Denna rapport handlar om pojkars och flickors intresse av skönlitteratur samt om det finns några kopplingar mellan utvecklingspsykologin och barns läsvanor. I litteraturgenomgången tar jag upp barns utveckling 7-15 år och barns läsvanor 10-12 år. I min resultatdel presenterar jag vad jag fått fram av min enkätundersökning som jag gjort i tre klasser i år 4, 5 och 6, sammanlagt 68 elever. Jag har frågat eleverna angående deras fritidsläsning. Vilken skönlitteratur läser eleverna? Hur ofta läser eleverna? Hur mycket läser elverna? När läser eleverna? samt Varför läser eleverna? Jag kom bl.a.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur barn i åldern tre till fem år leker i den fria leken utifrån deras könsroller. Som metod observerade jag barn på två förskolor i en mindre stad i södra Sverige och jag har intervjuat två förskolelärare. Mitt resultat av observationerna och intervjuerna visar att pojkar väljer övervägande pojkar att leka med och flickor övervägande flickor att leka med. Pojkar leker lekar tillsammans i byggrum, lek/kuddrum och jagar varandra utomhus, medan flickor leker stillsammare och ritar, läser i bilderböcker och pysslar. Populärt för både flickor och pojkar är dockrummet.

Denna undersökning behandlar riskkapitalets påverkan på svensk fotboll. Syftet är att undersöka vilka motiv en investerare har när de väljer att satsa sitt kapital i fotbollen samt hur klubbarnas finansiella utveckling ser ut. Undersökningen har utgått från teorier kring riskkapitalbolag och externa finansiärer samt avgörande händelser för allsvenskan och de europeiska ligorna. Det empiriska underlaget består främst av personliga intervjuer med personer som har betydande positioner i de allsvenska stockholmsklubbarna AIK, Djurgården och Hammarby. I analysen jämför vi teorin med empirin och drar därifrån slutsatser kring de aktuella undersökningsfrågorna.

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med denna uppsats var att undersöka vad som hänt med Stockholms fotbollstalanger födda 1983-1989 både på och utanför fotbollsplanen. Avsikten var att skapa ett underlag för Stockholms Fotbollförbund (StFF) som de ska kunna använda för att förbättra talangutvecklingen inom stockholmsfotbollen. Följande huvudfrågeställningar låg som grund för studien: - Vad gör talangerna idag på och utanför fotbollsplanen? - Vad är det som främst har påverkat deras utveckling? - Hur har talangernas karriärövergångar påverkat deras utveckling? - Om de inte är aktiva längre, vilka olika faktorer har bidragit till att de slutat? METOD Vi valde att göra en kvantitativ studie. Vi bestämde oss för att undersöka de som varit med på Bosölägret eftersom de vid ett tillfälle ansetts som Stockholms största talanger.

Det huvudsakliga syftet med denna studie var att belysa elevers tankar kring bemötande i skolan utifrån det faktum att de är pojkar respektive flickor. Vi genomförde en kvalitativ studie med en öppen forskningsdesign bestående av dialoger med fyra pojkar och fyra flickor. Studien visade att pojkars och flickors uppfattningar om hur det är att vara pojke respektive flicka i dagens skola överensstämde väl. Pojkar konstruerades som problembärare och ointresserade av skolarbetet emedan flickorna var duktiga och intresserade. Både pojkar och flickor var medvetna om att de bemöts olika av pedagogen, men reflekterade inte över, eller ifrågasatte detta.

Syftet med studien har varit att undersöka faktorer som påverkar eleven vid val till lokalt idrottsgymnasium eller riksidrottsgymnasium inom idrotterna fotboll och golf samt undersöka hur eleverna upplever kombinationen skola/idrott och deras framtida målsättningar med sin idrott och sina studier.Undersökningen bestod av en enkät, vilken besvarades av 48 elever som studerade i årskurs 3 läsåret 2004/2005 på det lokala idrottsgymnasiet Borgarskolan i Gävle, riksidrottsgymnasiet golf i Perstorp och riksidrottsgymnasierna fotboll i Västerås och Norrköping. Undersökningen kompletterades med sex intervjuer, en instruktör, en lärare och fyra elever.Valet av idrottsgymnasium inom golf styrs, enligt denna undersökning, av bra träningsförhållanden samt en duktig instruktör. Att träningsgruppen håller hög kvalité har också betydelse. Föräldrarna har större påverkan vid val till riksidrottsgymnasium än vid val till lokalt idrottsgymnasium i både fotboll och golf. Vid val av idrottsgymnasium inom fotboll tycks valet främst påverkas av träningsförhållanden och kvalitén på träningsgruppen .

