2003 kom ett tillägg till läroplanen om att skolan skall arbeta för att ge alla elever daglig fysisk aktivitet under skoldagen. Den ideella idrottsföreningen Friskis & Svettis har utformat och genomfört en halvdags ledarutbildning för lärare. Utbildningen har fått namnet "Röris" och utbildar skolpersonal om den fysiska aktivitetens betydelse. Utbildningen visar praktiskt hur lärare och skolpersonal kan använda utvalda rörelseprogram under skoldagen. Rörelseprogrammet är utformat att användas i skolan med barn i årskurs 0-3.

Patienter vars hälsotillstånd försämras på sjukhusen ska känna sig trygga i att det upptäcks i tid och att åtgärder vidtas för att förebygga och behandla försämringen.Syfte:Att undersöka undersköterskors, sjuksköterskors och läkares behov av utbildning i att tidigt upptäcka patienter med sviktande vitala funktioner på fyra vårdavdelningar på Akademiska sjukhuset.Metod:Författarna valde att göra en deskriptiv, kvantitativ tvärsnittstudie. Studien pågick under vecka 9 och 10 år 2011. Det delades ut 202 enkäter, varav 69 blev besvarade, vilket innebär att svarsfrekvensen uppgick till 34 %.Resultat: Fyrtioåtta procent av respondenterna upplevde stress då en patient sviktade i sina vitala funktioner. Tjugotvå procent saknade kunskaper i bedömningen av medvetandegrad och neurologi. Sextioen procent svarade att de ibland kunde få hjälp av en läkare/läkarkollega med att göra en bedömning av patientens tillstånd.

Detta är ett examensarbete på c-nivå från lärarprogrammet vid Linköpings Universitet. Det undersöker hållbarheten hos tre argument för matematikutbildning vid en applikation på sjuksköterskeprogrammet, också det vid Linköpings Universitet. Arbetet ifrågasätter att matematikutbildning är viktigt för vidare Fortbildning samt att matematikövning skulle gynna tankeförmågan. Arbetet undersöker även argumentet att nivån på matematik-kunskaper används för att gallra ut vilka elever som är lämpliga för vidareutbildning.Resultatet som framkommer i undersökningen visar att argumentet att matematiken är viktig för Fortbildning är hållbart då det appliceras på sjuksköterskeprogrammet, matematikutbildning på gymnasienivå är en viktig förberedelse för de elever som söker fortbilda sig på sjuksköterskeprogrammet. Resultatet visar även att de studenter som läser på sjuksköterskeprogrammet övar flertalet ?tankeförmågor? i samband med sitt matematikutövande och resultatet visar därmed att argumentet att matematiken gynnar tankeförmågan är hållbart.

Syftet med studien har varit att undersöka vilka metoder och arbetssätt pedagogerna på några förskolor i Falkenbergs och Hyltes kommuner använder sig av för att arbeta med jämställdhet. Pedagogerna i Falkenbergs kommun har deltagit i ett jämställdhetsprojekt och vi har gjort jämförelser med Hyltes kommun där pedagogerna inte har haft möjlighet att medverka i något projekt. Syftet var också att ta reda på om det finns behov av Fortbildning inom detta område. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och ansåg att det var den mest lämpade metoden för att kunna få svar på de empiriska frågeställningarna: ? Vilka attityder/synsätt finns på uppdraget att bryta könsmönster och könsroller i förskolan bland pedagoger i två kommuner? ? Hur ser jämställdhetsarbetet ut bland förskolans pedagoger i Falkenbergs och Hyltes kommuner? ? Vilka uppfattningar finns hur Fortbildning bäst bör genomföras för att stärka jämställdhetsarbetet i förskolan? Elva pedagoger (förskollärare och barnskötare) intervjuades på förskolor i kommunerna. Urvalsgruppen delades in i tre grupper varav två intervjugrupper i Falkenberg och en grupp i Hylte.

