Sökresultat:
836 Uppsatser om Formellt lärande - Sida 20 av 56
Vem tar ansvar för mig? : En kvalitativ studie om elevhÀlsan och anorexia nervosa
Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.
Styrning med hjÀlp av belöningssystem
För att ekonomisyrningen i ett företag ska fungera anvÀnds olika styrmedel. Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att identifiera styrmedlet belöningssystem och dess funktion i ett företag. Vi har intervjuat ekonomichefen vid företaget samt sammanstÀllt enkÀter frÄn alla anstÀllda för att kunna bilda oss en uppfattning om företagets belöningssystem. Det visade sig att företaget har ett ekonomiskt bonussystem som anvÀnds i syfte att fÄ företaget att vÀxa.Kopplingen mellan strategier/mÄl och företagets formella belöningssystem kunde vi se genom de mest frekvent anvÀnda nyckeltalen. Vi identifierade ocksÄ ett informellt system bland de anstÀllda.
Demokrati i praktiken : En etnografisk studie i förskolan
Syftet med denna studie Àr att synliggöra hur demokrati kommuniceras pÄ MÄnens förskola.  Hur kommer demokrati till uttryck och pÄ vilket sÀtt kommuniceras barns delaktighet och inflytande i planeringen av en fest?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med en etnografisk ansats. Empirisk data av festens planeringsprocess samlades och observerades under tre mÄnader. Fokus i studien var hur demokrati kommunicerades.I planeringsprocessen av MÄnens ettÄrsfest kom demokrati till uttryck pÄ ett formellt sÀtt och pÄ ett informellt sÀtt.
Ansvarsfördelningen mellan företagsledningen och revisorn : Hur fördelas det skadestÄndsrÀttsliga ansvaret mellan styrelsen/verkstÀllande direktör och revisorn i aktiebolag?
Syftet med denna uppsats Àr i första hand att utreda, analysera samt utvÀrdera den nÀrmare innebörden av verksamhetsutövarbegreppet i 10 kap. 2 § MB och, i andra hand, om begreppet, utifrÄn de aktuella intressena pÄ omrÄdet Àr ÀndamÄlsenligt utformat. Den övergripande frÄgestÀllningen utgörs av om nÄgon annan Àn den som formellt sett driver verksamheten kan omfattas av verksamhetsutövarbegreppet och dÀrmed det dit tillhörande avhjÀlpandeansvaret. I anslutning till denna mer övergripande problemstÀllning aktualiseras flertalet andra delfrÄgor, varav de mest centrala kan sammanfattas enligt följande.i) Under vilka förutsÀttningar kan bakomliggande aktörer svara sÄsom verksamhetsutövare och dÀrmed omfattas av avhjÀlpandeansvaret?ii) Kan Sverige, i avsaknad av en mer precis verksamhetsutövardefinition, anses leva upp till sina unionsrÀttsliga Ätaganden?iii) Hur förhÄller sig verksamhetsutövarbegreppet till ansvarsgenombrottsinstitutetiv) Föreligger det ett behov för en mer effektiv eller tydligare reglering rörande verksamhetsutövaransvaret och hur kan en sÄdan i sÄdant fall kan utformas?I förevarande uppsats aktualiseras dÀrmed, av naturliga skÀl, tre olika rÀttsomrÄden; miljö-, EU- och associationsrÀtt men utgÄngspunkten Àr primÀrt miljörÀttslig..
Flerspr?kiga elevers l?rande i matematik: strategier, resurser och undervisning
This study?s aim is to investigate how multilingual students learn mathematics and teaching strategies used to support the students? development of knowledge. A total of eleven scientific articles were selected for analysis and comparison. The results showed that visual representation, multimodal forms of expression and the students? whole linguistic repertoire constitute central resources for learning.
Var det bÀttre förr? En jÀmförande studie av elevers uppsatser frÄn 1992 och 2005
Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda pÄ om det skett nÄgon förÀndring mellan 1992 och 2005 nÀr det gÀller niondeklassares formella skrivfÀrdigheter. Undersökningen inleddes med en litteraturstudie av aktuell forskning samt intervjuer av fem svensklÀrare verksamma pÄ högstadiet. Materialet till sjÀlva huvudundersökningen bestod av 40 uppsatser frÄn 1992 Ärs centrala prov och 40 uppsatser frÄn 2005 Ärs nationella prov. Statistik över fem sprÄkliga normavvikelser fördes under uppsatslÀsningen. För att kunna se om specifika grupper har utvecklats olika under dessa Är, bildades Ätta undergrupper utifrÄn kön och uppsatsomdömen.
WebRTC i medicinsk ra?dgivning online : Ljud- och videokommunikation i kombination med co-browsing mellan patienter och va?rdgivare
IT inom va?rden blir allt vanligare och med det mo?jligheterna till kommunikation mellan patient och va?rdgivare. Denna uppsats syfte a?r att underso?ka vilken nytta och mo?jligheter ljud- och videokommunikation kombinerat med samtidig visning av webbplatsen Onkonnect kan erbjuda patienter och va?rdgivare under cancerra?dgivning. Som mo?jliggo?rande teknik fo?r denna kommunikation anva?nds WebRTC.
?Det mÄste ju vara lite strÀngt ocksÄ? - Elevers röster om skolrÄd och deras inflytande
Syftet med detta arbete Àr att studera elevers upplevda inflytande kopplat till rÄdsverksamheten pÄ en skola dÀr alla elever deltar i nÄgot rÄd. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra elever pÄ skolan.
