Stockholm, Sveriges huvudstad blev framröstad som Europas miljöstad och en vision Àr att öka elproduktionen av vindkraft frÄn ca 3 TWh/Är till 30 TWh/Är pÄ 10 Är vilket Àr en markant ökning. Detta medför installation av mÄnga vindkraftverk, bÄde i stora fria ytor men Àven i urbana miljöer. MÄnga delar av centrala Stockholm Àr under utveckling, dÀr vissa stadsdelar ligger mer strategiskt Àn andra och hÀr bör man utnyttja vindförhÄllandena maximalt.Rapportens syfte Àr att undersöka om förutsÀttningarna för installation av smÄskalig vindkraftfinns i Liljeholmskajen, söder om Stockholm. För att avgöra om förutsÀttningarna finns har elproduktionen för tvÄ vindkraftsmodeller kartlagts och en socialundersökning i omrÄdet genomförts. Vidare har olika anvÀndningsomrÄden utretts.De undersökta modellerna har visat en Ärlig pÄ produktion pÄ 13,4 MWh respektive 25,8 MWh, och den maximala ljudnivÄn som uppfattas ligger under den tillÄtna grÀnsen i stadsmiljö.

SkolÀmnet hem- och konsumentkunskap kan kopplas samman med det traditionellt kvinnliga. Vid introducerandet av Àmnet var det endast Àmnat för flickor och kvinnor, vilket speglade dÄtidens samhÀlle dÀr kvinnor förvÀntades ta hand om och ansvara för hemmet och barnen. Detta har dock förÀndrats över tid. Hem- och konsumentkunskap Àr nu ett Àmne dÀr bÄde pojkar och flickor deltar och ges samma möjligheter och förutsÀttningar att lÀra om hushÄllets olika sysslor och ansvar. Denna uppsats Àmnar att undersöka hem- och konsumentkunskaplÀrares uppfattningar om sitt bemötande av eleverna utifrÄn ett genusperspektiv. Studien undersöker Àven hur lÀrarna ser pÄ begreppet jÀmstÀlldhet och hur det speglar deras undervisning.

The purpose of this essay was to, by the ecology of human development theory, examine 10-year old childrens own experience of their lifesituation outside the time of school. The study was based on qualitative interviews with six 10-year old children from a smaller community in Sweden. The main guestions was:1. What is the experience of being 10 year?2.

Kvinnor socialiseras till att visa ka?nslor, d v s att vara mer ka?nsloma?ssigt o?ppna a?n ma?n, men just ilska ses vara okvinnligt. Ilska som a?r den emotion som a?r acceptabel att utrycka enligt mansrollen. Detta go?r att socialisationen kan skilja sig fo?r pojkar och flickor.

Bakgrund: OhÀlsotalen ökar och bristen pÄ fysisk aktivitet Àr en bidragande faktor. NÀridrottsplatser byggs för att frÀmja befolkningens hÀlsa. Flickor har dock en hög frÄnvaro pÄ nÀridrottsplatserna. Det Àr ett problem för samhÀllsplanerarna som ej vet hur de ska bygga för att fÄ flickorna mer fysiskt aktiva. Det Àr vÀrdefullt ur ett jÀmstÀlldhets- och folkhÀlsoperspektiv att alla individer fÄr ta del utav de hÀlsofrÀmjande arenor som finns att tillgÄ i samhÀllet.

Examensarbetet utvecklar en miljö för barn och ungdomar i olika Äldersgrupper, dÀr bÄde inne- och uterum Àr av lika stor vikt. Vidare utvecklar projektet gestaltningen och anvÀndningen av en befintlig park i Stockholm..

