In light of the recent scandals in Europe involving food labelling, this study will be focusing on food labelling. This study?s purpose is to investigate the extent of knowledge concerning labeling and presentation of food in the different food stores in Halmstad.The study was conducted out of our own interests with the guidance from the environmental health office. The study included nine different food stores of different size. The focus in this study was to verify how well five selected products follow the labeling rules.

Syftet med denna uppsats Àr att se om val och frekvens av lÀsning pÄverkar tio 15-Äriga pojkars lÀsförstÄelse. För att fÄ fram mitt resultat anvÀnde jag kvalitativ metod i form av enkÀter dÀr pojkarna redogjorde för sitt val och sin frekvens av lÀsning. Dessa enkÀter anvÀndes Àven som ett urvalsverktyg för att fÄ fram pojkar med skilda lÀsvanor och lÀsfrekvens, för att fÄ en bredd i studien. Senare i undersökningen gjorde jag samtalsintervjuer och lÀstester enligt LUS-modellen med pojkarna för att granska deras lÀsförstÄelse. Jag tog Àven del av tidigare forskning och jÀmförde denna med de resultat jag fÄtt fram.

VÄrt syfte har varit att undersöka om lÀromedel i svenska förmedlar stereotypa könsroller pÄ ett medvetet eller omedvetet sÀtt genom bilder. Vi har granskat nio lÀromedels bilder och deras relation till text samt utforskat den dominerande normen ur ett genusperspektiv. Vi fann att pojkar Àr den dominerande normen i böckerna och att det förekommer stereotypa framstÀllningar av sÄvÀl flickor som pojkar i bilderna..

Syftet Àr att undersöka om det Àr nÄgon skillnad pÄ hur elevernas lÀsförmÄga utvecklas om de gÄr i Äldersblandad eller i Äldershomogen klass.n annan del av syftet Àr att undersöka om det Àr nÄgon skillnad pÄ hur pojkar och flickor utvecklar sin lÀsförmÄga i de bÄda olika klasstyperna. För att göra undersökningen har olika lÀstest anvÀnts. Genom att jÀmföra resultat i Ärskurs tre med resultat frÄn inskolningsprov i Ärskurs ett har jag försökt att fÄ ett mÀtbart vÀrde pÄ elevernas lÀsutveckling. Resultaten har i lÀmpliga fall bearbetats statistiskt och arbetet Àr kvantitativt till sin karaktÀr. Resultaten pekar pÄ att det Àr större skillnad pÄ pojkars och flickors lÀsförmÄga och pÄ deras lÀsytveckling Àn vad det Àr pÄ elever frÄn olika typer av klasser. Det förligger dock en liten skillnad mellan de olika klasstyperna, de Äldersblandade eleverna Àr nÄgot bÀtre.

I lÀroplan för förskolan (Skolverket, 2010) stÄr att förskolan ska behandla alla barn som individer. Alla som arbetar inom förskola ska sÄledes arbeta med bland annat ur genusperspektiv. Genus Àr det socialt skapade könet (Svaleryd, 2002). Med det menas att vi formas av samhÀllets förvÀntningar pÄ hur vi som kvinnor eller mÀn ska vara.  Syftet med denna studie Àr att ur ett genusperspektiv se hur pedagogerna interagerar med barnen under förskolans frukost. Systematisk observation har skett vid frukosttid pÄ tvÄ förskolor i en liten kommun i Mellansverige.

Syftet med detta examensarbete Àr att finna bakomliggande orsaker och faktorer som pÄverkar pojkar och deras lÀsning. Varför presterar pojkar sÀmre Àn jÀmngamla flickor pÄ lÀstester i alla de lÀnder dÀr tester görs? Detta Àr nÄgot som otaliga undersökningar pekar pÄ bÄde i Sverige och internationellt. Ett barns framgÄng i lÀsning Àr en viktig del av dess utbildning. Har barnet problem pÄ detta omrÄde sÄ fÄr det problem i alla Àmnen.

Syftet med examensarbetet var att studera elever i Är 7-9 och deras attityder till samundervisning, sÀrundervisning eller en kombination av samundervisning och sÀrundervisning i Àmnet Idrott och hÀlsa. Arbetet avgrÀnsades av fyra frÄgestÀllningar: Vilken form av undervisning föredrar flickor och pojkar? Föreligger det könsskillnader i betygsÀttningen pÄ skolor med samundervisning eller sÀrundervisning? Vilka bakomliggande orsaker finns till ovanstÄende frÄgestÀllningar? Vad pÄverkar flickors och pojkars betyg? En jÀmförelse gjordes mellan tvÄ grundskolor i Sverige. Den ena skolan anvÀnde sig huvudsakligen av sÀrundervisning medan den andra skolan hade samundervisning. Metoden som anvÀndes var av kvantitativ karaktÀr och bestod av enkÀter.

Syftet med undersökningen var att se pÄ vad som kan vara skillnaden i förutsÀttningar mellan pojkar och flickor vid betygsÀttning i Idrott och hÀlsa. Vi utförde vÄren 2005 en undersökning pÄ tvÄ skolor i Norrbotten. Eleverna gick i Är. 9. För att nÄ det resultat vi gjorde anvÀnde vi oss av enkÀter för att nÄ ut till mÄnga elever.

