Syftet med uppsatsen är att göra en marknadsundersökning på drivmedel, som har till ändamål att klarlägga den rådande marknaden liksom hur marknaden kan komma att se ut i framtiden. Med drivmedelsmarknad avses distributionskedjan och kostnader för drivmedel ur slutkonsumentens perspektiv, samt slutkonsumenternas efterfrågan på förnybara drivmedel.För att komma fram till syftet har vi tittat på vilka drivmedel som finns, vilken tillgänglighet de har och vilka kostnader som användningen av varje drivmedel medför. För att titta på marknadens efterfrågan på förnybara drivmedel har vi intervjuat ett transportföretag och ett landsting om hur de ställer sig till miljövänligare drivmedel och kostnaderna dessa medför. Vi genomförde då en kvalitativ undersökning genom att intervjua Caland Transport AB och Landstinget i Värmland.Marknadsundersökningen på drivmedel omfattar de fossila bränslen bensin, diesel och naturgas, biobränslen etanol, metanol, biogas och vätgas, samt eldrift. Vi har tagit reda på kort om drivmedlets aktuella/potentiella produktion liksom energiinnehåll (produkt), men har lagt fokus på distributionskedjan (plats) och kostnader (pris) ur slutkonsumentens perspektiv.

Människans utsläpp av bland annat koldioxid har lett till en ökad risk för globala klimatförändringar som orsakas av dessa utsläpp. Förbränning av fossila bränslen ger det största bidraget till ökningen av koldioxid i atmosfären. Användningen av fossila bränslen i Sverige orsakar hela 90 procent av de totala koldioxidutsläppen och vägtrafiken svarar för nästan 30 procent. För att minska på koldioxidutsläppen är det därför viktigt att minska bensinkonsumtionen. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka effekter en skatteväxling, en ökad koldioxidskatt på bensinpriset och en minskad inkomstskatt, kan ha på koldioxidutsläppen och arbetsmarknaden och hur stor den så kallade dubbelvinsten blir.

Till följd av den hårda utbyggnaden av vårt samhälle åtgår en stor mängd naturresurser. Samtidigt som samhället utveckas sätts allt högre krav på att det ska hushållas med naturresurser, inte minst genom införandet av miljömålet en ?God bebyggd miljö?. Enligt detta miljömål ska användningen av såväl mark som naturresurser ske på ett så hållbart sätt som möjligt. Samtidigt med detta skapar den svenska stålindustrin över en miljon ton slagg årligen, varav en stor del deponeras.

Dagens samhälle står inför en stor utmaning med den snabbt ökande fordonsanvändningen, vilket bidrar till klimatbelastning samt skapar ett beroende av fossila bränslen. Ett alternativ för att minska problemet är att öka användningen av elbilar. Sveriges regering har satt upp målet att fram till år 2030 ska statens fordonsflotta vara oberoende av fossila bränslen. För att uppnå detta mål kommer stora insatser och ett engagemang att krävas. Syftet med studien är att undersöka hur Sveriges elbilsmarknad ser ut genom att studera kommersialiseringsprocessen, implementeringen samt kundpreferenserna för elbilar.

Enligt Förenta nationernas utvecklingsrapport för 2007/2008 är den globala uppvärmningen 2000-talets viktigaste fråga. För att bromsa utvecklingen och skapa kontroll över klimatförändringarna måste hela världens totala utsläpp av växthusgaser minskas med 80% fram till år 2050, utsläpp av vilka 53% består av koldioxid. Den främsta källan för koldioxidutsläpp utgörs av förbränning av fossila bränslen vilket gör det intressant utifrån den globala uppvärmningens problematik att minska nyttjandet av denna energikälla. Under det andra världskriget skedde en näst intill total strypning av Sveriges tillgång till energi från kol och olja vilket medförde en tvingad reducering av beroendet från fossila bränslen. För att möjliggöra fortsatt drift av motorfordon övergick man till gengas som drivmedel.

Från år 2013 innefattas även avfallsförbränningsanläggningar i Sverige av EU:s handelssystem för utsläppsrätter, EU ETS. Handelssystem innefattar enbart de utsläpp av koldioxid som skapats vid förbränning av fossila bränslen. Hushållsavfallet samt industriavfallet, som är anläggningarnas bränsle, består av en blandning av biogena och fossila bränslen. Denna lagändring ställer nya krav på mätnoggrannheten samt redovisningen av fossilandelen av koldioxidutsläppen. I dagsläget finns ett antal metoder för att genomföra dessa mätningar men gemensamt för metoderna är den höga kostnaden som härrör mätningarna.

De ökade globala utsläppen är ett resultat av storskalig användning av fossila bränslen som måste minska för att få till stånd en hållbar energianvändning. Åtgärder som energieffektivisering och en omställning från fossila bränslen till förnyelsebara bränslen är därför nödvändig. För att uppnå detta ses biobränslen  som ett alternativ till fossila bränslen. Införs biobränslen  i form av energiskog över stora arealer påverkas hydrologin i området. Således skapades syftet för denna studie: att undersöka potentialen för odling av energiskog längs en transekt i Europa och där visa betydelsen av vattenfaktorn.

