För miljökvalitetsmÄlet Levande skogars första delmÄl, LÄngsiktigt skydd av skogsmark, finns fyra indikatorer utvalda för att kunna utvÀrdera arbetet som bedrivs för att uppnÄ mÄlet. Av dessa fyra indikatorer ligger tvÄ: biotopskydd och naturvÄrdsavtal, under SkogsvÄrdsstyrelsernas ansvar. Enligt MiljömÄlsrÄdet kommer inte detta delmÄl att uppnÄs inom den angivna tidsramen. En stor del av arbetet med att utvÀrdera mÄluppfyllelse för de 15 miljömÄlen och underliggande delmÄl baseras pÄ statistiska metoder. MiljökvalitetsmÄlen Àr, som namnet antyder, en metod som syftar till att bedöma och följa upp miljöns kvalitet.

Bakgrund: Skog beaktas av IASB som biologisk tillgÄng och skall redovisas till verkligt vÀrde i börsnoterade företag inom EU sedan 2005. En tillgÄng kan redovisas till verkligt vÀrde pÄ tre olika sÀtt beroende pÄ tillgÀnglig marknadsinformation. Om marknadsinformation saknas kan företag berÀkna verkligt vÀrde genom en egen vÀrderingsmodell som baseras pÄ antaganden. Denna tredje vÀrderingsnivÄ Àr den som Àr utsatt för mest subjektivitetsproblem men Àr likvÀl den nivÄ dÀr flest tillgÄngar vÀrderas. Holmen AB vÀrderar sina skogstillgÄngar med hjÀlp av en modell som kallas DCF.

Hur planerar man förtÀtning av stÀder dÀr grönytor vÀljs ut för ny exploatering? Det Àr vad arbetet i huvudsak vill ha svar pÄ. StÀderna vill bÄde expandera och integreras i ett urbant liv och samtidigt ha tillgÄng till mycket grönt. Det urbana stÄr för den tÀta staden med sociala möten, kommunikationer och service etc. medans det gröna stÄr för friytor, grönomrÄden och grönska i stÀderna. Ronneby Àr en kommun likt mÄnga kommuner som har den hÀr problematiken mellan urbanitet och natur.

Klimatanpassning Àr ett aktuellt Àmne i dagens stadsplanering och en utmaning för landskapsarkitekter och stadsplanerare. KlimatförÀndringarnas effekter Àr ökad nederbörd, stigande medeltemperatur och havsnivÄer samt ett mer extremt klimat överlag. Detta fÄr konsekvenser för ekosystem och stÀder, dÀr den ökade nederbörden har direkt pÄverkan pÄ dagvattensystemet. Som landskapsarkitekt har man möjlighet att ta vara pÄ dagvattnet genom att utforma mÄngfunktionella och variationsrika miljöer. I det hÀr arbetet har vi studerat den naturliga vattenbalansens processer och hur dessa kan anvÀndas för att Äterskapa vattenbalansen i den urbana miljön.

In 1993, Sweden signed the Convention on Biological Diversity and thus agreed to conserve our indigenous biological diversity. As a part of the convention, Sweden is obliged to conserve a number of domestic animal breeds and among them the Linderöd pig. In 1952, the zoo, SkÄnes Djurpark, took care of a pregnant sow that was regarded to be related to the old "forest pig". The old forest pig was thought to have been extinguished by the early 20th century as a result of the ban on boars not approved by state inspectors. However, according to later accounts, several farmers still kept some of these non-approved pigs.

Avloppsreningsverket i Hallsberg kommun Àr belÀget i direkt anslutning till Hallsberg, med RalaÄn som recipient. Tekniken pÄ reningsverket bygger pÄ principerna för en klassisk aktivslamanlÀggning med mekanisk rening, kemisk rening, biologisk rening och en slambehandling dÀr rötning av primÀr- och sekundÀrslam anvÀnds för utvinning av biogas.Hallsberg ARV har under en lÀngre tid haft problem med kvÀvereningen. Under senaste Ären har man överskridit riktvÀrdet för kvÀveutslÀpp vid ett flertal tillfÀllen och under 2009 överskreds Àven grÀnsvÀrdet. RiktvÀrdet för Hallsberg ARV Àr i dagslÀget satt till 10mg NH4-N/l som medelvÀrde per mÄnad, grÀnsvÀrdet Àr satt till 10 mg NH4-N/l som medelvÀrde per kalenderÄr. DÄ Hallsberg ARV inte drivs vid full kapacitet antas en minskning av kvÀveutslÀppen vara möjlig att genomföra genom trimning av befintligutrustning och processer pÄ verket.