BrÀckt vatten smakar som tÄrar ? En studie baserad pÄ upplevelser inom Socialförvaltningen i Halmstad kommun betrÀffande hedersrelaterat vÄld och förtryck.Syftet med studien Àr att undersöka hur Socialförvaltningen i Halmstad arbetar med hedersfrÄgor. Vi vill fÄnga de olika aktörernas upplevelse och förstÄelse av fenomenet hedersrelaterat vÄld och förtryck.Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och resultatet Àr analyserat med hjÀlp utav teorierna Intersektionalitet, Postkolonial teori och den MÄngkulturella triaden.Resultaten visar pÄ att det finns en ambivalens kring hur intervjupersonerna vÀljer att definiera hedersrelaterat vÄld och förtryck och att detta dels bygger pÄ att de Àr prÀglade av postkoloniala tankar om ?Den Andre? och dels att de i större utstrÀckning anammat ett intersektionellt tÀnkande genom vilket man förstÄr fenomenet hedersrelaterat vÄld och förtryck ur variabler sÄsom kön, klass och etnicitet. Inom Socialförvaltningen i Halmstad urskiljs inte ?hedersrelaterat vÄld? som en egen kategori frÄn ?vÄld i nÀra relationer?.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningar Syftet med uppsatsen Ă€r att belysa elevers tankar och erfarenheter, i Ă„r fem, kring popularitet i skolan. FrĂ„gestĂ€llningar: -Vad Ă€r utmĂ€rkande för en populĂ€r elev i Ă„r fem? -Vilka skillnader och likheter finns det mellan populĂ€ra pojkar respektive populĂ€ra flickor? -Är det viktigt att vara medveten om de sociala koderna som rĂ„der i skolan för att bli populĂ€r? -Kan popularitet vara nĂ„got negativt? Metod Kvalitativa intervjuer har anvĂ€nts som metod i denna studie. Tio elever frĂ„n samma fritidsgĂ„rd och som alla gĂ„r i Ă„r fem har deltagit i studien med mĂ„lsmans medgivande. Urvalet gjordes i samarbete med förestĂ„ndarna pĂ„ den aktuella fritidsgĂ„rden utan specifika urvalskrav förutom Ă„lder och intresse att delta.

LjumsksmÀrta Àr en av de vanligast förekommande frÄnvaroorsakerna inom fotboll. Vid ljumsksmÀrtor finns en mÀngd differentialdiagnostiska alternativ. Bland dessa talar senaste tidens forskning för att skador involverande höftleden och dess strukturer Àr en vanlig skadeorsak och femuroacetabulÀrt impingement Àr en sÄdan ledrelaterad orsak. Syftet med denna studie var att undersöka betydelsen av höftledsvinklarna vid en funktionell aktivitet. 41 forskningspersoner medgav deltagande i studien (25 mÀn och 16 kvinnor, 16 ? 37 Är).

Tidig socioemotionell hÀlsa har visat sig ha betydelse för barnets senare utveckling (Leuzinger-Bohleber, 2014). Om problem i denna uppstÄr kan det leda till psykisk ohÀlsa vilket gör det viktigt att tidigt undersöka barns socioemotionella hÀlsa. Syftet med studien var att undersöka socioemotionell hÀlsa hos treÄringar i VÀsterbotten. Vidare, att undersöka om det finns könsskillnader samt om det finns ett samband med kostvanor. För att undersöka detta anvÀndes sjÀlvskattningsinstrumentet Ages & Stages Questionnaire: Social Emotional (ASQ:SE) dÀr förÀldrar till treÄringar (N = 878) skattade barnets  socioemotionella hÀlsa.

Denna rapport Àr ett examensarbete pÄ 7.5hp för CAD-tekniker pÄ Högskolan i Halmstad.Gruppen har fÄtt i uppdrag frÄn företaget National Gummi AB i Trönninge att ta fram en upprullare för stora gummiprofiler. Personalen rullar ner gummiprofilerna i en lastpall för hand vilket kan slita ut personalens ryggar dÄ gummiprofilerna vÀger en del..

The purpose of this essay is to analyse and understand how branding can take place in a football organisation. Football clubs have for a long time been seen as non-profit organisations but since money have become a main factor also in football these days the organisations are more or less turning in to commercial businesses. Football organisations have for many years neglected the assets of actively contributing values to their brand. Despite that branding doesn't seem to be seen as important in football organisations as it is for real companies who spend a fortune of money on building strong brands, which makes us curious to find out how this approach can be developed also in football. We are also interested in what the characteristics are and which underlying factors that determines the choice of a football brand.

Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ metod undersöka vilka som Àr pojkars respektive flickors i Ärskurs 5 och 6 motivationsfaktorer i Àmnet idrott och hÀlsa. FrÄgestÀllningarna Àr: vilka Àr pojkarnas, respektive flickornas motivationsfaktorer, vilket innehÄll i Àmnet idrott och hÀlsa motiverar eleverna och om idrott pÄ fritiden pÄverkar elevernas syn pÄ Àmnet? Undersökningen gjordes pÄ en skola i en mindre ort i SkÄne. För att tolka resultatet anvÀndes en genusteori för att se skillnader mellan pojkar och flickor samt en motivationsteori för att kategorisera elevernas motivationsfaktorer. För att kunna uppnÄ syftet och frÄgestÀllningarna anvÀnde jag enkÀt som metod som besvarades av elever som gÄr i Ärskurs 5 och 6.