi) som ger upphov till ett lakvattenflöde med höga halter av ammoniumkvĂ€ve. Om höga halter av kvĂ€ve lĂ€cker ut i naturen kan det pĂ„verka biologiska processer negativt och orsaka problem som övergödning.Fram till 31/12 2014 stĂ„r Löt avfallsanlĂ€ggning under prövotid. Under prövotiden har SÖRAB fĂ„tt Ă„lagt att bland annat utvĂ€rdera den kemiska karaktĂ€ren pĂ„ samtliga vattenströmmar pĂ„ anlĂ€ggningen och optimera vattenreningen för de olika delströmmarna utifrĂ„n vattnets karaktĂ€r. Under prövotiden har SÖRAB tilldelats provisoriska utslĂ€ppsvillkor i form av riktvĂ€rden.  PĂ„ grund av de höga halterna av kvĂ€ve i lakvattnet frĂ„n IFA-deponin har SÖRAB haft svĂ„rt att klara de provisoriska riktvĂ€rden som satts upp för utslĂ€pp av kvĂ€ve.För att undvika skadlig miljöpĂ„verkan i recipienten dit vatten frĂ„n anlĂ€ggningen avleds har SÖRAB utvecklat och konstruerat en pilotanlĂ€ggning för kontinuerlig biologisk rening (KBR-anlĂ€ggning) dĂ€r lakvattnet frĂ„n IFA-deponin ska behandlas för att reducera utslĂ€ppen av kvĂ€ve frĂ„n avfallsanlĂ€ggningen.

Bakgrund: Diabetes typ 1 ?r en l?ngvarig sjukdom som kr?ver omfattande egenv?rd f?r att undvika komplikationer p? l?ng och kort sikt och f?r att ha en god livskvalitet. Traditionellt har synen p? patientutbildning varit att kunskaps?verf?ring fr?n v?rdpersonal till patient resulterar i ett l?rande och d?rmed i god metabol kontroll. Nyare forskning visar d?remot vikten av att f? bearbeta de emotionella aspekterna, att kunna acceptera sjukdomen och integrera den i livet.

Alla djur behöver mineraler, de kan inte bilda dem sjÀlva. Vanligtvis tillsÀtts mineraler till fodret i form av oorganiska salter. Mineraler som förekommer naturligt i vÀxter och djur Àr bundna till antingen aminosyror eller polysackarider och tas upp av kroppen med hjÀlp av protein- och kolhydratmetabolismen. Vissa mineraler och spÄrÀmnen verkar vara lÀttare för kroppen att absorbera och tillgodogöra sig i naturlig, organisk form eftersom det Àr en liknande form som förekommer i kroppen. Det gÀller framför allt spÄrÀmnena Cu, Zn och Se.

Uppsatsen syftar till att underso?ka kulturtidskrifternas roll och status i det svenska samha?llet idag, bland annat genom intervjuer med verksamma redakto?rer pa? olika kulturtidskrifter. Som problembakgrund presenteras den paradoxala situation som kulturtidskrifterna sta?lls emot: de anses som viktiga fo?r yttrandefrihet, demokrati och ma?ngfald men blir a?nda? fo?rsummade och underprioriterade inom politik och forskning. Utifra?n detta formuleras tre fra?gesta?llningar:Hur ser redakto?rerna pa? den politik som drivs kring kulturtidskriften?Vad anser redakto?rerna att kulturtidskriften har fo?r roll och status i samha?llet?Hur kan kulturtidskriftens roll och status tolkas utifra?n de intervjuaderedakto?rernas svar, den ra?dande kulturpolitiska diskussionen, kulturteorier ochtidigare forskning?Dessa fra?gor analyseras utifra?n intervjusvaren, tidigare forskning, Horkheimer ochAdornos teoretisering av kulturindustrin, Habermas teorier om det offentliga rummet samt Bourdieus fa?ltteori och teori om ekonomiskt och kulturellt kapital.

Urbanisering och förtÀtning leder till att habitat fragmenteras och att grönytor minskar, vilket gör det svÄrt att vÀrna om den biologiska mÄngfalden. Ett exempel pÄ grön infrastruktur Àr gröna tak som blir ett sjÀlvklart val för att sammanfoga grönytor i en stad. Förutom flera privat- och samhÀllsekonomiska vinster, kan gröna tak bidra till att öka den biologiska mÄngfalden. Vegeterade tak bestÄr vanligen av prefabricerade mattor som har ett tunt substratdjup med en vegetation som frÀmst bestÄr av Sedum album och mossa. För den biologiska mÄngfalden har dessa mattor ett lÄgt vÀrde till skillnad frÄn biodiversitetstak som hyser en mer varierad flora och fauna.

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

This thesis deals with the concepts of individual and individuation as defined by Leibniz and Spinoza. I go through the use and definition of the concept of individual in four stages.First I discuss the individual as conceived by Spinoza as a relation formed by a composition of parts and the individual as conceived by Leibniz as a complete notion consisting of all the events in the life of a subject.Next is the roll of perception in Leibniz discussed, likewise individuation through different perception with varying distinctness, and the affinity of perception with affection.The discussions concerning the individual concludes in a section about the essence of the individual as being the desire of the individual. In the last stage, I discuss the multitude as being an own individual..

Det finns en stark koppling mellan historisk markanvÀndning och biologisk mÄngfald. Flera Àngs- och betesmarksarter gynnas eller Àr beroende av traditionell hÀvd sÄsom slÄtter och bete. Syftet med studien Àr att undersöka om olikheterna i den historiska markanvÀndningen har pÄverkat den biologiska mÄngfalden. Genom att studera kartor frÄn olika tidsperioder kan förÀndringar i landskapet tydas. Arkivstudier kan sedan kopplas till kartor och komplettera de historieluckor som kartorna inte visar.