Den här uppsatsen undersöker den dubbla roll som fossila bränslen spelar i ekonomin. Fossil energi är en viktig del av produktionen och påverkar därmed inkomstnivåerna i positiv riktning. Samtidigt ger den upphov till koldioxidutsläpp som kan påverka klimatet och ge upphov till extrema väderfenomen, stigande havsnivåer, ökad migration och konflikt, vilka så småningom kan orsaka stora externa kostnader. Frågeställningen är:? Hur påverkas ekonomin av koldioxidutsläppande fossila bränslen, beroende på om externa miljökostnader inkluderas eller exkluderas ur analysen?För att besvara denna, utvecklas Solowmodellen med naturresurser så att de fossila bränslenas externa kostnader synliggörs i ökande deprecieringstakter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förekomsten av olika typer av naturresurser tillsammans med andra teoretiskt relevanta variabler påverkar väpnade inomstatliga konflikter. Utifrån teoretisk och empirisk forskning testas två hypoteser som försöker förklara inbördeskrigens längd och utbrott. De ekonometriska modellerna består av 138 länder, två beroende och sju oberoende variabler och sträcker sig mellan åren 1960 och 1999. Resultaten tyder på att BNP per capita och befolkningsmängd uppvisar starka och signifikanta samband både vad gäller inbördeskrigets längd och uppstart. Ungdomsarbetslösheten påverkar endast inbördeskrigets längd.

Sammanfattning/Abstract Världens energisystem är huvudsakligen baserade på fossila bränslen. Förbränning av fossila bränslen medför olika konsekvenser för miljön såsom ökad växthuseffekt och försurning. Kostnaderna för dessa miljökonsekvenser är vanligen externa och därmed sällan inkluderade i priserna på marknaden. Mot denna bakgrund är det samhällsekonomiskt intressant att analysera hur resursanvändning och energi-produktion påverkas ifall dessa kostnader internaliserades i priserna på världens energi- och råvarumarknader. Som teoretisk bakgrund för analysen presenteras en ekonomisk teori för optimal resursanvändning.

Syftet med denna studie är att, med hjälp av ett urval tillväxtvariabler, analysera hur det kommer sig att länder rika på naturresurser generellt uppvisar lägre tillväxt än länder som saknar naturtillgångar. Fenomenet brukar benämnas ?the Resource Curse?, eller ?resursfällan? som det här kommer kallas. Utmärkande för denna studie är att jag valt att analysera hur variablen statlig konsumtion interagerar med naturresurstillgången i landet och hur denna interaktion kan leda till att länderna i analysen fastnar i resursfällan..

Framtidens konsumtion och produktion av animalieprodukter måste vara ekologiskt hållbart ur ett globalt och regionalt perspektiv, vilket avser minimal miljöpåverkan och effektivt utnyttjande av naturresurser. Syftet med denna studie är dels att ta fram inventeringsdata för en premix, vilket är en fodertillsatsprodukt, med en omfattning ?från vaggan till färdig produkt?, dels att bedöma om premix utgör en betydande miljöaspekt i förhållande till en persons indirekta årliga konsumtion jämfört med medelsvenskens totala miljöpåverkan. Mot denna bakgrund har en livscykelanalys utförts på en specifik premix för nötkreatur. Bedömningen av miljöpåverkan görs med en metod som baseras på de svenska miljökvalitetsmålen.

I det närmaste fri tillgång till fossila bränslen som olja och stenkol har varit en förutsättning för den industriella revolutionen i västvärlden och östra Asien. Den storskaliga användningen av fossila bränslen har dock resulterat i att halten av koldioxid i atmosfären har ökat. Koldioxid är atmosfärens viktigaste växthusgas och den ökande halten håller på att förändra jordens klimat. Denna studie fokuserar på hur samhällena i Sverige och andra länder kommer att påverkas av klimatförändringen. De andra länderna är Nederländerna i nordvästra Europa och nordafrikanska Sahel, som inkluderar flera stater.

