The purpose of this risk analysis is to investigate if the transport of dangerous gods through Halmstad is a threat to the surrounding area. The report shall serve as a component in the making of pre-plans and the planning of exercises..

Uppsatsens första syfte Àr att utreda begreppen kön och genus. Vad kan dessa omdebatterade begrepp ha för olika betydelse? Uppsatsen andra syfte Àr att, med hjÀlp av en liten studie, ge exempel pÄ hur en undersökning av kön och genus i skolan kan se ut. Studien tar sin utgÄngspunkt i PÄ lika villkor, ett jÀmstÀlldhetsprojekt som startade i Falu kommun 1994. PÄverkar lÀrarens deltagande i projektet elevernas sÀtt att vara i förhÄllande till genus? Svaret blir bÄde nej och ja..

Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka hur sex unga tjejer i ett fotbollslag ser pÄ sitt fotbollsspelande i förhÄllande till omgivningens syn pÄ fotboll och den allmÀnna bilden av en typisk fotbollsspelare. För att besvara dessa frÄgor genomfördes gruppintervjuer med tjejerna och observationer av fotbollstrÀningarna. Kopplat till befintliga genusteorier kom studien fram till att de unga tjejerna anser att killar Àr bÀttre fotbollsspelare Àn tjejer, och att killar inom fotbollen utgör en mÄttstock som tjejerna bedömer sig sjÀlva utifrÄn. Studien visar Àven att tjejer och killar systematiskt hÄlls isÀr inom fotbollen med hjÀlp av de vedertagna normerna kring de bÄda könens olika fysiska förmÄgor och att tjejerna har antagit detta sÀtt att betrakta kön..

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ mer kunskap om lÄgstadiepojkars attityder till dans. I bakgrunden beskrivs dansens historia med fokus pÄ ideal och dansens status genom tiderna. Jag redovisar för hur dansundervisningen vuxit fram i skolan och fem aspekter till den. Vidare gÄr jag in pÄ manligt och kvinnligt, mÀn och dans. Jag kopplar till styrdokument, tidigare forskning kring pojkar och dans samt hur dansen framstÀlls i media idag.

Förslag pÄ nytt operahus i Stockholm.

Bakgrund och problematisering: Tidigare forskning visar att f?retag g?tt fr?n att motverka h?llbarhetsreglering till att de idag leder utvecklingen av den. ESG-information som innefattar milj?, samh?llsansvar och bolagsstyrning ?r en viktig del i h?llbarhetsredovisning samt i kommunikationen med f?retagets intressenter. Nya direktiv fr?mjar h?llbarhetsredovisning och frivilliga ramverk underl?ttar redovisningen av ESG-information. H?llbarhetsredovisning ?r viktigt f?r f?retag, s?rskilt i en s?dan milj?p?verkande bransch som bilmarknaden, f?r att kunna p?visa legitimitet och f? ?kad konkurrenskraft.

Resultatet frÄn ett flertal vetenskapliga studier indikerar pÄ att en god kosthÄllning har en positiv inverkan pÄ idrottsliga prestationer. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns nÄgra skillnader i kostintag, daglig fysisk aktivitet och intermittent uthÄllighet hos elitsatsande fjortonÄriga fotbollspelare vid fotbollsakademier i Sverige och i Sydafrika. Testpersonerna bestod av nio sydafrikanska fotbollspelare och fjorton svenska. Samtliga spelare var pojkar födda Är 1999. De trÀnade fotboll fem gÄnger i veckan med sina respektive fotbollsakademier.

Problematisering: UtifrÄn vÄr litteraturöversikt kom vi fram till att det saknas studier kring hur ett köpcentrum, som ska bygga ut, förhÄller sig till de aspekter som attraherar turister. Vi valde att basera denna studie pÄ Halmstads pÄgÄende utveckling av köpcentrat Eurostop. Komplexiteten som vi tycker uppkommer, Àr att en sÄdan utveckling inte endast behöver betyda nÄgot positivt för kommunen. Det finns alltsÄ ingen sÀkerhet att utbyggnaden av Eurostop endast kommer att bli positivt för Halmstad och dess shoppingturism. En annan komplex aspekt med detta omrÄde, Àr att vi ska studera framtiden.

Fritidshemmet ?r en plats som ska utg? fr?n barns intressen och ge m?jlighet till inflytande. Syftet med det h?r arbetet ?r att unders?ka vilka strategier som personal p? fritidshemmet anv?nder f?r att l?ta barn ta plats och involveras i olika beslutsfattande i fritidshemmets verksamhet. Olika tillv?gag?ngss?tt kommer att unders?kas d?r barns ?sikter fr?mjas och tillvaratas f?r att skapa en inkluderande milj?. Syftet inneh?ller ?ven faktorer som p?verkar personalens arbete med deltagande och inflytande.