Vi lever idag pÄ ett sÀtt som stÀller stora krav pÄ vÄr miljö och omgivning. Ett sÀtt att minska mÀnniskans klimatpÄverkan Àr att anvÀnda mer förnyelsebar energi. En sÄdan förnyelsebar kÀlla Àr energiskog, vilket kan bli ett viktigt biobrÀnsle. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur de karaktÀrer som finns i ett landskap kan pÄverkas, utvecklas och förÀndras av en energiskogsodling, med fokus pÄ den visuella karaktÀren och upplevelsen av landskapet. En viktig frÄgestÀllning har varit om allmÀnna intressen kan tillgodoses, som i detta fall energiförsörjning, möjlighet till upplevelse och rekreation och att bevara kulturvÀrden, samtidigt som hÀnsyn tas till enskilda ekonomiska intressen.Det landskap som undersökts Àr LÄnghundraleden, en dalgÄng en mil sydöst om Uppsala.

Avfallsplanen i Danderyds kommun innefattar ett delmÄl Är 2012 att materialÄtervinning ska öka med 40 % frÄn 2009 Ärs nivÄ. I materialÄtervinning inkluderas biologisk behandling av matavfall. En möjlig ÄtgÀrd för att uppfylla detta mÄl Àr att införa insamling av matavfall för rötning. För att ett införande av matavfallsinsamling ska bli sÄ framgÄngsrikt som möjligt Àr det viktigt att studera kommuninvÄnarnas instÀllning till detta. En litteraturstudie genomfördes för att undersöka om rötning Àr en lÀmplig behandlingsmetod för matavfall för Danderyds kommun.

Lunds kommun har under nĂ„gra somrar tillbaka inventerat olika faunagrupper i olika naturomrĂ„den i Genarp, en mindre ort som ligger cirka 2,5 mil sydöst om Lund. Under dessa somrar (2007-2010) hittades och registrerades nio olika rödlistade insektsarter i BlĂŒchers park, ett naturomrĂ„de med en mosaik av olika naturtyper pĂ„ sandunderlag. BlĂŒchers park Ă€r cirka 2,7 hektar stort och ligger i Genarps östra del. Detta arbete kompletterar de ovan nĂ€mnda insektsinventeringarna med en florainventering av BlĂŒchers park. Syftet med arbetet Ă€r dels att söka förstĂ„else till varför funna kĂ€rlvĂ€xter i BlĂŒchers park vĂ€xer dĂ€r de vĂ€xer, dels att ta reda pĂ„ vilka skötselĂ„tgĂ€rder som skulle kunna vara lĂ€mpliga i omrĂ„det, det vill sĂ€ga hur förekomsten av funna rödlistade insektsarter kan komma att gynnas genom olika floraskötselĂ„tgĂ€rder.Under juni-augusti 2011 Ă„terfanns 175 kĂ€rlvĂ€xtarter i BlĂŒchers park.

EnergianvÀndningen i Sverige mÄste minskas, eftersom den bidrar till stora utslÀpp av vÀxthusgaser som pÄverkar vÄrt klimat negativt. Byggnadssektorn bidrar starkt till dessa utslÀpp, eftersom 40 procent av Sveriges energianvÀndning kommer frÄn bostÀder och lokaler. Passivhus, som Àr en byggnad utan traditonellt vÀrmesystem, kan vara en lösning för att minska energianvÀndningen i byggnader. Ett passivhus vÀrms upp av den energi som alstras frÄn mÀnniskor och de hushÄllsapparater som anvÀnds i huset. Trots att passivhusen kan bidra positivt till klimatförbÀttring, har de ÀndÄ inte fÄtt nÄgot större genomslag pÄ den svenska marknaden.