Fossila drivmedel står idag för en överlägsen majoritet av den totala användningen av drivmedel som dagligen förburkas. Alternativ till de fossila drivmedlen krävs för att säkerställa tillgång i framtiden. Försvarsmakten har fått uppdrag från regeringen att utforska möjligheten att övergå till att driva sina fordon på förnyelsebara bränslen.Militära organisationer strävar efter ett enhetsdrivmedel, alltså ett gemensamt drivmedel som driver samtliga fordon och enheter. Största anledningen är den förenklade logistik som kan uppnås om endast ett drivmedel används.Detta arbete har sökt efter ett alternativt drivmedel som skulle kunna användas som enhetsdrivmedel inom Försvarsmakten. Detta för att lösa problematiken med att både byta till ett förnyelsebart drivmedel och ett enhetsdrivmedel i samma fas.Slutsatserna som dragit i detta arbete är att FT-bränslen har potential att användas som enhetsdrivmedel ur ett tekniskt perspektiv.

Allt eftersom behovet att finna nya energikällor som ersättning för fossila bränslen växer, ser etanol ut att vara en av lösningarna på detta. Etanol kan användas i många applikationer där vi idag använder fossila bränslen. Etanol har många fördelar, den bidrar inte till den globala uppvärmningen, den kan produceras lokalt och kan inom en snar framtid bli ekonomiskt förmånlig genom skatteregleringar och minskade produktionskostnader. Utvecklingen av etanolproducerande fabriker blir mer sofistikerad och producerar mer etanol på mindre råvara. För att ytterligare öka effektiviteten på en fullskalig anläggning måste restprodukterna bli utnyttjade på ett ekonomiskt, miljömässigt och effektivt sätt. Aspen Plus har används för att simulera olika tekniska lösningar och driftfall. Förbränning av restprodukter för att producera ånga till etanolprocessen och kraftvärmeanläggning har studerats. Ekonomisk studie av en investering i en kraftvärmeanläggning och olika tillvägagångssätt för att torka bränslet har blivit utredda..

Allt eftersom behovet att finna nya energikällor som ersättning för fossila bränslen växer, ser etanol ut att vara en av lösningarna på detta. Etanol kan användas i många applikationer där vi idag använder fossila bränslen. Etanol har många fördelar, den bidrar inte till den globala uppvärmningen, den kan produceras lokalt och kan inom en snar framtid bli ekonomiskt förmånlig genom skatteregleringar och minskade produktionskostnader. Utvecklingen av etanolproducerande fabriker blir mer sofistikerad och producerar mer etanol på mindre råvara. För att ytterligare öka effektiviteten på en fullskalig anläggning måste restprodukterna bli utnyttjade på ett ekonomiskt, miljömässigt och effektivt sätt.

Industrialiseringen av Sverige började under 1800-talet ta form och behovet av naturresurser ökade i och med det vilket ledde till att blickarna var tvungna att riktas mot nya horisonter. Att det blev just Kiruna som blev intressant var det faktum att där i det området fanns det naturresurser i form av malm, en fyndighet som skulle skänka dem möjligheter att fortsätta sin industrialisering med goda förutsättningar och med arbetsmöjligheter som resultat. 1890 fanns där bara fjäll, orörda vidder och samer med deras visten, 1904 hade redan ett samhälle etablerats och invånarantalet kommit upp i siffror kring 4000 personer, vandringen från ödemark till välorganiserat samhälle hade inletts. I och med industrialiseringens framfart utvecklades även skolväsendet, först nationellt och sedan som en följdeffekt av samhället Kirunas grundande även där. 1842 hade en folkskolestadga upprättats som bidrog till att alla därmed skulle gå i skolan för att få en allmän folkskolundervisning och det var något som direkt ansågs vara av vikt att följa i Kiruna.

