Ett av va?rldens sto?rsta miljo?problem a?r plastnedskra?pning. Pa? ma?nga platser kan spa?r av ma?nsklig na?rvaro ses i form av skra?p av plast. A?r 2011 tillverkades det 280 miljoner ton plast, det motsvarar ungefa?r 28 000 Eiffeltorn.

År 2002 började det anlĂ€ggas en skogstrĂ€dgĂ„rd i Alnarps RehabiliteringstrĂ€dgĂ„rd. IdĂ©n och kunskapen kom frĂ„n England varifrĂ„n ocksĂ„ begreppet kommer. Just att den började anlĂ€ggas nĂ€r den gjorde, gör den lite extra intressant eftersom det kan betyda att den Ă€r en av Sveriges första skogstrĂ€dgĂ„rdar om inte den första. Idag har skogstrĂ€dgĂ„rden pĂ„ Alnarp stagnerat i utvecklingen. För att kunna Ă„terföra trĂ€dgĂ„rdsdelen mot en utveckling som motsvarar den för ursprungstanken, har bakgrunden till skogstrĂ€dgĂ„rdssystemet undersökts i detta arbete.Examensarbetet omfattar en litteraturstudie pĂ„ böcker och tidningsartiklar inriktade pĂ„ skogstrĂ€dgĂ„rdar i tempererat klimat.

Av Sveriges totala yta utgörs 10 procent av odlad jord och Àngsmark. Det finns bÄde konventionella och ekologiska jordbruk i Sverige. Av Sveriges totala jordbruksproduktion utgör konventionella jordbruk den största delen.Dagens jordbruksproduktion gÄr ut pÄ att anvÀnda sÄ fÄ resurser som möjligt för att kunna utvinna mesta möjligt vinst. För att göra detta mÄste vÀxtodlingarna skyddas mot angrepp för att sÀkerstÀlla produktionsavkastning och god produktkvalitet. Skadeinsekter, ogrÀs och sjukdomar Àr tre komponenter som behöver förebyggas med hjÀlp av effektiva vÀxtskyddsmedel.

Vad Àr egentligen hÄllbar stadsutveckling och kommer vi i framtiden att kunna planera stadsmiljöer som har en positiv inverkan, pÄ bÄde natur och mÀnniska, i stÀllet för en negativ? En av de grundlÀggande principerna för designteorin Cradle to Cradle Àr att vi ska agera hÄllbart i stÀllet för mindre ohÄllbart. Dock Àr teorin Ànnu relativt outforskad inom fysisk planering. Utöver att undersöka Cradle to Cradle som designteori för hÄllbar stadsutveckling Àr syftet med uppsatsen att dess resultat och slutsatser ska kunna utgöra verktyg för hÄllbar fysisk planering. Uppsatsen syftar ocksÄ till att inspirera med innovativa idéer och lösningar i den byggda miljön. Uppsatsen inleds med en teoretiskt grundad diskussion kring vad som kan utgöra normativa principer för hÄllbar stadsutveckling. Efter en grundlig objektiv översikt av Cradle to Cradle stÀlls designteorin i relation till de normer som stÀllts upp. Intentionerna med Cradle to Cradle Àr goda men designteorin Àr i dag frÀmst inriktad mot ekologisk och ekonomisk hÄllbarhet och den viktiga sociala aspekten Àr inte utvecklad. För ett förverkligande av teorins visioner skulle en övergÄng till Cradle to Cradle, som stÄr för det vi kallar ekologisk modernisering, behöva ske parallellt med beteendeförÀndring genom ett ifrÄgasÀttande av de normer, för till exempel produktion och konsumtion, som vi lever efter i dag.

Lakvatten bildas da? regnvatten perkolerar genom en deponi och har en varierande fo?roreningsgrad. Sorteringsvatten a?r vatten fra?n ha?rdbelagda sorteringsytor da?r avfallet sorteras efter karakta?r. Fo?r en deponiverksamhet a?r lak- och sorteringsvatten de i huvudsak sto?rsta pa?verkande faktorerna pa? den omgivande miljo?n.

Hur planerar man förtÀtning av stÀder dÀr grönytor vÀljs ut för ny exploatering? Det Àr vad arbetet i huvudsak vill ha svar pÄ. StÀderna vill bÄde expandera och integreras i ett urbant liv och samtidigt ha tillgÄng till mycket grönt. Det urbana stÄr för den tÀta staden med sociala möten, kommunikationer och service etc. medans det gröna stÄr för friytor, grönomrÄden och grönska i stÀderna.

