Sök:

Sökresultat:

18228 Uppsatser om Fotboll. Miljö. Utveckling. Pojkar. Utvecklingsekologi. Stockholm. Halmstad - Sida 41 av 1216

Vad studenterna pÄ Högskolan i Halmstad tycker om högskolans hemsida

Syfte och frÄgestÀllning: Uppsatsen undersöker vad de som gÄr sitt första Är pÄ Högskolan i Halmstad (HH) (www.hh.se) tycker om högskolans hemsida. Förutom detta undersöks deras anvÀndning och behov av hemsidan, vilket kan vara intressant för utvecklare eftersom det skapar djupare förstÄelse för studenters Äsikter. Utvecklare kan genom vÄr uppsats fÄ kunskap om nödvÀndiga förÀndringar för en mer anvÀndarvÀnlig hemsida. Föreliggande uppsats koncentrerar sig alltsÄ pÄ att generera djupare förstÄelse om varför studenterna exempelvis tycker nÄgot Àr dÄligt eller bra. Metod och material: Vi valde att genomföra sex kvalitativa intervjuer i form av fokusgrupper dÀr respondenterna berÀttade om sina behov samt visade oss hur de tar sig till olika platser pÄ hemsidan. DÀrefter uttryckte de Äsikter om vad de tyckte om processen och om hemsidan överlag.

Riktlinjer för att trygga utrymningssÀkerheten och tillgÀngliggöra information om utrymning och brandskyddet för Habiliteringscentrum Stockholm

Ett problem i offentlig miljö, som Habiliteringscenter Stockholm, Àr att enkelt och tillfredstÀllande kunna informera de som vistas dÀr hur de ska agera i hÀndelse av brand. Denna information ska vara utformad sÄ att alla som vistas dÀr har möjlighet att begripa den. Detta Àr speciellt viktigt för offentliga miljöer dÀr personer med funktionsnedsÀttning vistats. Metod som anvÀndes var att utföra en mindre litteraturstudie inom omrÄdena befintlig brand/larm- och utrymningsrutiner, utvecklingstörning, kommunikationsteori och Habiliteringscenter Stockholm, för att fÄ underlag till hur de tÀnkta rutinerna och informationsbroschyren skulle kunna se ut. DÀrefter arbetades det fram förslag som diskuterades och utvÀrderades av Rose-Marie Trillkott och Jan Gustafsson.

Flickor Àr bÀttre Àn pojkar! : En kvantitativ studie gÀllande gymnasieelevers motivation till skolarbete ur ett socialt klass- och könsperspektiv

SyfteSyftet med vÄr studie Àr att undersöka vilken betydelse social klass och kön har för elevernas motivation till sitt skolarbete. FrÄgestÀllningarna vi anvÀnt oss av Àr, vilken typ av motivation har eleverna pÄ studieförberedande program?, vilken typ av motivation har eleverna pÄ yrkesförberedande program?, vilken typ av motivation har pojkar? och vilken typ av motivation har flickor?MetodVi har med hjÀlp av enkÀter genomfört en undersökning med 100 sistaÄrselever frÄn fem olika gymnasieskolor i StockholmsomrÄdet. 50 elever frÄn studieförberedande och 50 elever frÄn yrkesförberedande program, könsfördelningen Àr helt jÀmn. EnkÀtsvaren har bearbetats statistiskt i statistikprogrammet SPSS, signifikansnivÄn Àr i denna studie 95%.ResultatDet finns ett statistiskt sÀkerstÀllt samband mellan motivation och kön.

Inga könsskillnader i hjÀrtfrekvens under feminina eller maskulina idrottsmoment : En experimentell studie pÄ elever i Ärskurs 7 och 8

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med studien Àr att undersöka om hjÀrtfrekvensen (HF) hos elever uppvisar könsskillnader vid traditionellt feminina och traditionellt maskulina aktiviteter.Vilken HF uppmÀts för flickor och pojkar i Ärskurs 7 och 8 i maskulina respektive feminina moment?Hur skiljer sig den uppmÀtta HF mellan flickor och pojkar i Ärskurs 7 och 8 i maskulina respektive feminina moment?MetodUtifrÄn forskning om vad som anses manligt och kvinnligt genomfördes en och samma lektion pÄ tre klasser i Ärskurs 7 och 8. Lektionen innehöll ett maskulint moment och ett feminint moment. I varje klass undersöktes 4-7 elever av varje kön, dessa valdes ut slumpmÀssigt. De utvalda eleverna bar pulsband och deras HF registrerades och jÀmfördes.ResultatResultatet visar att pojkar har en nÄgot högre medel- och maximal HF Àn flickor under bÄda momenten, dessa skillnader Àr emellertid inte signifikanta.