Det opraktiska är det enda praktiska i längden syftar till att ge en bild av vad och hur lärare tänker kring lärande i allmänhet och sitt eget lärande i synnerhet. Utgångspunkten för undersökningen var en uppdragsutbildning i form av en 10-poängskurs, i vilken 134 lärare deltagit. Med hjälp av en enkät, som besvarades av 123 av dessa och sju samtal i lika många pargrupper, skapades ett material, som här presenteras som en tematisk berättelse. Lärarna utgår från sin vardag och sin undervisning och exemplifierar sina tankar om lärande och sina pedagogiska credon med utförliga exempel eller berättelser. De ser att de finns i en lärande organisation, i vilket arbetslaget utgör både möjligheter och hinder.

Stigenhag, Eva. Strandberg, Pia. & Svensson, Ewa. (2005). Aggressivt beteende.

Datum: 2007-06-21Författare: Gottvall, MariaHolmqvist, ElinNivå/utbildning: D-nivå (Magisternivå) FöretagsekonomiHandledare: Nils Wåhlin, Niklas WahlströmTitel: Kunskap väger tungt men är lätt att bära ? en studie om osynliga mellanchefers FortbildningsbehovProblem: ?Hur väl möter stora företag inom verkstadsindustrin de osynliga mellanchefernas behov av Fortbildning??Syfte: Syftet med denna uppsats är att uppmärksamma och öka förståelsen för osynliga mellanchefers Fortbildningsbehov vid Scania AB i Södertälje, genom att:? Identifiera osynliga mellanchefer.? Utveckla förståelsen för de osynliga mellanchefernas profiltillhörighet.? Jämföra de osynliga mellanchefernas syn på dess Fortbildningsbehov med deras chefs syn på detta behov.? Identifiera eventuella skillnader mellan två avdelningar angående osynliga mellanchefers Fortbildningsbehov.? Utveckla förståelsen för brister och möjligheter i den nuvarande Fortbildningen.Metod: För att kunna besvara problemformuleringen och uppfylla uppsatsens syften har vi använt oss av både en kvalitativ och kvantitativ ansats. Vi har sammanlagt genomfört fjorton semistrukturerade intervjuer samt genomfört en elektronisk enkät med nio av dessa respondenter. Tanken med denna uppsats är att försöka utveckla förståelsen för och om möjligt generera ny kunskap om osynliga mellanchefers Fortbildningsbehov, vilket även innebär att vårt teoretiska ramverk främst ligger till grund för att ge läsaren en bakgrund och förståelse till det problem vi studerar. Vårt angreppssätt kommer såtillvida att till största delen vara fokuserat på ett induktivt angreppssätt med svaga deduktiva inslag, vilket även stämmer väl överens med vårt val av en hermeneutisk kunskapssyn.Resultat/slutsatser: Den slutsats vi kommit fram till angående hur väl stora företag inom verkstadsindustrin möter de osynliga mellanchefernas behov till Fortbildning anser vi att Scania AB, i detta fall, inte möter behoven till den grad som kan anses vara önskvärt.

Abstract Anna Jinneland Vesterlund (2014). Delaktighet i samspel för hörselnedsättning i förskola. En intervjustudie av några pedagogers uppfattning och arbetssätt. (Participation in interaction for children with hearing loss in preschool. An interview based studie by some teachers´ perception an practies.)Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och Ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Högskola. Problemområde: Framgångsfaktorer för barn med hörselnedsättning har kartlagts, däribland nämns god hörselkunskap hos pedagoger om konsekvenser av en hörselnedsättning, anpassad barngruppsstorlek och hörselanpassad fysisk miljö (Specialpedagogiska Skolmyndigheten, 2014).

Syftet med studien var att undersöka hur lärare karakteriserar individanpassad undervisning/individualisering, hur de menar att de kan arbeta individualiserat och om de i det tar hänsyn till elevernas lärstilar. Studien utgick ifrån en kvalitativ ansats och metoden som användes för att besvara forskningsfrågorna var semistrukturerade intervjuer som utfördes med sex lärare, verksamma i år fyra till sex. Resultatet som framkom var att lärarna definierar individualisering genom läroplanens formulering om vilka aspekter som läraren måste ta hänsyn till i lärandet för varje elev. Resultatet visade även att lärare som har fått relevant Fortbildning på området individualiserar på fler plan än övriga lärare, som menar att tiden inte räcker till att individanpassa för alla. Där tiden inte räcker till prioriterar lärarna de elever som behöver mest stöd.