Hammarby Sjöstad is a new district of southern Stockholm built with focus on reduced environmental impact by recirculation of materials and sustainability. The environmental goals aim to cut the water consumption by half and a separate storm water treatment. Thus, the wastewater will be more concentrated and will originate from the households only. The Sjöstad project includes the idea of a local treatment plant for the household wastewater. To evaluate this possibility, Sjöstadsverket, an experimental treatment plant was constructed.

Avfallsplanen i Danderyds kommun innefattar ett delmÄl Är 2012 att materialÄtervinning ska öka med 40 % frÄn 2009 Ärs nivÄ. I materialÄtervinning inkluderas biologisk behandling av matavfall. En möjlig ÄtgÀrd för att uppfylla detta mÄl Àr att införa insamling av matavfall för rötning. För att ett införande av matavfallsinsamling ska bli sÄ framgÄngsrikt som möjligt Àr det viktigt att studera kommuninvÄnarnas instÀllning till detta. En litteraturstudie genomfördes för att undersöka om rötning Àr en lÀmplig behandlingsmetod för matavfall för Danderyds kommun.

Idag, nÀr industriernas storhetstid Àr över i Sverige, har nya omrÄden för utveckling öppnats upp. Det handlar om ytor som förr tillhörde industrin men idag blivit nÄgot som kallas ruderatmark. För att spara pÄ vÀrdefull naturmark utanför stÀdernas grÀnser vÀljer mÄnga stÀder att idag förtÀta pÄ dessa marker. Ruderatmark benÀmns Àven som skrÀpmark som trots namnet Àr en yta som ofta innehÄller unika habitat för flora och fauna och Àr en speciell stadsbiotop som bidrar till en rik biodiversitet i stÀderna. Samtidigt Àr den i mÄnga fall förorenad med gifter och ses som ett hot mot mÀnniskorna i staden. Ruderatmarkerna Àr dessutom i allra högsta grad en kulturell betingelse.

Arbetet handlar om trÀd i stadsmiljön, frÀmst allétrÀd. Arbetet visar pÄ problematiken kring trÀden och hur viktigt det Àr att anpassa rÀtt art till rÀtt plats, bÄde gÀllande stÄndort men ocksÄ gÀllande de andra förhÄllandena som spelar roll pÄ en vÀxtplats som utrymme bÄde ovan och under mark. Vegetation i stÀderna spelar en mycket stor roll. Vegetationen Àr Ärstids-speglande vilket medför att utan vegetation skulle staden se likadan ut Äret om. Syftet Àr att visa pÄ vilka faktorer som pÄverkar valet av allétrÀd i stadsmiljö samt vilka arter som kan vara relevanta för framtida bruk. Studien skall Àven beskriva hur vi kan skapa bra förutsÀttningar för att kunna bibehÄlla allétrÀds livskvalitet. Arbetet visar pÄ mindre inventeringar av tolv alléer i Motala kommun som utfördes sommaren 2012.

Knappast nÄgon kan ha undgÄtt det faktum att förÀndringar i klimatet, obalanser i vÀrldens ekosystem och förlusten av biologisk mÄngfald hotar om allvarliga negativa konsekvenser för mÀnniskor och planet.Vi mÀnniskor har med dramatisk populationsökning, obegrÀnsad ekonomisk tillvÀxt och konsumtionshets förbrukat och förbrukar resurser av jorden pÄ ett oansvarsfullt och ohÄllbart sÀtt. Matkonsumtionen Àr ett av de konsumtionsomrÄden som stÄr för störst negativ miljöpÄverkan. Enligt Livsmedelsverket (2013) stÄr den för ca 25 procent av dagens miljöförstöring. NaturvÄrdsverket (2014) konstaterar att en förÀndring av mÀnniskans konsumtionsbeteende Àr ett mÄste för att kunna vÀnda negativa trender och frÀmja ett hÄllbart samhÀlle. Genom att byta konventionella livsmedel till ekologiska kan vi pÄ ett enkelt sÀtt frÀmja och minska belastningen pÄ miljön utan att behöva allt för stor anstrÀngning.