Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att redogöra för utformningen av Sveriges och EU:s lagstiftning gÀllande införsel, odling och utsÀttning av frÀmmande biologiskt material pÄ gennivÄ. MÄlet har varit att se hur deras regleringar förhÄller sig till CBD:s riktlinjer för bevarande av den biologiska mÄngfalden och vilka eventuella brister de respektive lagregleringarna hade genom att jÀmföra dem med varandra och konventionsbestÀmmelserna. Frihandeln inom EU gör det svÄrare att, genom tullrestriktioner, begrÀnsa införselrisken av invasiva arter frÄn ett land till ett annat inom EU. De mÄl som EU och Sverige satte upp i början av 2000-talet om att till exempel helt ha stoppat förlusten av biologisk mÄngfald till 2010 uppnÄddes inte. EU:s reglering Àr fragmentarisk och den reglering som finns nu hanterar inte oavsiktlig införsel eller introduktion av frÀmmande arter.

I Sverige har vi idag regler som bestÀmmer hur vÄra enskilda avlopp mÄste dimensioneras med avseende pÄ utslÀpp. NÀra hÀlften av de 700 000 fastigheter som har enskilt avlopp bedöms idag ha anlÀggningar som inte Àr godkÀnda. Enligt Havs- och vattenmyndigheten slÀpper Sveriges enskilda avlopp ut lika mycket fosfor som de kommunala reningsverken. I arbete med att komma till rÀtta med de problem som otillrÀcklig avloppsrening medför samt i strÀvan mot ?en hÄllbar utveckling?, har kommunen som tillsynsmyndighet fÄtt i uppgift att genomföra utökad tillsyn och kontroll av samtliga enskilda avloppsystem. Landets kommuner har i sin tur tagit hjÀlp av NaturvÄrdsverkets allmÀnna rÄd (NFS 2006:7) för att fÄ vÀgledning i beslut om vad som gÀller för den enskilda fastigheten med tillhörande hushÄll. Avsikten med denna rapport Àr att nÀrmare studera olika reningsmetoder som tillÀmpas inom enskilda avlopp.

Betesmarker Àr viktiga för mÄnga arter av flera olika organismgrupper. TrÀd bidrar till biologisk mÄngfald i betesmarker eftersom trÀden Àr viktiga för bl.a. insekter, mossor, lavar och svampar. Arealen betesmark minskade kraftigt i Sverige under 1900-talet och för att bryta den utvecklingen betalas sedan 1990-talet miljöersÀttning för skötsel av betesmarker. Det finns tvÄ nivÄer pÄ miljöersÀttningen för betesmarker, den lÀgre nivÄn heter allmÀnna vÀrden och den högre nivÄn sÀrskilda vÀrden.

Denna intervjustudie har undersökt hur blivande adoptivförÀldrar i slutet av adoptions-processen konstruerar sitt förÀldraskap inför att hÀmta och knyta an till sitt barn. Studien har delvis genomförts med tolkande fenomenologisk analys med en analysprocess i sex steg. Genom fem semistrukturerade djupintervjuer med Ätta deltagare framkom att det Àr möjligt att jÀmföra en biologisk graviditet och en adoptionsprocess vad det gÀller kon-struktion av förÀldraskap och anknytning till sitt vÀntade barn. Studien vittnar om att adoptanter Àr vÀl förberedda för sitt kommande förÀldraskap. Deltagarna uppger att vÀn-tan i adoptionsprocessen Àr svÄr samt att mentaliseringsprocessen kring barnet varierar beroende pÄ var i processen de befinner sig.

During the summer 2007 was a scrubber tested at Gruvön papper mill in Grums. The scrubber reduced NOx with 90 % in flue gas. NOx was transferred from the flue gas to a scrubber liquid as nitrate and nitrite. The scrubber liquid needs to be purified from nitrate and nitrite. One possible solution is to clean the scrubber liquid in Gruvön biologic cleaning construction.Microorganisms in the biologic cleaning construction need to assimilate nitrogen. There are environments free from oxygen in the cleaning construction.

Tail-biting in pigs is an animal welfare issue and in Sweden during 2002 the producers lost tree million Swedish crowns because of tail biting. This economic loss depends on the pigs which are discarded at slaughter because of tail biting. Tail biting can be separated into two stages, "pre-injury" and "injury". The aim of this study is to investigate if tail biting depends on environment or genetic background.A lot of research on the environments effects on the behaviour of pigs but not so much on the genetic effects has been performed. The frequency of tail biting in pig farms influence among others of environment enrichment, ventilation, gender and breed of the pig.

TrÀd Àr ett viktigt inslag i vÄra urbana miljöer och mÄnga av stadens trÀd finns pÄ de begravningsplatser som Àr belÀgna inne i stÀderna. Den hÀr uppsatsen handlar om dessa trÀd och nÄgra av de vÀrden som trÀden har. Kulturhistoriska vÀrden, biologisk mÄngfald och sÀkerhet tas upp och behandlas med fokus pÄ den konflikt som kan uppstÄ dÄ olika aktörer som arbetar med trÀd pÄ begravningsplatser har olika intressen. Kulturhistoria, biologisk mÄngfald och sÀkerhet Àr alla viktiga att ta hÀnsyn till vid förvaltning och planering av trÀd pÄ begravningsplatser. Detta kan bara ske om det skapas ett större samarbete mellan dessa aktörer som kan utgöras av lÀnsstyrelse, biologer, antikvarier pÄ lÀnsmuseer och kyrkogÄrds förvaltning. I samband med arbetet har en inventering av trÀd pÄ nÄgra av de Àldsta kvarteren pÄ VÀstra kyrkogÄrden i Göteborg genomförts.

