Förskolans utegÄrd har en stor betydelse för barns motoriska och sociala utveckling. Det Àr dÀrför intressant att se vilka aktiviteter barnen vÀljer pÄ utegÄrden.  Denna studie Àr gjord pÄ tvÄ olika förskolor dÀr barnens val av aktiviteter ligger i centrum. I denna undersökning har Àven skillnader mellan pojkar och flickors val av aktiviteter iakttagits. Studien grundar sig pÄ observationer som Àr gjorda pÄ de bÄda förskolorna. Studien visar att gÄrdens storlek och utformning har betydelse nÀr det gÀller vissa val av aktivteter. Barnen vÀljer helst att leka med statiska och arrangerade aktiviteter Àn exempelvis rörelse och springlekar.

Tysta flickor och stökiga pojkar ?en studie om lÀrarens roll i konstruktionen av genus. Guiet girls and unruly boys ?a study of the teacher?s role in the construction of gender. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀraren pÄverkar konstruktionen av genus i klassrummet.

Syftet med studien var att ge en bild av hur problematiken kunde se ut för flickor med AD/HD samt hur professionella inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) resonerade kring detta. Vidare var syftet att undersöka vilka insatser BUP kunde erbjuda dessa flickor.Empirin bestod av tre delar, en litteraturstudie, en mindre registerstudie, som kartlade förekomsten av flickor med AD/HD-diagnos inom BUP i Stockholms lÀn, och en kvalitativ intervjustudie med tre psykologer och en lÀkare, alla verksamma inom BUP i Stockholm. Studiens vetenskapliga position var hermeneutisk och resultaten analyserades utifrÄn ett feministiskt perspektiv och ett genusperspektiv. Resultatet visade att kunskapslÀget kring flickor med AD/HD idag var bristande. BÄde forskning och litteratur kring Àmnet samt intervjupersonernas utsagor visade att flickor med AD/HD ofta uppvisade andra symptom Àn pojkar.

Tidigare genomförda studier visar pÄ brister gÀllande skolans roll att motverka traditionella könsmönster och frÀmja jÀmstÀlldhet inom skolÀmnet Idrott och hÀlsa. Denna studie har dÀrför genomförts för att ta reda pÄ hur eleverna sjÀlva upplever sin situation under idrottslektionerna. Studiens syfte var sÄledes att utifrÄn ett genusperspektiv undersöka hur pojkar och flickor i skolÄr 2 och 3 upplever lektionerna i Idrott och hÀlsa. För att avgrÀnsa studien lades fokus pÄ tre omrÄden: vilket intresse pojkar och flickor har för idrottslektionerna och vad det grundar sig i, hur elever upplever pojkars och flickors beteende under idrottslektionerna samt hur elever upplever att deras lÀrare kommunicerar med pojkar och flickor under idrottslektionerna.Den metod som tillÀmpades i studien var kvalitativa parintervjuer med fyra pojkar och fyra flickor frÄn samma klass, skolÄr 2-3. Intervjuerna spelades in pÄ band för att sedan transkriberas och genom meningskategorisering bearbetas och presenteras i rapportens resultatredovisning.

Med detta examensarbete vill vi undersöka hur pojkar i gymnasieÄldern anvÀnder sociala medier. Syftet med vÄrt arbete Àr att bidra med kunskap om deras anvÀndning av sociala medier, sÀrskilt utifrÄn skolan. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi genomfört tio kvalitativa intervjuer med elever vid SamhÀllsprogrammet/medieinriktning och Individuella programmet. Elevernas svar och relevant litteratur utgör grunden för vÄrt examensarbete. Vi har kommit fram till att elevernas anvÀndning av sociala medier under skoldagen ser mycket olika ut och att detta beror frÀmst pÄ pojkarnas tillgÄng till it-teknik. I undersökningen har den ena skolans elever tillgÄng till egen dator genom ett sÄ kallat en-till-en koncept, vilket gör att de Àr mer aktiva pÄ nÀtet.

Svenska skolan stĂ€var efter allas lika rĂ€tt till skolutbildning oavsett kön eller etnisk tillhörighet. Vi har observerat sju klasser för att se vilket beteende som syns i klassrummet i positiva och negativa handlingar. Äldre forskning visar att pojkar Ă€r de elever som tar det största utrymmet, verbalt och fysiskt. Nyare forskningen visar en nĂ„got mer nyanserad bild. Fortfarande visar det pĂ„ att pojkar upptar stor plats, men oftast Ă€r det bara en mindre grupp.

Huvudsyftet med studien Àr att undersöka fem svenskundervisande lÀrares sprÄk- och talhandlingar avseende pojkars lÀs- och skriftsprÄkande. Studiens undersökningsfokus Àr sÄledes riktat mot pÄ vilka sÀtt pojkars lÀs- och skriftsprÄkande uppfattas i lÀrares sprÄk- och talhandlingar. Ambitionen har Àven varit att sÀga nÄgot om vilket literacyerfarande pojkar erbjuds inom svenskÀmnet.Teoretiskt förankras studien i tvÄ perspektiv, ett anglosaxiskt forskningsinriktat gÀllande literacy (Fast 2007) och ett diskursanalytiskt (Winther JÞrgensen & Phillips 2000). Studiens ansats Àr kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har genomförts (Kvale & Brinkmann 2009). Empirin har i sin tur analyserats genom ett diskursanalytiskt perspektiv (Winther JÞrgensen & Phillips 2000).UtifrÄn studiens resultat presenteras en konstruktion av svenskÀmnet samt tvÄ konstruktioner som belyser hur pojkar positioneras som lÀs- och skriftsprÄkande individer; Konstituering av Àmnet, ?Pojkar Àr pojkar? samt ?Pojkar har inte tid att lÀsa?.