Detta examensarbete handlar om kommunikationen mellan pedagoger och barn under den pedagogiska lunchen i förskola och skola sett utifrÄn ett genusperspektiv. HuvudfrÄgan som ligger till grund för examensarbetet Àr: Hur ser kommunikationen ut under den pedagogiska lunchen i förskola och skola utifrÄn ett genusperspektiv? VÄrt intresse har varit att se om flickor och pojkar bemöts olika av pedagoger i förskola och skola samt att se om pedagogens tankar kring deras genusarbete stÀmmer överens med verkligheten. För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi anvÀnt oss av observationer pÄ en förskolas och en förskoleklass pedagogiska mÄltider med fokus pÄ pedagogen samt intervjuer med pedagogerna i frÄga. VÄr undersökning har vi sedan kopplat till litteratur om genusteorier, kommunikation och socialisation applicerat pÄ samtalen som Àger rum under den pedagogiska lunchen.

The focus in this paper was on managers in the middle position in the care of the elderly and people with disabilities. The aim was to develop knowledge about the conditions of work among managers in the middle position and what they characterized as good leadership and which strategies they used in their work. The empirical data consisted of nine qualitative interviews with managers in the middle position in the municipality of Halmstad.The frameworks that mainly limited the middle managers' discretion were laws, political regulations and most of all it was the allocated budget. Their discretion was found closer to the operation such as working methods, recruitment and changes in job schedules. The middle managers spent the majority of their working hours with personnel administrative work and that they often had to prioritise among their tasks.

Ett flertal studier pekar pÄ att en vÀxande andel av revisionsbyrÄernas intÀkter hÀrrör frÄn konsultuppdrag. Samtidigt debatteras det kring huruvida en revisionsbyrÄ bör tillÄtas att utföra revisions- och konsultuppdrag i samma bolag. I Sverige finns i nulÀget inget förbud mot att revisionsbyrÄerna i samma bolag utför konsultuppdrag parallellt med revisionsuppdrag, till skillnad frÄn USA dÀr det Àr striktare reglering. I Sverige finns en bolagsstyrningskod vid namn Svensk Kod för bolagsstyrning som infördes Är 2005 och denna kod har inget förbud mot att bolag anlitar samma revisionsbyrÄ för bÄde revisions- och konsultuppdrag, vilket vissa ser som ett problem. Syftet med denna studie Àr indelat in i tre delar.

I denna studie undersöktes elevers uppfattningar om hur de anser att lÀrares arbetssÀtt, Àmnets lektionsinnehÄll och om vad som motiverar dem till att delta i Àmnet idrott och hÀlsa. Det un-dersöktes Àven om det fanns nÄgra eventuella skillnader mellan könen, det vill sÀga om flick-or och pojkar hade olika uppfattningar i frÄgorna. EnkÀter anvÀndes och delades ut pÄ en gymnasieskola och besvarades av 105 elever i olika klasser som lÀste idrott och hÀlsa 1. Ele-verna som deltog i enkÀten valdes ut genom ett bekvÀmlighetsurval dÄ kontakter pÄ skolan fanns sedan tidigare. Teorin som anvÀnds genom studien Àr Deci & Ryans motivationsteori ?Self-Determination Theory?.

Syftet med vÄr studie har varit att undersöka teaterns roll för skapandet av identitet hos deltagarna i en teatergrupp pÄ Kvartersteatern i Halmstad. VÄr samlade frÄgestÀllning Àr att undersöka hur teatern som forum pÄverkar deltagarnas identitet. Vi har genom vÄra metoder fÄtt ett rikligt material till att kunna skriva en kvalitativ uppsats om teaterns roll i skapandet av identitet.Vi började vÄrt arbete pÄ Kvartersteatern genom att ha en första kontakt med en av ledarna pÄ teatern, efter det första mötet sÄ hade vi fÄtt en bild av teatern och dess verksamhet. Vi gjorde sedan deltagande observationer vid tre tillfÀllen vilka följdes upp med kvalitativa intervjuer. Vi gjorde en intervju med en av ledarna sedan ytterligare sju intervjuer med teaterutövarna.Vi har i vÄrt socialpsykologiska analytiska arbete anvÀnt oss av fyra olika teorier, varav en av dem har fungerat som huvud teori.