Uppsatsens syfte är att ge läsaren en uppfattning över problematiken som uppstår vid vårt nyttjande av jordens råvaruresurser. Uppsatsen försöker visa ett par alternativa vägar när det gäller vår framtida användning av resurserna och vilka konsekvenserna av respektive vägval kan bli. De vägval som uppsatsen behandlar är vad som händer om vi går in och reglerar användningen av råvaror och naturresurser mycket hårt vilket innebär att stora grupper människor tappar sin försörjning. Det andra vägvalet som tas upp är att vi fortsätter med en hög konsumtion och då blir problemet att resurserna tar slut snabbare med andra problem som följd såsom miljöförstöring och råvarubrist..

Strävan att nå ett hållbart samhälle har varit en av de viktigaste aspekterna under 2000-talet. Det stora problemet är hur målet skall nås. Användningen av fossila bränslen måste minskas, men vilken energikälla skall ersätta dem? Biomassa har haft en viktig roll i minskningen av fossila bränslen som använts i uppvärmningssyfte. Teknikutveckling har medfört att dess betydelse kan bli än viktigare.Snabb pyrolys är en process där en bioolja, kallad pyrolysolja, produceras genom nedbrytning av biomassa.

The economic growth we have experienced the last century is based on limited natural resources. Whether these resources will last for a further economic growth is widely debated. Pessimism and optimism have each been influential philosophies in debate whose opinions can be conceded as two opposing opinions. In this paper we have analyze these opinions from an economics perspective. To study this further, the construction and meaning of the pessimistic and optimistic arguments have been applied implicitly on the Leontief production function and the Solow growth model.

Avfall och fossila bränslen står för två svåra miljöproblem i världen idag. I takt med att populationen ökar i världen ökar konsumtion och därmed avfallsmängden men också användningen av fossila bränslen. När avfallsmängden ökar växer också behovet för sofistikerade avfallsbehandlingsmetoder och när fossila bränslen fortsätter att dominera energimarknaden så krävs alternativa bränslen. Detta arbete har utförts i syfte att utforska en metod där båda dessa problem hanteras på ett nytänkande sätt. En förgasningsprocess där avfall förgasas och vätgas kan extraheras ur den syntetiska gasen är en ny väg att utforska en avfallshantering där produkten dessutom kan användas som substitut till fossila bränslen.Förgasning är en kemisk återvinningsmetod där ett kolbaserat substrat oxideras i en miljö med begränsad eller ingen tillgång till syre.

Flyget har inneburit en enorm förändring för turismen och möjliggjort resor till mer avlägsna platser än tidigare. Idag är priset på en flygresa fortfarande rimligt. Flyget är dock beroende av olja som drivmedel och som en följd av stigande råoljepriser, minskad tillgång på fossila bränslen samt den pågående klimatdebatten är flygets framtid osäker. Kommer flygresor i framtiden vara så dyra att svenskar ska passa på att resa idag, medans de kan och har råd, och hur kommer flygets utmaningar påverka framtida resvanor? .

Runt om i världen fortsätter människans gemensamma naturresurser att utarmas på grund av att vi kortsiktigt vill maximera våran vinst, och glömmer att vi alla tjänar mest på hållbart nyttjande av resurser på lång sikt. Hur människan bäst ska organisera förvaltningen av de gemensamma resurserna har i många decennier varit en fråga för debatt. Argumentationen har länge kretsat kring den statliga och privata kontrollen, men med tiden har allt större vikt lagts vid möjligheterna med lokalt förvaltade resurser. Förhoppningen är att individer som direkt är berörda av resursen ska ha incitament att förvalta resursen ur ett hållbart perspektiv. För att en sådan förvaltning ska komma tillstånd är det regelverk som skapas runt resursen av största vikt.

Under år 2008 användes globalt en energimängd motsvarande nästan 144 000 TWh ochav dessa stod fossila bränslen för 81 %. I Sverige uppgick energitillförseln under år2010 till totalt 616 TWh och av detta stod råolja/oljeprodukter för 30,4 %. Vidförbränning av fossila bränslen frigörs koldioxid, en gas som bidrar till att förstärkaväxthuseffekten. År 2000 uppmättes halten av koldioxid i atmosfären till 370 ppmv ochför att den globala temperaturen inte ska öka med mer än 2°C bör halten stanna på 450ppmv innan år 2100. Ett sätt att minska andelen av fossila bränslen är att öka andelen avförnybara energikällor, som t.ex.

För att minska dagens klimatpåverkan krävs fullgoda energialternativ till de fossila bränslena. Utsläpp från fossila bränslen är idag en av de största orsakerna till de negativa klimatförändringar som sker på jorden. Genom en ökad användning av alternativa fossilfria drivmedel kan en tydlig minskning av koldioxidutsläpp till atmosfären ske. Biogas är ett sådant fossilfritt drivmedel som idag klassas som ett av de renaste. Biogasen framställs från olika typer av restprodukter från samhället.