En distriktssköterska ansvarar för sårvård inom hemsjukvård. I hemmen varierar den hygieniska standarden och distriktssköterskan får anpassa sig till rådande omständigheter utan att frångå de basala hygienrutinerna all sjukvårdspersonal är ålagda att följa. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskor erfarenheter beträffande hygien i samband med sårvård i hemmet. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes och dessa analyserades enligt en mall för kvalitativ innehållsanalys.Resultatet visade att det ansågs självklart att följa de basala hygienrutinerna. Dock kan slarv förekomma, när distriktssköterskan känner tidpress eller stress.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på om skolans och pojkarnas textvärldar matchar varandra. Detta görs genom att undersöka vilka urvalsmetoder och arbetsmetoder svensklärarna i åk 7-9 använder sig av. Studien synliggör problematiken kring vikten av rätt matchning, vilken är en av faktorerna som påverkar attraktionen av läsning som i sin tur kan generera bättre skolresultat.Tidigare forskning, exempelvis Christina Olin-Scheller och Kathleen McCormick, visar att det finns balansproblem i relationen mellan den litteratur som skolan erbjuder kontra det pojkar efterfrågar. Lärare bör eftersträva s.k. ?matchning? mellan läsare och text, för att i högre grad uppnå engagemang.Studien visar att lärare ofta överlåter till andra kollegor, bibliotekarier m.fl.

Bakgrund: Distriktssköterskor har i Sverige haft förskrivningsrätt sedan mitten av 1990-talet. Anledningen från början var att underlätta för läkarna, framför allt på landsbygden där läkartätheten var låg. Socialstyrelsen genomförde år 2000 en uppföljning av hur förskrivningsrätten användes. Författarna ville se om och/eller hur förskrivningen har förändrats samt hur förskrivningen ser ut i Sverige jämfört med andra länder. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att förskriva läkemedel i hemsjukvården samt deras uppfattning om förskrivningsrättens framtida utveckling inom distriktssköterskeproffessionen.

Ekonomilärarnas kompetensutveckling är ett examensarbete och en C-uppsats på 15 högskolepoäng på lärarhögskolan i Malmö. Det som föranlett arbetet är Olssons funderingar kring hur civilekonomer, som tidigare arbetat i näringslivet, fortsätter att kompetensutveckla sig i näringslivsfrågor och ekonomi när de blir gymnasielärare. Uppsatsens syfte är att få en djupare förståelse för hur ekonomilärarna utvecklar sina ekonomiska kunskaper för att ge eleverna en aktuell ekonomisk utbildning som förbereder eleverna för framtida studier och arbete i ett föränderligt samhälle. Uppsatsen belyser följande frågor: Vilken syn har ekonomilärarna vid en gymnasieskola på sin kompetensutveckling? Hur kompetensutvecklar ekonomilärarna sig? Vilka kompetensutvecklingsbehov finns? Vad har kompetensutveckling för betydelse för ekonomilärarna? Uppsatsens undersökning utgår från enskilda intervjuer med ekonomilärare och deras syn på kompetensutveckling.

Syftet med denna studie var att beskriva och granska vilka arbetssätt som specialpedagoger använder i arbetet med elever i matematiksvårigheter eller kombinationsproblemet matematik- läs- och skrivsvårigheter. Jag genomförde sju delvis strukturerade forskningsintervjuer med speciallärare/pedagoger i två olika kommuner kring följande områden: kartläggning, arbetssätt, kompensatoriska hjälpmedel och Fortbildning ? aktuell forskning. Resultaten av intervjuerna jämförde jag med aktuell forskning inom detta område. Luhmanns sociala systemteori utgör den teoretiska ramen. Resultaten visar att samtliga specialpedagoger lägger stor vikt vid att kartlägga sina elever, de anser att tidig kartläggning är viktig.

Motivation, meningsskapande och förskollärare om drivkrafter i det pedagogiska arbetet. The importance of motivation and meaning of creativity in the profession as a preschool teacher-The driving forces in the educational work. Kme ? Kultur, språk & medier KSM, Malmö Högskola. Den här uppsatsen har uppkommit ur ett gemensamt intresse för hur vi båda ser på motivation och meningsskapande. Genom den verksamhetsförlagda tiden (VFT) och olika arbeten på förskolor under utbildningens gång har pedagoger i möten framhållit att motivationen för yrket sjunker.