Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i Ärskurs nio. Det Àr totalt 24 elevtexter frÄn ett ersÀttningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna Àr skrivna av pojkar och tolv Àr skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fÄtt Àr att skriva en novell utifrÄn en bild.Syftet med detta arbete Àr att se eventuella skillnader i sÀttet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna Àr. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omstÀndigheter.

Den kontinuerliga samhĂ€llsstrĂ€van mot en mer hĂ„llbar utveckling Ă€r en av de svĂ„rasteutmaningarna som mĂ€nniskan har bemött under modern tid. Dess innebörd medför att vĂ„ralevnadsvanor pĂ„ alla plan mĂ„ste anpassa sig efter de nya förutsĂ€ttningarna som vi förr ellersenare mĂ„ste bemöta. Inom infrastrukturella termer medför detta en allt mer pressad situationför bĂ„de transport, logistik, kommunikation och trafiksektorn. Även den levande stadenutsĂ€tts för hĂ„rda pĂ„frestningar dĂ€r stadsutvecklingen mĂ„ste ske i samklang med den hĂ„llbarautvecklingen. För att nĂ€mna nĂ„gra konkreta exempel Ă€r Stockholms region en av tusentalsandra storstadsregioner i vĂ€rlden som Ă€mnar till att utvecklas till en storstadsmetropol ochalltid strĂ€va mot att vara konkurrenskraftig frĂ„n alla perspektiv gentemot andra storstĂ€der.

Syftet med den hÀr studien Àr att belysa dansens utformning och betydelse i skolan. Detta med avseende att ta reda pÄ om dansen bör komma in i grundskolans tidigare Är för att fÄnga upp pojkarna och Àven försöka lyfta fram vilka förutsÀttningar som krÀvs för en bra dansundervisning. Syftet Àr ocksÄ att kunna förstÄ och utveckla min egen men förhoppningsvis andra danspedagogers dansundervisning i skolan och vill under studiens gÄng försöka bilda en uppfattning om hur dansen kan bli mer tillgÀnglig och intressant Àven för pojkarna. Den dans som det talas om hÀr Àr konstnÀrlig dans, dans som sceniskt uttrycksmedel. Metoden jag anvÀnt mig av Àr kvalitativa intervjuer samt litteraturstudier. I tidigare forskning har det visat sig att pojkar har en negativ instÀllning till dansundervisning, nÀr det ordas dans. Men danspedagoger som har undervisat pojkar ser en positiv instÀllning hos pojkar under sjÀlva danslektionen. För att fÄnga pojkarnas intresse dÄ det gÀller dans i skolan sÄ har det i studier visats att det krÀvs en danspedagog som hÄller i dansundervisningen, dÄ pojkar och flickor utvecklas olika motoriskt i de tidiga Ären och ?attackerar? dans olika krÀvs det nÄgon utbildat i Àmnet som kan lÀgga upp undervisningen sÄ den anpassas Àven till pojkarna.

VÄrt syfte Àr att klargöra huruvida den pedagogiska verksamheten lyckas med det jÀmstÀlldhetsarbete som ÄlÀggs dem genom styrdokumenten. I denna undersökning har pedagoger och barn i en förskolegrupp och en klass i skolÄr 6 intervjuats och observerats. BÄde pedagoger och barn har tillfrÄgats om vad genus betyder för dem. Vidare har de fÄtt svara pÄ hur de tycker att jÀmstÀlldhetsarbetet fungerar i verksamheten. De resultat vi fÄtt stÀmmer överens med de vi funnit i tidigare undersökningar, att traditionella könsmönster finns rotade hos de flesta av oss.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i Ärskurs nio. Det Àr totalt 24 elevtexter frÄn ett ersÀttningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna Àr skrivna av pojkar och tolv Àr skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fÄtt Àr att skriva en novell utifrÄn en bild.Syftet med detta arbete Àr att se eventuella skillnader i sÀttet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna Àr. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omstÀndigheter.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur barn pÄ förskolan upplever maktpositioner och roller i den fria leken med fokus pÄ genus. Vi ville se om de rÄdande förestÀllningar som finns kring hur pojkar respektive flickor förvÀntas vara stÀmmer, dÄ pojkar framstÀlls som att ta mycket plats medan flickor kliver Ät sidan. Genom bÄde intervjuer och observationer har vi jÀmfört barnens uppfattningar med det vi sÄg i olika leksituationer. Studien utfördes pÄ tvÄ förskolor under sammanlagt fem tillfÀllen. Resultaten visar att pojkarna oftast tog pÄ sig roller som stora och starka medan flickorna intog mer lugnare roller.

SammanfattningBakgrund: Fotboll Àr vÀrldens största lagidrott med ca 240 miljoner utövare runtom i vÀldren. Av dessa 240 miljoner Àr ca 20 miljoner kvinnor och 80% av dessa kvinnor Àr ungdomar eller juniorer. Accelerationshastighet anses vara en av de viktigaste fysiska egenskaperna hos fotbollsspelare.Syfte: Syftet med denna studie var att designa, genomföra och utvÀrdera ett trÀningsprogram för unga fotbollsspelande tjejer med syfte att öka accelerationshastigheten.Metod: 22 stycken tjejer (14,61 ± 1,03 Är, 50,33 ± 5,05 kg, 160,16 ± 3,04 cm) tillhörande 2 olika fotbollslag delades in i 2 grupper, en testgrupp (TG) (n=8) och en kontrollgrupp (KG) (n=14). TrÀningsmÀngden för bÄda grupperna var 3 pass/vecka i 12 veckor. Ett pass/vecka var designat i syfte att öka accelerationshastigheten för TG.