This essay deals with the relationship between the mendicant movement and the urbanization during the thirteenth century. The aim has been to explore the significance of the Dominicansand the Franciscans for the creation of an urban landscape. This was made through the study of the urbanization process in southern Halland focusing on the town of Halmstad where the friars were established. The importance of the mendicants was also studied through their absence in the towns of Laholm and Falkenberg. To achieve this investigation in a contextual perspective material from different areas was used such as archaeology, history and history of science and ideas.

Eftersom jag anser att det Àr ytterst viktigt att vÀrna om och ta tillvara pÄ vÄr natur och miljö pÄ rÀtt sÀtt, betÀmde jag mig för att undersöka hur medvetna barn i vÄra förskolor Àr om Ätervinning, olika material och dess livscykel. Jag ville se om det gick att mÀrka nÄgon skillnad i barns tankar om natur och olika material, i förskolor dÀr ett aktivt arbete med hÄllbar utveckling pÄgick och förskolor som inte arbetade aktivt med detta. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ vad hÄllbar utveckling betydde för förskollÀrarna och om de arbetade med detta pÄ förskolan. Mina undersökningar visade mig att det gÄr att finna vissa skillnader i medvetenheten hos barn, beroende pÄ om pedagogerna inte arbetar med frÄgor rörande natur och Ätervinning eller om ett aktivt arbete finns. Jag sÄg Àven att hÄllbar utveckling som arbetsmetod Àr en bristvara i förskolor, Àven förskollÀrarnas engagemang var lÀgre Àn jag vÀntat mig. .

Den hÀr studien har genomförts med avsikten att belysa spelförstÄelse inom fotboll. Studien har utgÄtt frÄn en kvalitativ analys dÀr semistrukturerade intervjuer har anvÀnts för att ta reda pÄ vad spelare och trÀnare, med god erfarenhet och kunskap anser om spelförstÄelse. Syftet Àr att utifrÄn informanternas synsÀtt forsöka finna komponenter som kan ingÄ inom det hÀr komplexa omrÄdet. Komponenterna forsöker klargöras genom intervjufrÄgor som Àr baserade utifrÄn en teoretisk modell frÄn Frisk & Ström (1997), som senare kommer att presenteras i studien. Detta för att pÄ sÄ vis kunna förtydliga vad spelförstÄelse innebÀr och vad informanterna anser om omrÄdet.Resultatet visade att samtliga intervjupersonerna ansÄg att spelförstÄelse Àr viktigt, till med avgörande, samtidigt som de alla ansÄg att det Àr nÄgonting som gÄr att trÀna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka svenska tolvÄriga barns kostvanor och klarlÀgga de eventuella skillnader som finns mellan pojkar och flickor. Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ metod dÀr sammanlagt 97 barn deltog. Studien var utformad som en enkÀtundersökning med fÀrdiga frÄgor och svarsalternativ. Svaren sammanstÀlldes och analyserades statistiskt och jÀmfördes med resultat frÄn tidigare redan genomförd forskning. Sammanfattningsvis visar vÄr studie visa pÄ att det finns vissa signifikanta skillnader i pojkar och flickors kostvanor.

Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn konstruerar makt i sina kamratkulturer.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen har varit att undersöka hur mycket utrymme olika sporter har i Sportbladet, Aftonbladets sportbilaga, och att söka efter förklaringar till hur utrymmet i tidningen fördelas mellan olika sporter. Undersökningen har genomförts i tvĂ„ delstudier, dels en kvantitativ innehĂ„llsanalys och dels en kvalitativ intervjuundersökning. Resultatet frĂ„n den kvantitativa delstudien visar att fotboll Ă€r den sport som fĂ„r absolut störst utrymme i Sportbladet. Ishockey fĂ„r ocksĂ„ mycket plats i tidningen. Övriga sporter fĂ„r, jĂ€mfört med fotboll och ishockey mycket liten plats i Sportbladet.

Syftet med denna studie Àr att studera om pedagoger bemöter flickor och pojkar lika eller olika pÄ en förskola. FrÄgestÀllningarna till detta syfte Àr följande: Hur bemöter pedagoger pojkar respektive flickor? Hur talar pedagoger med pojkar och flickor pÄ förskolan? Hur arbetar pedagogerna pÄ förskolan ur ett genusperspektiv i den vardagliga verksamheten? Teorier som ingÄr i studien Àr bland annat bemötande; hur pedagoger och andra vuxna bemöter barn i och utanför förskolan, genus och genusarbete i förskolan och olika genusbegrepp tas Àven upp. Studien har gjorts pÄ en förskola dÀr pedagoger har intervjuats och observerats i deras möte med barnen pÄ förskolan. Resultatet av denna studie kan sammanfattas med att pedagogerna sjÀlva pÄ den aktuella förskolan anser att de bemöter pojkar och flickor lika men att de ÀndÄ kan bli bÀttre med att arbeta med det i deras verksamhet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och generera idéer om vad som bör tas i beaktande dÄ VÀsterÄs skall marknadsföra sig gentemot stockholmare. För att uppfylla detta syfte genomfördes fyra olika fokusgrupper, tvÄ i VÀsterÄs samt tvÄ i Stockholm. Fokusgrupperna iVÀsterÄs genomfördes med personer som flyttat till VÀsterÄs frÄn Stockholm under 2002-2003. I Stockholm genomfördes de med personer som bor i innerstaden samt vÀntar barn. De slutsatser som gÄr att dra efter genomförande av studien Àr att personer som har barn Àr merlockade av att lÀmna Stockholm Àn personer utan, samt att VÀsterÄs saknar den starka identitet som Stockholm har.