Höftvinklar och ljumsksmÀrta hos fotbollsspelare vid enbenshopp

LjumsksmÀrta Àr en av de vanligast förekommande frÄnvaroorsakerna inom fotboll. Vid ljumsksmÀrtor finns en mÀngd differentialdiagnostiska alternativ. Bland dessa talar senaste tidens forskning för att skador involverande höftleden och dess strukturer Àr en vanlig skadeorsak och femuroacetabulÀrt impingement Àr en sÄdan ledrelaterad orsak. Syftet med denna studie var att undersöka betydelsen av höftledsvinklarna vid en funktionell aktivitet. 41 forskningspersoner medgav deltagande i studien (25 mÀn och 16 kvinnor, 16 ? 37 Är).

AppleTM 1 - 0 Allsvenskan : En uppsats om varumÀrken och fotboll i en förÀnderlig vÀrld

The purpose of this essay is to analyse and understand how branding can take place in a football organisation. Football clubs have for a long time been seen as non-profit organisations but since money have become a main factor also in football these days the organisations are more or less turning in to commercial businesses. Football organisations have for many years neglected the assets of actively contributing values to their brand. Despite that branding doesn't seem to be seen as important in football organisations as it is for real companies who spend a fortune of money on building strong brands, which makes us curious to find out how this approach can be developed also in football. We are also interested in what the characteristics are and which underlying factors that determines the choice of a football brand.

?Bollspel Àr inte pÄ samma villkor, det gynnar killarna eftersom de har bÀttre förutsÀttningar? : Genusskillnader i betyg och bedömning i Àmnet idrott och hÀlsa

I den nationella utvĂ€rderingen (2003) gĂ„r det att lĂ€sa att det Ă€r en markant skillnad mellan pojkar och flickors betyg i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa. Det Ă€r betydligt fler pojkar som nĂ„r de högre betygen. Denna undersökning försöker genom fallbeskrivningar och intervjuer med uppfattningar frĂ„n Ă„tta lĂ€rare i grundskolans senare Ă„r i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa, analysera varför detta fenomen existerar. Undersökningen tar sin vetenskapliga grund i den fenomenografiska ansatsen och sin teoretiska grund i Yvonne Hirdmans genusteori, vilken anvĂ€nds som underlag för den analys som sker i diskussionsdelen. Även denna undersökning ger ett sken av att genusproblematiken kring betyg och bedömning i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa fortfarande existerar ute pĂ„ skolor. De slutsatser som kan dras av resultatet i denna undersökning Ă€r att undervisningens innehĂ„ll till stor del domineras av aktiviteter som uppskattas mest av pojkar och som dĂ€rför frĂ€mjar deras möjligheter till ett högre betyg. FrĂ„n denna undersökning kan Ă€ven utlĂ€sas att tĂ€vlings- och föreningsidrottens pĂ„verkan pĂ„ Ă€mnet Ă€r stark och att detta kan ha betydelse för hur lĂ€rare bedömer flickor och pojkar.

Skingrad dimma : energikartlÀggning pÄ Högskolan i Halmstad

SamhÀllets normer och riktlinjer Àr att dagens byggnader ska minska sinenergianvÀndning för att erhÄlla en bÀttre energiprestanda. För att möjliggöra detta harnya lagar tagits fram för att sÀkerstÀlla att sÄ Àr fallet. Högskolan i Halmstad (HH) bestÄridag av 18 byggnadskroppar, var och en med sin egna unika energianvÀndning. För att fÄen helhetsblick över HHs energisituation har mÀtvÀrden för fjÀrrvÀrme, kyla samt el tagitsfram. Uppgiften att fÄ fram dessa mÀtvÀrden har varit mödosam dÄ flera instanser frÄnbÄde HH, leverantören samt fastighetsförvaltaren har behövt rÄdfrÄgas.

Alkoholens inverkan pÄ misshandelsbrottensgÀrningspersoner och offer : - kring motbokens införande

Syftet med undersökningen Àr att se hur alkoholen pÄverkade gÀrningspersoner och brottsoffervid misshandelsfall i Halmstad 1915 till 1925. Jag vill klargöra vem som var offer, det villsÀga offrens socialklass och kön. Jag tittar ocksÄ pÄ vilken pÄverkan alkoholen hade kopplattill just dessa faktorer.Att det fanns ett samband mellan alkoholkonsumtion och misshandelsbrottslighet pÄ ettnationellt plan var kÀnt sedan tidigare. Det hade emellertid aldrig gjorts nÄgon undersökningpÄ ett lokalt plan i Halmstad. Det finns inte heller nÄgon specifik forskning pÄ brottsoffren idessa fall.