Syftet med denna uppsats är att undersöka om pojkar och flickor är olika, hur de olikheterna i så fall yttrar sig samt hur lärare bemöter dem. Vår målgrupp är elever mellan sex och tolv år. Eftersom ämnet är omfattande har vi valt att främst fokusera på pojkar i skolan. I litteraturdelen sammanfattar vi olika författares teorier i frågan. Undersökningen grundar sig på observationer av barngrupper i olika lärandesituationer samt intervjuer med pedagoger på två grundskolor.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka vilka åsikter eleverna har kring likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. Målet med undersökningen är att ge eleverna tillfälle att diskutera genusfrågor som existerar i deras vardag. Vi har utgått från följande frågeställningar i vårt arbete med studien: Hur kan man med hjälp av pedagogiskt drama arbeta mot jämlikhet mellan pojkar och flickor? Undersökningen består av två delar: En undersökning genom att arbeta med ett fall (case), som följs upp av den andra undersökningen arbetsmetoden värderingsövningar. Elevernas egna tankar om genus speglas därefter i ett antal korta intervjuer.

In this thesis the survival and development of a yearly recurring event will be examined. The purpose of this work is to examine how the festival Stockholm Pride has developed and to find out what underlying factors and conditions that lays behind the development. Also being examined is how the event affects Stockholm city?s tourism industry. To be able to fulfill the purpose of the thesis a qualitative research has been used and two persons with allot of knowledge about Stockholm Pride and Stockholm?s tourism industry has been interviewed.

Studiens syfte är att undersöka pojkars attityder och intressen till läsning. Den baseras på intervjuer med nio pojkar i årskurs fem utifrån följande frågeställningar: vilka faktorer upplever pojkar påverkar deras intresse för läsning, hur anser pojkar att läraren påverkar deras läsintresse samt vilken typ av texter väljer pojkar att läsa? Arbetet är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med pojkar från två olika klasser. Studien utgår från teorin literacy, vilket betyder läs- och skrivkunnighet. Analysen av intervjuerna genomfördes med hjälp av fenomenografi som är en sjustegsmodell för dataanalys.

Syftet med den här studien var att utifrån ett genusperspektiv studera hur pedagogerna bemöter flickor och pojkar vid måltider och i tamburen i förskolan. De frågeställningar vi hade var ? Finns det skillnader i uppmärksamheten riktad mot flickor och pojkar i måltidssituationen respektive i tamburen, med avseende på de observerade situationerna? ? Finns det skillnader i intentioner och handlingar hos pedagogerna?Utifrån en kvalitativ metod intervjuades pedagoger och observationer videofilmades på två olika förskolor i Västra Götaland. Intervjuerna och videoobservationerna bearbetades sedan via en teoritriangulering bestående av genusteori, Skinners inlärningsteori och familjesociologiska begrepp. Resultatet av studien blev att det finns skillnader i bemötandet av flickor och pojkar.

Den artificiella intelligensen i spel brukar ofta använda sig utav regelbaserade tekniker för dess beteende. Detta har gjort att de artificiella agenterna blivit förutsägbara, vilket är väldigt tydligt för sportspel. Det här arbetet har utvärderat ifall inlärningstekniken Q-learning är bättre på att spela fotboll än en regelbaserade tekniken tillståndsmaskin. För att utvärdera detta har en förenklad fotbollssimulering skapats. Där de båda lagen har använts sig av varsin teknik.

 Syftet med undersökningen är att försöka se om det finns några skillnader mellan pojkars och flickors attityd till matematik. Jag vill även undersöka om det finns någon könsskillnad vad gäller prestation i ämnet matematik. Min förhoppning är att i min framtida yrkesroll ha insikt i eventuella könsskillnader och att kunna underlätta för både pojkar och flickor i deras matematikutveckling. Datainsamlingsmetoder var intervjuer och enkätundersökning. Resultaten visade på att det finns en skillnad i attityd till matematik bland pojkar och flickor.

Ordningsstörande kring allsvensk fotboll, främst i Stockholm har länge varit ett problem för samhället. I samband med dessa matcher begås skadegörelse, misshandel och ordningsstörningar i hög utsträckning och en allsvensk fotbollsmatch kan kosta uppemot 600 000 kronor. Syftet med denna rapport är att belysa de skyldigheter som polisen har i fråga om den allmänna ordningen och säkerheten kring allsvenska fotbollsmatcher i Stockholm. Vidare vill vi ta reda på om polisens utbildning är tillräcklig för att de ska klara av detta på ett bra sätt. Vi valde att intervjua yttre kommissarie Anders Sigurdsson vid Operativa avdelningen i Stockholm med anledning av att han är ansvarig för planering av insatser kring allsvenska fotbollsmatcher i Stockholm.

Abstract Syftet med föreliggande uppsats är att visa på hur jämställdhet och jämlikhet kan bidra till en positiv förändring inom den verksamhet som Räddningstjänsten i Halmstad bedriver. Uppsatsen är dels en sociologisk uppsats och dels en kartläggning av Räddningstjänstens organisation i Halmstad. Den är skriven på uppdrag från Räddningstjänsten i Halmstad och beskriver brukarnas attityder till jämställdhet och jämlikhet inom kåren samt skildrar Räddningstjänsten både ur ett historiskt perspektiv och ur ett nutidsperspektiv. Frågan som ställs i arbetet är vad det innebär för den enskilda brandmannen, för organisationen och för brukarna att Räddningstjänsten är en organisation med nästan enbart svenska män. Arbetet lyfter fram och problematiserar hur fördomar och föreställningar kring kön och etnicitet kan bli ett hinder för såväl Räddningstjänsten som samhället när det handlar om jämställdhet och jämlikhet.