Singapore är ett av världens mest tätbefolkade länder och har samtidigt en elkonsumtion per capita som är en av de högsta i världen. Landet har inga egna energiresurser utan för att klara av sin höga elkonsumtion är de i stor utsträckning beroende av import av fossila bränslen, främst naturgas importerad i gasledningar från Malaysia och Indonesien.En konsekvens av detta är att Singapores har låg energisäkerhet. Energisäkerhet innebär att energiförsörjningen ska vara prisvärd, pålitlig och tillräcklig. Med sitt stora beroende av importerade fossila bränslen är Singapore utsatt för flera energisäkerhetsrisker vilket kan få många förödande konsekvenser.Att förnybar energi kan bidra till miljömässiga fördelar lyfts ofta fram, men hur förnybar energi kan bidra till bättre energisäkerhet är mindre välkänt. Det finns flera energisäkerhetsrisker relaterade till att använda fossila bränslen och förnybar energi kan därmed, i de länder där rätt förutsättningar finns, minska dessa energisäkerhetsrisker.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om förnybara energikällor kan bidra till en säkrare elförsörjning i Singapore.

Klimatfrågan och den globala uppvärmningen är en av de stora frågorna som världens beslutsfattare brottas med i vår tid. Transportsektorn står för en stor del av koldioxidutsläppen som är den stora bidragande orsaken till växthuseffekten och den globala uppvärmningen. Med en internationell spelplan, mycket avancerade farkoster med höga säkerhetskrav och höga utsläpp är flygsektorn i stort behov av att finna miljövänligare alternativ till dagens fossila jetbränslen.Rapporten har som mål att svara på frågeställningen ?Hur kan Sverige/EU verka för en övergång till biodrivmedel för flyg från fossila bränslen med politiska och ekonomiska styrmedel? ? och detta ska göras genom att i första hand kartlägga marknaden för två av de mest intressanta typerna av biojetbränslen, de baserade på alger och jatropha. Parallellt ska även prisprognostiseringar och marknadsundersökningar göras för fossila jetbränslen.

Syftet med denna rapport är att redogöra vilka möjligheter Sverige har för att ha en långsiktigt hållbar energiförsörjning i framtiden. Genom att lista olika energikällors fördelar och nackdelar och studera Tysklands omvandling mot förnybara energikällor har jag kommit fram till hur Sverige ska ersätta den förlorade effekten som försvinner när 3 av de svenska kärnkraftsreaktorerna ska avvecklas. För att Sverige ska kunna inneha en hållbar energiförsörjning har jag också studerat hur Sverige ska kunna få ner fossilberoendet i framförallt transportsektorn där det sker mest utsläpp från fossila bränslen.För att Sverige ska kunna fortsätta ha en konkurrenskraftig basindustri (Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet) behövs det billig och pålitlig elektricitetsproduktion. De förnybara energikällorna sol- och vindenergi är väderberoende och deras elektricitetsproduktion varierar vilket orsakar stora problem i elektricitetsproduktionen. Tysklands omvandling mot förnybara energikällor och avvecklingen av kärnkraften har gjort att tyskar får betala dyra elpriser på grund av elcertifikaten och de har fått bygga ut kol- och gaskraftverk.

Uppsatsens syfte är att studera kriget i Kongo ur ett beroendeperspektiv. Inblandade parter beskylls för att bedriva en illegal handel med kongolesiska naturresurser. En av förutsättningarna för fortsatt handel kan vara att kriget fortgår och därmed ytterligare försvagar den kongolesiska staten. Jag har valt att studera tre olika områden: statens oberoende, utländsk intervention i Kongo och den påstådda handeln. Beroendeteori och interdependens har använts vid studien och det finns tecken på att det har skapats beroendeförhållanden mellan de deltagande aktörerna.

Spårtrafik är ett miljöanpassat trafikslag. Produktion och underhåll av spåranläggningar är dock beroende av fossila drivmedel. Användning av dessa drivmedel är Strukton Rails främsta miljö- och arbetsmiljöaspekt. I denna rapport undersöks andra drivmedel än de som används på företaget i dagsläget för att finna bättre alternativ ur miljö- och arbetsmiljösynpunkt..