Bakgrund: Under 2000-talet har mÄnga av klubbarna i bÄde Svenska Hockeyligan och Allsvenskan i fotboll haft ekonomiska problem. Flertalet elitidrottsklubbar har gÄtt frÄn att tidigare vara ideella föreningar till att idag, genom bolagiseringar, drivas som elitidrottsföretag. Ett verktyg som idag anvÀnds för att utveckla företags verksamheter i flera vitt skilda branscher Àr riskkapital dÀr riskkapitalister eller riskkapitalbolag köper in sig i företaget. Elitidrottsföretagen pÄverkas dock av regelverk som potentiellt sett begrÀnsar elitidrottsföretagens möjligheter att anvÀnda riskkapital.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera om elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey kan utveckla sin verksamhet med riskkapital.Metod: Studien har en kvalitativ ansats dÀr intervjuer har genomförts med representanter frÄn tio elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey.Resultat: Studien visar att elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey bör kunna anvÀnda sig av riskkapital för att utveckla sin verksamhet. GÀllande regelverk, 51-procentsregeln, hÀmmar dock klubbarna i anvÀndningen av riskkapital, dÄ riskkapitalistens möjlighet till kontroll över sin investering begrÀnsas.

Vi vill ta reda pĂ„ hur kvinnliga pedagoger i förskolan fördelar talutrymmet och hur kommunikation/samspel ser ut mellan pedagog, flickor och pojkar. De frĂ„gestĂ€llningar som ligger till grund för vĂ„r studie Ă€r:· Skiljer det sig i flickors och pojkars tilldelade talutrymme/uppmĂ€rksamhet i samling pĂ„ förskolan. Är det sĂ„ att pojkar fĂ„r större talutrymme/uppmĂ€rksamhet?· Finns det en medvetenhet hos pedagogen i hennes förhĂ„llningssĂ€tt/kommunikation/samspel/interaktion?· Finns det skillnader i pedagogens uttryckssĂ€tt till flickor och pojkar vid tillsĂ€gelser och bekrĂ€ftelse?· AnvĂ€nder pedagoger lika/olika ordval, röstlĂ€ge, tonfall, kroppssprĂ„k gentemot flickor och pojkar?I vĂ„r fallstudie har vi observerat pedagoger och barn genom videoinspelning och intervjuat pedagogerna angĂ„ende genus och jĂ€mstĂ€lldhet. Intervjuerna dokumenterades genom ljudupptagning.

Denna uppsats handlar om ledares tal om könsintegrerad fotboll, med andra ord hur talar och beskriver ledare könsintegrerad fotboll, hur ser de pÄ en möjlig integrering mellan könen i framtiden. Detta kommer författarna att syna genom att analysera hur de pratar om detta för att sedan diskutera hur deras Äsikter kan pÄverkas utifrÄn vilka typer av diskurser som de lever i och som finns i samhÀllet..

En vanlig kritik mot kvÀllstidningarnas sportbevakning Àr att den Àr storstadscentrerad och att lag och idrottare frÄn de stora stÀderna fÄr mer utrymme i medierna Àn lag och idrottare frÄn mindre stÀder. Denna studie har tagit avstamp i den kritiken och undersökt matchrapporteringen kring herrallsvenskan i fotboll. Med en kvantitativ innehÄllsanalys och en mindre kvalitativ innehÄllsanalys undersöktes 392 artiklar i de fyra kvÀllstidningarna Aftonbladet, Expressen, GT och KvP frÄn sÀsongen 2013. De artiklar som analyserades var nyhetsartiklar kopplade till seriematcher och deras resultat. Studien visar att det finns visst stöd för tesen om storstadscentrering i kvÀllstidningarnas rapportering.

Den hĂ€r studien fokuserar pĂ„ Östergötlands fotbollförbund och hur de jobbar med talangutveckling och talangidentifikation . Forskning betonar ofta de individuella faktorerna nĂ€r det gĂ€ller den enskilda idrottaren men tar inte hĂ€nsyn till de kontextuella förhĂ„llandena som finns. Studien belyser Ă€ven om det görs nĂ„gra skillnader i arbetet beroende pĂ„ om det Ă€r pojk- eller flickfotboll. Forskning idag visar att pojkar och flickor utvecklas olika men trĂ€nar de pĂ„ samma sĂ€tt och pĂ„ samma saker? Sex stycken semi-strukturerade intervjuer har gjorts med personer, med olika roller inom förbundet, bĂ„de pĂ„ pojk- och flicksidan för att fĂ„ klarhet i hur de ser pĂ„ begreppen samt hur de jobbar med talangutveckling och talangidentifikation.

Studiens syfte Àr att undersöka könsmönster i förskolan och pedagogers tankar kring genus, bland barn i Äldern tre till fem Är. Leken Àr viktig för barns utveckling och lÀrande, och förskolan ska arbeta för att motverka de traditionella könsmönster som finns i samhÀllet. DÀrför Àr det av stor vikt att pedagoger vet hur de förhÄller sig till pojkar och flickors lek. I resultatet presenteras utfallet av observationer och intervjuer gjorda pÄ en förskola i nordöstra SkÄne. Resultatet visar att pedagogerna pÄ denna förskola tycks ha kommit lÄngt i arbetet för att motverka traditionella könsmönster.