Spelarutbildning : I teori och praktik

Svensk föreningsidrott Àr idag en stor arena för ungdomar, dÀr de erbjuds en meningsfylld och hÀlsosam fritid.  Fotboll Àr en av de största idrotterna i landet, och det finns ett stort antal föreningar som bedriver verksamhet inom idrotten. Samtliga av dessa föreningar anvÀnder sig av stadgar för att styra sin verksamhet, men det finns ocksÄ klubbar som har tagit styrningen ett steg lÀngre, och skapat dokument för hur utbildningen av ungdomarna ska se ut.Studien syftar till att undersöka hur en specifik förening anvÀnder sig av en sÄ kallad spelarutbildningsplan, med huvudinriktning pÄ trÀnarnas arbete. Huvudmotiv till studien Àr att fylla en lucka vad gÀller forskning inriktad mot implementeringsarbete av styrdokument inom idrottsvÀrlden.  Med hjÀlp av kvalitativa metoder som textanalys, intervjuer och observationer har studien resulterat i att man kan se brister i föreningens kontroll av trÀnarna, men att detta nödvÀndigtvis inte behöver vara negativt ur trÀnarnas synpunkt.Sammanfattningsvis kan det sÀgas att fotboll inte bara styrs av de dokument som finns, utan till stor del av de mÀnniskor som aktivt arbetar inom idrotten. Likt den forskning som gjorts inom företagsekonomin finns i vÄr studie tecken pÄ att bristande implementering kan förekomma Àven inom idrottsföreningar.

FrÄn förskola till förskoleklass : en studie om flickors och pojkars förvÀntningar inför förskoleklass

Bakgrund: Intentionerna med förskoleklassen Àr att avstÄndet mellan förskola och grundskola ska överbryggas. Förskolans förhÄllningssÀtt till kunskap ska utövas i förskoleklassen. Barns förvÀntningar pÄ skolstarten Àr knutet till hur det blir med kompisar och om det i skolan finns möjlighet till lek. Förskolan förknippas med lek och skolan med lÀrande. FrÄn flickorna förvÀntar sig vuxna att de Àr snÀlla och lydiga, och av pojkarna förvÀntas att de trÀnar sig pÄ makt och kontroll.

Ekologisk dagvattenhantering i KungstrÀdgÄrden

Det hÀr Àr ett arbete om ekologisk dagvattenhantering i Stockholm. OmrÄdet vi har valt att arbeta med Àr KungstrÀdgÄrden som ligger vid vattnet i centrala Stockholm. Arbetet Àr utfört dels som en skrivuppgift och dels som en gestaltning som behandlar de praktiska lösningarna i kombination med ett estetiskt vÀrde. Gestaltningsförslaget ingÄr i en internationell tÀvling för studenter som har hÄllbart tÀnkande i fokus.

NÄgra förskollÀrares tal om pojkar och flickor i arbetet med pedagogisk dokumentation

I denna studie har vi intervjuat tre förskollÀrare med hjÀlp av fokusgrupp som metod. I fokusgruppen fÄr de frÄgor stÀllda dÀr de tillsammans diskuterar fram olika svar. FrÄgorna som stÀlls Àr inriktade pÄ pedagogisk dokumentation och genus, som Àr ofta förekommande i förskolan. FörskollÀrarna som deltog i fokusgruppen förklarar att de jobbar efter att försöka undvika begreppet genus i pedagogisk dokumentation. Syftet med studien Àr att bidra med om och hur genus konstrueras i förskollÀrarens tal om pojkar och flickor.

Svensk Elitfotboll - hur ser framtiden ut? En kvalitativ studie om den svenska elitfotbollens syn pÄ IdrottsAB och 51-49-spÀrren

Syftet med studien Àr att undersöka vad representanter för den svenska elitfotbollen har för tankar och Äsikter kring IdrottsAB och den för Sverige unika 51-49-spÀrren. Vi har tvÄ övergripande frÄgestÀllningar i vÄr undersökning som lyder: Varför har sÄ fÄ allsvenska klubbar valt att bilda IdrottsAB? Hur skulle ett upphÀvande av 51?49-spÀrren kunna pÄverka Allsvenskan och dess klubbar? De teorier som ligger till grund i vÄr analys Àr idrottsprofessorn Tomas Petersons begrepp kommersialisering och professionalisering. Vi har genomfört en kvalitativ studie i form av intervjuer av representanter frÄn de allsvenska klubbarna, Svenska Fotbollsförbundet och Föreningen Svensk Elitfotboll. Större delen av intervjuerna har skett pÄ plats, medan ett fÄtal intervjuer skett via telefon.

VÀrdering till verkligt vÀrde : En studie hur tillÀmpningen av IAS 40 har pÄverkat redovisningen i svenska fastighetsbolag

Syftet med studien var att studera lÀrares agerande gentemot elever under idrott- och hÀlsalektioner samt Àven ur ett könsperspektiv. FrÄgestÀllningen var hur lÀrare bemöter elever i form av positiv och negativ förstÀrkning och om skillnaden mellan pojkar och flickor. Som metod valdes observation dÄ denna metod kÀndes som den mest relevanta för att fÄ sÄ riktiga svar pÄ frÄgestÀllningen som möjligt. Observationerna genomfördes pÄ totalt 5 lektioner som vardera var 45 min lÄnga. Inför observationerna hade ett observationsschema i form av ett avprickningssystem utarbetats.

<- FöregÄende sida 41 NÀsta sida ->