Könsroller Àr nÄgot som barn i tidigt Älder lÀr sig av förÀldrar och samhÀllet. Kulturella processer pÄverkar de samhÀllen vi lever i. Syftet med studien var att undersöka hur flickor och pojkar berÀttar och tÀnker om leken, sin egen och det andra könets samt studera om det finns kulturella skillnader mellan flickors och pojkars lek. Sexton barn, 8 flickor och 8 pojkar, i Äldern fem till sex Är intervjuades. Fyra flickor samt fyra pojkar kom frÄn en svensk kultur.

Syftet med studien Àr att se hur socialtjÀnsten med sina barnavÄrdsutredningar kan vara en del i upprÀtthÄllandet av könsspecifika normer, förvÀntningar och vÀrderingar.VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur ser diskursen om pojkar ut; hur beskrivs och vÀrderas pojkar i utredningstexten? Hur ser diskursen om flickor ut; hur beskrivs och vÀrderas flickor i utredningstexten? Hur ser könsskillnaderna ut?Det Àr en kvalitativ studie med kritisk diskursanalys som metod och socialkonstruktivism samt genusteori som teoretisk grund.Materialet utgörs av 14 barnavÄrdsutredningar upprÀttade av socialtjÀnsten dÀr hÀlften gÀller flickor och hÀlften pojkar.I analysen framkommer att fokus i flickutredningarna till viss del skiljer sig frÄn det som stÄr i fokus i pojkutredningarna. Vid utredning av flickor utgör umgÀnge och sexuella relationer en stor del av texterna, dÀr det senare inte överhuvudtaget finns med i pojkmaterialet. Vi finner Àven att skillnaderna har förÀndrats en del i jÀmförelse med den tidigare forskning vi tagit del av dÀr det framhÄlls att flickor i allmÀnhet beskrivs som passiva objekt och pojkar som handlande subjekt. Vi har i materialet kunnat se att bÄde pojkar och flickor görs till subjekt men ocksÄ objekt beroende pÄ situation..

Den rekordartade tekniska utvecklingen som vÀrlden har utsatts för under de senaste 100 Ären har lett till att vi nu fÄr se dess negativa biverkningar, förstörelsen pÄ vÄr natur. Detta har i sin tur lett till att organisationer fÄtt upp ögonen för fördelarna som uppstÄr med att arbeta mot miljöförstörelsen. Nya organisationer och företag gör entré pÄ marknaden hela tiden och alla, nya som gamla, spelar en stor roll för vÄr miljö. Genom att arbeta för en minskad miljöpÄverkan kan en organisation inte endast skaffa sig konkurrensfördelar utan Àven skapa ett bÀttre samarbete med intressenter och sina anstÀllda.Denna framvÀxt av miljömedvetna organisationer gjorde det intressant för oss som författare att titta nÀrmare pÄ hur dessa organisationer anvÀnder sig av grön marknadsföring. Vi valde att applicera det pÄ en kommun, nÀmligen Halmstad kommun.

Denna uppsats redogör för en studie med syftet att undersöka dialektbruk, dialektattityder samt vilken betydelse dialekten har för identiteten hos gymnasieelever.  Undersökning baseras pÄ tvÄ informantgrupper frÄn Gotland och Stockholm som dels genomfört en enkÀtundersökning, dels deltagit i gruppintervjuer. Resultatet visar att en majoritet av eleverna anser att de talar dialekt och Àr positiva till dialekternas existens och det Àr fler flickor som anser sig tala dialekt Àn pojkar. Det egna sÀttet att tala har en stark koppling till identiteten framför allt för ungdomarna pÄ Gotland. Dock visar studien att standardsprÄkets prestige Àr betydande för bÄda informantgrupperna.

Leandersson, A. & Magnuson, E. (2011). FörutsÀttningar för inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd. FörstÄr pedagogerna, kan pedagogerna och vill pedagogerna? Halmstad: Högskolan i Halmstad, sektionen för lÀrarutbildningen.VÄrt syfte var att undersöka förutsÀttningar för inkludering av elever i behov av sÀrkilt stöd.

Denna studie Àr en kvalitativ undersökning om arbetsmiljöarbetet pÄ gymnasieskolan i Halmstad kommun. För att analysera det empiriska materialet har vi anvÀnt oss av teorier om engagemang och delegerande ledarskap. Totalt genomförde vi tolv intervjuer med rektorer, skyddsombud och lÀrare pÄ fyra olika skolor. Vi deltog Àven vid fyra samverkansmöten dÀr bl.a. arbetsmiljön diskuterades.

Syftet med vÄrt arbete var att undesöka pojkars upplevelser av skolan och dess betydelse inför fortsatta studier. Vi har valt att tolka pojkarnas upplevelser i termer av trivsel, relationer/kontakter med lÀrare, intresse av skolÀmnen och om lÀrandet utgÄtt ifrÄn deras kontext. Vi har anvÀnt oss av en enkÀtundersökning som besvarats av 34 pojkar. DÀrefter genomförde vi en gruppintervju bestÄende av fyra pojkar. Detta gjorde vi i LuleÄ kommun bland pojkar som gick tredje Äret pÄ en praktisk yrkesutbildning.