SyfteMötet mellan kroppen som nÄgot socialt format och som nÄgot biologiskt mÀtbart som sker i idrott kan vara problematiskt vilket visat sig genom tidigare forskning inom omrÄdet. Olika sÀtt att se pÄ kön kan göra att biologisk jÀmlikhet mellan mÀn och kvinnor förutsÀtts dÀr det finns skillnader eller att skillnader förutsÀtts dÀr det inte finns nÄgra. Syftet med denna studie var att genom en systematisk litteraturgranskning belysa det tillÀmpade idrottsvetenskapliga forskningsfÀltets urval av försökspersoner och rapportering av dessa. Samt utifrÄn teorier kring kön och genus tolka resultatet av detta. Vidare var syftet att undersöka effekten av förstaförfattarens könskategori pÄ val av urvalsgrupper och rapportering av dessa.

För att uppfylla förbuden mot deponering av brÀnnbart avfall fr.o.m. 2002 och organiskt avfall fr.o.m. 2005 ska hushÄllsavfall i Sundsvalls kommun behandlas genom förbrÀnning. Behandlingen ska kompletteras med hemkompostering och kompostering av rent och blött organiskt avfall frÄn storkök och livsmedelsbutiker. Ett ytterligare komplement till biologisk behandling av matavfall Àr införande av köksavfallskvarnar i hushÄll och storkök.

KvÀvgas kan inte tas upp direkt av vÀxter men genom biologisk kvÀvefixering kan vissa symbiosbildande bakterier omvandla kvÀvgas till ammonium. Med bakteriens hjÀlp kan en vÀxt tillgodogöra sig ammonium och pÄ sÄ sÀtt bilda protein. Ett exempel pÄ denna typ av symbios Àr den som kan uppstÄ mellan en sÀrskild grupp av bakterier, Rhizobium ssp och baljvÀxter, sÄ kallad rotknölssymbios. Detta Àr ett exempel pÄ en ekosystemtjÀnst, en fördelaktig interaktion mellan vÀxt och mikroorganism, som gynnar alla parter, inklusive mÀnniskan som odlar baljvÀxten. Hur allmÀn förekomsten av Rhizobium genotyper Àr i svenska odlingsjordar Àr ej klart dokumenterad och dÀrför Àr frÄgan om behovet av inokulering av utsÀden fortsatt aktuell.

Det rÄder en urbaniseringstrend i hela vÀrlden. NÀr allt fler vill fÄ rum i staden blir utmaningen stor att planera och bygga stÀder som bÄde Àr lÄngsiktigt hÄllbara och utgör en god livsmiljö. Numera föresprÄkas ofta den tÀta staden, med motiv som att den minskar behovet av bilÄkande, stÀrker integrationen och sambanden mellan stadsdelar och gör det lÀttare för mÀnniskor att mötas. Men i takt med att allt mer av den obebyggda marken exploateras för att uppnÄ det tÀta stadsbyggnadsidealet börjar det sneglas Àven pÄ parker och andra grönomrÄden som möjlig mark för bebyggelse. DÄ grönytor har signifikanta positiva effekter pÄ mÀnniskans vÀlmÄende och pÄ miljön, som förbÀttrad folkhÀlsa, renare luft och större biologisk mÄngfald, Àr det problematiskt att ersÀtta alltför mycket av grönskan med byggnader.

Bergsbruket har under lÄng tid haft stor betydelse för Sverige bÄde ekonomiskt och politiskt. Det har ocksÄ haft en inverkan pÄ naturmiljön bland annat genom huggningar för brÀnsle och utslÀpp av tungmetaller. Ett av de omrÄden i Sverige som Àr mest kÀnt för sin metallhantering Àr Bergslagen. Idag Àr mÄnga gruvor nedlagda. En som fortfarande Àr i drift Àr gruvan i Garpenberg i Dalarna.

En stor del av varje individs klimatavtryck bestÄr av den mat vi konsumerar. Eftersom det serveras en stor mÀngd portioner varje dag runt om i landets skolor anser vi det intressant att studera hur pass klimatanpassad skolmaten Àr idag. Hur ser skolornas miljöarbete ut och finns det förbÀttrande ÄtgÀrder som kan genomföras pÄ omrÄdet? Vi har valt att fokusera vÄrt arbete pÄ den serverade mÀngden kött och fisk pÄ tre grundskolor, en kommunal och tvÄ privata, i Uppsala kommun liksom ursprunget hos dessa animalier. Intervjuer utfördes med ansvariga för upphandling och kostplanering pÄ kommunen, skolkökspersonal samt elever.