Dagens stora stÀder byggs allt tÀtare och ofta Àr det gröna omrÄden sÄsom parker och skogsdungar som fÄr ge vika nÀr nya hus och vÀgar ska ges utrymme. Den biologiska mÄngfalden i staden Àr dock beroende av dessa fredade platser. Möjligheten att kunna fÀrdas mellan och genom bebyggda omrÄden i sÄ kalllade spridningskorridorer stÀrker bÄde vÀxt- och djurpopulationers förmÄga att överleva. Syftet med denna uppsats Àr att ge förslag pÄ hur man kan utveckla biologisk mÄngfald pÄ parkeringsytor i Uppsala stad. I arbetet undersöks vilka parkeringsytor Uppsala kommun Àger samt pÄ vilket sÀtt dessa kan utvecklas till spridningskorridorer som förstÀrker kommunens grönstrukturplan.

Denna uppsats belyser familjehem som ett socialt fenomen ur socialtjÀnstens och familjehemmens egna perspektiv. Det kÀnsliga och komplicerade förhÄllande som rÄder mellan ett familjehem och det placerade barnets biologiska förÀldrar diskuteras utifrÄn fader - och modersrollen, med ett teoretiskt utgÄngslÀge..

Det gĂ„r att hĂ€vda att Sverige Ă€r förskonat frĂ„n katastrofala översvĂ€mningar och med största sannolikhet kommer vi inte behöva uppleva en förödelse sĂ„som den i Pakistan Ă„r 2010. Samtidigt finns det belĂ€gg för att översvĂ€mningar kommer intrĂ€ffa oftare och bli allt allvarligare i takt med att klimatförĂ€ndringarna fortgĂ„r. I framtiden kommer vi kanske uppleva hĂ€ndelser  sĂ„som den i Arvika Ă„r 2000 som mindre extraordinĂ€ra. I alla lĂ€gen behöver vi veta mer om det nuvarande lĂ€get för att kunna göra förutsĂ€gelser om framtiden.Den hĂ€r studien syftar till att kartlĂ€gga det rĂ„dande vattenföringslĂ€get i avrinningsomrĂ„det Åkerströmmen, norr om Stockholm. Detta genom att undersöka kulvertar och genom att analysera flödesfrekvenser.

Syfte: Att med utgÄngspunkt i artiklarna 3 och 4 i FN:s konvention om urfolk och lokala samhÀllens rÀttigheter och artikel 8j i konventionen om biologisk mÄngfald undersöka samers nyttjanderÀtt till privategendom. Artiklarna vÀcker en rad intressanta frÄgestÀllningar. Jag kommer koncentrera mig pÄ att diskutera sjÀlvbestÀmmandet och Àgandets legitimitet utifrÄn ett kollektivistiskt och ett individualistiskt perspektiv. De perspektiven stÄr samhÀllsfilosoferna Karl Marx och Robert Nozick för. Jag kommer Àven undersöka Àgande som rÀttighet, dels utifrÄn ovanstÄende men Àven utifrÄn Wesley Hohfeld och Onora O?Neills rÀttighetsteorier och analyser.

The purpose of this study is to exam how two environmental organizations reason about the loss of biodiversity. The research questions are; what is the view in these organizations regarding biodiversity? What are the underlying environmental discourses behind their reasoning, and how do they reason about the risks associated with the loss of biodiversity? As a first part of this thesis a thorough review of existing literature and online resources about the actions of environmental organizations was conducted. Two organizations were interviewed, World Wildlife Fund (WWF) and Naturskyddsforeningen. The questions for the study were analyzed in light of DryzekÂŽs (1997) reasoning about environmental discourses and using the concept of risk by Beck (1998).

Idag Àr mÄnga stÀder belÀgna lÀngs kusten och nÀr stÀderna vÀxer innebÀr det att stora ytor vÄtmark försvinner. VÄtmarker i urban miljö kan genom rÀtt utformning erbjuda varierade miljöer med ett antal vÀrdefulla ekosystemtjÀnster. Exempel pÄ sÄdana ekosystemtjÀnster Àr vattenrening, omhÀndertagande av stormvatten, kvarhÄllande av nÀringsÀmnen i marken och möjlighet till rekreation i grönskande miljöer.1 Att anlÀgga vÄtmarker i en urban miljö kan innebÀra ett vÀrdefullt utbyte mellan mÀnniska och natur. Dock kan det finnas utmaningar kring att kombinera en rik biologisk miljö och en urban miljö med mÀnniskans förvÀntningar pÄ tilltalande estetik och möjlighet för rekreation. För att urbana vÄtmarker lÄgsiktigt ska restaureras och anlÀggas i stadsmiljö krÀvs det att de accepteras av stadens befolkning.

Filmbranschen a?r pa? ma?nga sa?tt en mansdominerad bransch. Hade ko?nsfo?rdelningen inte varit sa? sned a?r det rimligt att anta att filmutbudet hade haft en sto?rre ma?ngfald. Detta ga?ller fo?rsta?s a?ven fo?r andra kategorier som klass, etnicitet och sexualitet.

Den biologiska mÄngfalden Àr viktig inom lantbruket. Jordbrukslandskapets mÄngfald Àr vacker för mÀnniskan att se pÄ och spÀnnande och rogivande att vistas i. MÄngfalden innehÄller Àven en genbank som kan bli mycket etydelsefull i framtiden. Dessutom innebÀr oftast en rik mÄngfald bland ogrÀsen Àven en rik mÄngfald bland insekter och andra djur, dÀribland skadeinsekternas predatorer, vilket bidrar till produktiva Äkrar. OgrÀsens mÄngfald pÄ Äkern beror till stor del pÄ geografiskt lÀge, klimat och berggrund.