Syfte och frÄgestÀllningarUndersöka hur idrottslÀrare förhÄller sig till sitt Àmne utifrÄn företeelser som berör genus pÄ ett eller annat sÀtt och hur olika faktorer kan pÄverka genusmÀssiga strukturer och mönster. Ta reda pÄ hur lÀrare i idrott och hÀlsa ser pÄ att pojkar i snitt har högre betyg Àn flickor generellt i idrott och hÀlsa.FrÄgestÀllningar:Vilka könsmönster kan lÀrare urskilja i Àmnet idrott och hÀlsa?Hur ser innehÄllet och utformningen i Àmnet idrott och hÀlsa ut sett ur ett genusperspektiv?Hur ser lÀrare pÄ flickor och pojkars möjligheter att fÄ ett visst betyg inom Àmnet idrott och hÀlsa?MetodKvalitativa intervjuer genomförda med fyra olika lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ fyra olika skolor, tvÄ idrottslÀrare frÄn högstadiet och tvÄ idrottslÀrare frÄn gymnasiet intervjuades. Intervjuerna spelades in och redovisas utifrÄn tre frÄgeomrÄden: könsmönster, innehÄll/utformning och betyg/bedömning.ResultatPojkar tar generellt sett mer plats Àn flickor pÄ idrottslektionerna. Bollspel Àr populÀrast bland pojkar men Àven populÀrt bland flickor.

Mitt syfte med det hÀr arbetet har varit att ta reda pÄ vad flickor och pojkar tÀnker om matematik. Mina frÄgestÀllningar har varit: Hur tÀnker flickor och pojkar om matematik? Hur kan lÀraren genom sin undervisning göra matematiken intressant och begriplig för bÄde flickor och pojkar? För att söka svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag valt att anvÀnda mig av litteraturstudier och mpiriska studier. Arbetet bestÄr först av en litteraturgenomgÄng, dÀr jag tittat pÄ vad tidigare forskning sÀger om flickors och pojkars tankar om matematik. Efter litteraturgenomgÄngen kommer den empiriska delen, dÀr resultatet frÄn min enkÀtundersökning med 76 elever, och resultatet frÄn min intervjuundersökning med 10 elever ingÄr.

Dagens anestesisjuksköterskeutbildning Àr en specialistsjuksköteskeutbildning pÄ avancerad nivÄ och ska ge en fördjupning av kunskaper, fÀrdigheter och förmÄgor för att klara ett sjÀlvstÀndigt arbete. Anestesisjuksköterskor skall kunna hantera komplexa situationer och kunna identifiera patientens unika vÄrdbehov samt kunna utvÀrdera dessa genom omvÄrdnadsÄtgÀrder. Utbildningens mÄl utmynnar i en god och sÀker vÄrd för patienten vilket innefattar vÀl utbildad personal. LÀrandet beskrivs som en process, en utveckling av förstÄelse. Det talas om lÀrprocessen som antingen yt- eller djupinriktad.

I detta forskningsproducerande arbete undersöks en grupp pojkars lÀsvanor i syfte att se vilken typ av litteratur deföredrar att lÀsa samt vilka attityder de har till lÀsning. Bakgrunden till denna studie Àr författarens examensarbete isvenska som behandlade pojkars förhÄllande till skönlitteratur. Undersökningen som ligger till grund för dennauppsats Àr strukturerade skriftliga intervjuer, genomförda med tio pojkar i Ärskurs Ätta.Resultaten av studien som genomförts visar pÄ att de flesta pojkar har en dÄlig attityd till lÀsning av skönlitteratur.MÄnga föredrar istÀllet digitala medier som TV, film och datorspel. LÀsningen kopplas mÄnga gÄnger endast tillskolarbete och inte som en del av pojkarnas fritidsliv. LÀsande förebilder pekas ut som en viktig del i formandet avpojkars attityder inför lÀsning.