Syftet med uppsatsen har frÀmst varit att utreda hur riskerna för fÄglar och fladdermöss hanteras i tillstÄndsprövningen av vindkraft. Vindkraft brukar ofta beskrivas som den miljövÀnligaste energikÀllan som finns eftersom vinden Àr förnybar, inhemsk och gratis. Ett vindkraftverk ger inte upphov till nÄgra utslÀpp eller avfall under driften och efter ca Ätta mÄnader har lika mycket energi producerats som gÄr Ät för tillverkningen av verket. UtifrÄn ett globalt perspektiv skulle de flesta gynnas av att andelen förnybara energikÀllor ökade eftersom det skulle minska utslÀppen av klimatstörande gaser. För att underlÀtta utbyggnaden av vindkraft har svenska politiker bland annat tagit bort den tidigare dubbelprövningen och Àndrat grÀnserna mellan anmÀlan och tillstÄnd.

Det kommer fler och fler rapporter om översvĂ€mningar med katastrofala konsekvenser som följd. Klimatforskare menar att regnmĂ€ngden i SkĂ„ne förvĂ€ntas öka samtidigt som det sker en enorm exploatering dĂ€r stĂ€derna förtĂ€tas och gröna ytor med naturlig infiltrationskraft minskar drastiskt. År 2000 infördes ?Vattendirektivet?. Det Ă€r EU:s ramdirektiv för vatten som syftar till att skydda och vĂ„rda vĂ„ra vattenresurser i form av sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten inom EU.

Examensarbetet bygger pÄ ett verkligt uppdrag dÀr uppdragsgivaren Àr Swedavia AB och deras flygplatsledning vid Malmö Airport. Swedavia Àger och förvaltar tio flygplatser i Sverige, dÀribland Malmö Airport, och bedriver bÄde en flygplats- och fastighetsverksamhet vid respektive flygplats. Enligt Swedavias lokala miljöplan för Malmö Airport finns mÄl om att bevara och förvalta de naturvÀrden som finns i det omgivande landskapet för att gynna biologisk mÄngfald samt öka informationen till allmÀnheten om företagets miljöarbete. Dessa lokala miljömÄl Àr inkluderade i uppdragsgivarens projektplan som beskriver hur flygplatsledningen vill utreda möjligheten att etablera en naturstig i anslutning till flygplatsen. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka förutsÀttningar och begrÀnsningar som finns för att etablera en naturstig i anslutning till Malmö Airport och med hjÀlp av utförda analyser och inventeringar ge förslag pÄ hur naturstigen kan utformas och förvaltas. Uppdraget har krÀvt en fördjupad analys av landskapet kring flygplatsen för att lÀra kÀnna detta och med hjÀlp av litteratur, utförda analyser och inventeringar kunna lyfta fram de karaktÀrer och kvalitéer i landskapet som Àr intressanta, bÄde ur ett natur- och kulturmiljöperspektiv men Àven utifrÄn rekreativa och estetiska aspekter. Att synliggöra landskapets vÀrden kring Malmö Airport Àr en form av landskapsvÄrd som inriktar sig pÄ hur markerna kan utvecklas och förvaltas för att upprÀtthÄlla och framhÀva natur- och kulturvÀrden samt vilka insatser som kan göras för att frÀmja rekreation och ett landskaps skönhetsvÀrde. Som en koppling till landskapsvÄrden och arbetet med att synliggöra natur- och kulturvÀrden och frÀmja rekreation kan naturstigar ses som ett anvÀndbart verktyg. Naturstigar tillgÀngliggör landskapet, vilket ocksÄ frÀmjar friluftslivet, och kan ses som en del i arbetet med att öka medvetenheten och kunskapen hos mÀnniskor om landskapets kulturella, biologiska, rekreativa och estetiska vÀrden. UtgÄngspunkten för examensarbetet har varit att undersöka vilka förutsÀttningar och begrÀnsningar som finns för att etablera en naturstig i flygplatsens nÀrmiljö och utifrÄn upplevelsen frÄn naturstigen undersöka vilka landskapsvÄrdande insatser som kan tillÀmpas för att framhÀva landskapets vÀrden och bidra till en positiv utveckling av landskapet kring flygplatsen. Examensarbetet innehÄller ett gestaltningsprogram som visar stigens fysiska dragning, vilka upplevelser den har att erbjuda samt hur den kan kommuniceras. Gestaltningsprogrammet inkluderar Àven en skötselbeskrivning för hur stigen och de miljöer som berörs av dess fysiska dragning kan skötas. Avslutningsvis följer en slutdiskussion som reflekterar över det uppdrag som ligger till grund för examensarbetet och den process som lett fram till gestaltningsprogrammet..