Författare: Git-Marie Nilsson och Annika Lindholm Titel: God morgon genus! Hur vi möter barnen ur ett genusperspektiv Uppsatsen Àr skriven utifrÄn ett genusperspektiv. Intresset för genusperspektivet vÀcktes i en kurs pÄ Malmö högskola genom lÀsning av ?Lilla genushÀftet? som Àr skrivet av Maria Hedlin. Undersökningen i uppsatsen genomfördes pÄ en förskola genom att titta pÄ mötet pÄ morgonen, mellan pedagog och barn, ur ett genusperspektiv. Syftet med undersökningen var att studera om och hur genus skapas i förskolan.

Leksaker har en stor och viktig del i barns uppvÀxt vilket gör att leksaksföretag har inflytande i hur barnen kan komma att se sig sjÀlva och sin omgivning. Vi har studerat tvÄ leksakskedjors reklamblad ur ett genusperspektiv för att se hur flickor och pojkar framstÀlls samt hur genus framstÀlls i leksakerna och deras marknadsföring. Vi har anvÀnt oss av semiotisk metod för att urskilja olika mönster i de bildsprÄk som finns i reklambladen. Det vi sett Àr att man gör skillnader mellan flickor och pojkar genom hur leksakerna presenteras och man lÄter traditionella roller styra. Flickor förvÀntas att ha rosa leksaker, ta hand om familjen och göra sig vacker och ÄtrÄvÀrd medan pojkar förvÀntas att inte ha rosa leksaker, gÄ in i viktiga och maktfulla roller samt vara starka och uppfinningsrika..

Denna uppsats i etnologi handlar om hur Zlatan Ibrahimovic framstÀlls och beskrivs utifrÄn en speciell konflikt under hösten 2006 och vÄren 2007 i Aftonbladet och Expressen. Denna konflikt började med att tre fotbollsspelare i det svenska A-landslaget i herrfotboll gick pÄ krogen en kvÀll och fortsatte sedan med att Zlatan sa nej till detta landslag under en period. Jag menar att tidningarna producerar bilder av hur man bör och inte bör vara för att rÀknas som ?svensk?Media gör Zlatan Ibrahimovic till en motsats av ?svenskhet? och svensk nationalism. Jag upplever det som att Zlatan fÄr stÄ som symbol för mycket mer Àn bara fotboll i dagens Sverige, han fÄr representera bilden av ?invandraren?, av utanförskap, av individualism, han kan ocksÄ ses som ett bevis pÄ att alla kan lyckas bli en stjÀrna.Media bÄde bekrÀftar rÄdande svenskhet och skapar svenskhet genom att beskriva Zlatan.

Vi har utfört en kvalitativ studie vars syfte Àr att belysa vad kÀnslan av hem och hem som fysisk plats har för betydelse för personer som Àr eller har varit bostadslösa. Vi har utfört sju intervjuer med individer som passar den beskrivningen. VÄr utgÄngspunkt har varit Nattcaféet i Halmstad som Svenska kyrkan driver för att hjÀlpa och ge stöd Ät personer som pÄ olika sÀtt Àr i behov av det. Det kan vara bostadslösa personer som t.ex. behöver klÀder, men det kan Àven vara personer som Àr ensamma som kommer dit för att de uppskattar sÀllskapet.FrÄgestÀllningen vi syftade att besvara: Vilken emotionell och praktisk betydelse har kÀnslan av hem och hemmet som fysisk plats för bostadslösa och f.d.

The purpose of this study is to investigate the Swedish Public Relations and Communication profession from the Stockholm Accords point of view. The Stockholm Accords are an attempt to reflect Public Relations and Communication Management practice as it stands today and to provide a global common ground for the practitioners.The method used for this study is a quantitative research method conducted by a web survey answered by more than 400 Swedish communication managers. The questions posed were examining these managers view of their profession compared to the Stockholm Accords.The research shows that the Swedish way of implementing communication in the organization broadly corresponds to the Stockholm Accords when it comes to internal and external communication. However, there are some areas where Swedish communication practice diverges from Stockholm Accords. The issues which link governance, management and sustainability to communication have a much wider distribution of responses.

Denna studie har undersökt vem som gör vad nÀr flickor och pojkar laborerar i Àmnet No och om det dÄ finns arbetsuppgifter som Àr relaterade till kön. Studien genomfördes med strukturerade observationer i en grundskoleklass, Är 3. Resultatet visar att i tre av fyra observationsmoment, Vem plockar fram?, Vem plockar undan? och Vem redovisar?, var det ett förhÄllandevis jÀmstÀllt arbete medan ett moment gav ett starkt avvikande utfall. Momentet"Vem antecknar?"utfördes till övervÀgande del av flickor.

Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar. Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete. Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.

Syftet med studien Àr att belysa skillnader mellan pojkars och flickors olika skriftsprÄk mot bakgrund av en djupanalys av elevtexter skrivna av tvÄ klasser i Är sex. Totalt antal texter att analysera blev 49, varav 28 var skrivna av flickor. Texterna skrevs utifrÄn en detaljrik bild för att, till studien, fÄ ett material att analysera och redovisa som kunde svara mot vÄrt syfte. I studien undersöks i vilken mÄn pojkar respektive flickor anvÀnder första person singular samt i vilken utstrÀckning de beskriver olika relationer i sina texter. Resultatet av studien, som behandlade första person singular, visade pÄ en skillnad mellan de tvÄ grupperna, alltsÄ inte mellan pojkar och flickor.