Könsroller Àr nÄgot som barn i tidigt Älder lÀr sig av förÀldrar och samhÀllet. Kulturella processer pÄverkar de samhÀllen vi lever i. Syftet med studien var att undersöka hur flickor och pojkar berÀttar och tÀnker om leken, sin egen och det andra könets samt studera om det finns kulturella skillnader mellan flickors och pojkars lek. Sexton barn, 8 flickor och 8 pojkar, i Äldern fem till sex Är intervjuades. Fyra flickor samt fyra pojkar kom frÄn en svensk kultur.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i Ärskurs nio. Det Àr totalt 24 elevtexter frÄn ett ersÀttningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna Àr skrivna av pojkar och tolv Àr skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fÄtt Àr att skriva en novell utifrÄn en bild.Syftet med detta arbete Àr att se eventuella skillnader i sÀttet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna Àr. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omstÀndigheter.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien har varit att jÀmföra föreningsaktiva elevers utövande av spontanidrott jÀmfört med elever som inte Àr föreningsaktiva. Vi har anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar: Vilka olika spontanidrotter Àgnar sig elever Ät pÄ fritiden? Hur ofta Àgnar sig eleverna Ät spontanidrott inom ramen för skoldagen? I vilken typ av miljö sker spontanidrotten? Saknar eleverna nÄgon plats eller miljö för att kunna utöva spontanidrott?MetodI studien anvÀnder vi oss av en kvantitativ enkÀtundersökning med i huvudsak slutna svarsalternativ. Totalt har 289 högstadieelever i Ärskurs 6-9, fördelat pÄ tvÄ skolor i södra delen av Stockholm lÀns, deltagit i studien. Resultaten har analyserats med hjÀlp av Pierre Bourdieus kultursociologiska teori.ResultatTotalt sett visar resultatet pÄ att det finns tydliga skillnader nÀr det gÀller utövande av spontanidrott beroende pÄ om du Àr föreningsaktiv eller inte.

Uppsatsens titel: Fotbollen i förĂ€ndring-En uppsats om att förstĂ„ framgĂ„ng Ämne/kurs: Frontlinjer ? strategi, organisation och ledarskap, Kandidatuppsats, FEK 582, 10 poĂ€ng Författare: Daniel Coquard, Jonas Vig och Gustav Berntorp Handledare: Johan Alvehus Fallföretag: Malmö FF Nyckelord: FramgĂ„ng, Fotboll, Malmö FF, Intressenter och Produkt Syfte: Vi Ă€mnar försöka skapa en förstĂ„else i vad olika intressenter lĂ€gger för betydelse i begreppet framgĂ„ng. Metod: Kvalitativ metod med ett induktiv och explorativt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt anvĂ€nds. Empiri: VĂ„r empiri grundar sig i sju stycken genomförda intervjuer med olika intressenter inom och utom Malmö FF. Slutsatser: FramgĂ„ng för Malmö FF har olika svar beroende av vem man frĂ„gar.

Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka och analysera hur kön beskrivs i SiS-rapporter om ungdomsvÄrd som finns tillgÀngliga i sin helhet pÄ deras hemsida.De frÄgestÀllningar som vi i uppsatsen utgÄr ifrÄn Àr: Hur beskrivs manligt och kvinnligt i texterna? Vilka egenskaper tillskrivs pojkar respektive flickor, samt ungdomar som grupp? Vilka problemförklaringar anvÀnds för pojkar respektive flickor, samt ungdomar som grupp?Den teoretiska utgÄngspunkten för uppsatsen Àr socialkonstruktionism och diskursanalys, bÄde som teori och metod. Empirin bestÄr av fyra forskningsrapporter publicerade av SiS som samlats in med hjÀlp av Internet. Vi har undersökt rapporttexterna utifrÄn ett könsperspektiv, med diskursanalys som metodologiskt verktyg. VÄr fokus var texter, meningar och ord, inte författarna eller rapporternas resultat.

En opera uppbyggd av byggstÀllningar. Möljighet till stÀndig omvandling och förÀndring..

AbstractThe purpose of this study is to examine alcohol and tobacco habits in men's soccer in the in Sweden and compare those habits in different divisions. The method we used in the study was aquantitative survey report. Two teams participated in the survey, one team from the fifth divisionand one from the second division. The respondents (n=34) are born between 1977 and 1996. The results turned out to be very interesting because it both confirm and denies our hypothesis that players in higher divisions use less tobacco and alcohol than players in lower divisions.

Familj och arbete Àr tvÄ centrala omrÄden i mÀnniskans liv. Vi Àgnar inte bara stor del av vÄr tid Ät arbets- och familjeliv, mycket av vÄra tankar, ambitioner och drömmar kretsar ocksÄ kring dessa omrÄden. DÀrför utgör arbets- och familjeförhÄllanden betydelsefulla faktorer i mÀnniskors liv. Med utgÄngspunkt i den livspusseldebatt som sÄ ofta diskuteras idag Àr vÄrt syfte att ta reda pÄ hur kvinnor hanterar sin studie eller arbetssituation. Genom intervjuer med fem studenter och fem anstÀllda pÄ Högskolan i Halmstad med hemmavarande barn i Äldern 0- 6 Är försöker vi fÄ en djupare förstÄelse kring vilka förutsÀttningar de har, vilka hinder och svÄrigheter de möter samt vilka val och prioriteringar de gör.