Resultatet frÄn intervjuerna har vi analyserat och tolkat utifrÄn styrdokument, tidigare forskning och John Deweys teori om demokrati i skolan. Resultatet visar att respondenterna upplever att de har stort inflytande via rÄdsverksamheten men lyfter Àven att alla elever pÄ skolan inte har inflytande. Eleverna ger en bild av att rÄdsverksamheten möjliggör för eleverna att ta stor plats och att det snarare Àr elevstyrt Àn lÀrarstyrt.
Arbetsmotivation : - en studie om vad akademiker samt icke akademiker motiveras av i sitt arbete
Att uppna? goda ekonomiska resultat a?r na?got de flesta fo?retag arbetar fo?r. En faktor som visat sig pa?verka det ekonomiska resultatet a?r de ansta?lldas arbetsmotivation. Vanligt fo?rekommande a?r att fo?retag har fo?rutbesta?mda motivationsfaktorer pa? arbetsplatsen och tar da?rmed inte ha?nsyn till vad som motiverar den enskilda individen.
VÄrdpersonalens sorg vid patienters bortgÄng.
Inom vÄrden möter vÄrdpersonal ofta döden. Det Àr sannolikt att personalen pÄverkas nÀr patienter som de vÄrdat avlider. Avsikten med denna uppsats var att ta reda pÄ hur vÄrdpersonalen pÄverkas av sorg nÀr patienter dör. Syfte Att undersöka hur vÄrdpersonal uttrycker, hanterar och pÄverkas av sorg i sitt arbete vid patienters dödsfall. Metod Uppsatsen Àr en litteraturöversikt.
Villkor för förÀndringsarbete : En studie av tre företags arbete vid implementering av RoHS-direktivet
Företag kan behöva förĂ€ndra sitt sĂ€tt att arbeta av flera olika skĂ€l. Marknaden stĂ€ller krav pĂ„ billigare lösningar med bibehĂ„llen kvalitet. Myndigheter stĂ€ller krav pĂ„ större miljöÂhĂ€nsyn. Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att granska tre olika företags förĂ€ndringsarbete i samband med att RoHS-direktivet föreskrev att bly inte skall anvĂ€ndas vid lödning. Ett företag har helt stĂ€llt om sin produktion, ett företag kör blandad produktion och ett av företagen endast en liten produktion med blyfritt eftersom dess kunder omfattas av de undantag som finns i direktivet.
Kunskapsfabriken : En styrelse i aktion
Högskolans vÀrld har förÀndrats radikalt under det senaste decenniet. Hur viktiga idéer operationaliseras ligger i fokus för denna studie.Styrelsen för Institutionen Ekonomi och Företagande (IEF) pÄ Södertörns Högskola har hanterat olika frÄgor pÄ institutionsnivÄ frÄn och med att institutionen inrÀttandes 2004 fram till idag. DÀrutöver tillskrivs styrelsen formellt ansvariga för budgetarbetet, verksamhetsplanen samt utvecklingen av IEF som institution.Sedan 2007 har IEF:s styrelse definierat sÄdana frÄgor de vill prioritera de kommande Ären, vilka vi har analyserat och jÀmfört med vad som egentligen kom att prioriteras, bÄde före, under och efter 2007.För att skapa förstÄelse för organisationen och hur arbetet förÀndrats över tiden anvÀnds olika organisationsteoretiska perspektiv pÄ IEF:s styrelsearbete. Enligt en faktormodell frÄn Normann kan ett antal viktiga frÄgor/idéer identifieras, som pÄverkat styrelsearbetet över tiden. Normanns modell hjÀlper till att sortera vad som definierar en organisationsstruktur och hur denna pÄverkas över tid.
Ăr Ă„ldersblandade klasser bra för elevers inlĂ€rning och sociala utveckling?
Fo?respra?kare fo?r a?ldersblandade klasser menar att det finns pedagogiska fo?rdelar med denna klassform, sa?som till exempel att elevernas inla?rning och sociala utveckling fra?mjas (Nandrup & Renberg, 1992; Sandqvist, 1994). Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka om det fo?rekommer sa?dana fo?rdelar i a?ldersblandade klasser och om de kan visas o?ver tid. Detta go?rs genom att ja?mfo?ra elever i a?rskurs 8 som under la?g- och mellanstadiet hela tiden ga?tt i a?ldersindelade klasser (n=423), elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser i la?gstadiet men inte pa? mellanstadiet (n=22), samt elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser ba?de under la?g- och mellanstadiet (n=30).
Att tÀnka fritt Àr stort men tÀnka rÀtt Àr större : En studie om mÄnadssamtalet som ett redskap för medarbetarnas utveckling i det dagliga arbetet
Ma?nadssamtalet a?r ett frekvent a?terkommande samtal mellan medarbetare och chefer inom en organisation. I samtalet diskuteras medarbetarens va?lma?ende, resultat som har presterats samt framtida utvecklingsplaner. Syftet med denna uppsats var att utifra?n medarbetares och chefers perspektiv underso?ka hur ma?nadssamtalet bidrar till medarbetares fortsatta utveckling och la?rande.
FRĂ N TRĂSKO TILL LACKSKO : En studie om folkmusikaliskt lĂ€rande innanför och utanför musikutbildningar
Denna uppsats behandlar fra?gor sa?som vad som ka?nnetecknar la?rande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljo? samt vad som ha?nder na?r folkmusik tra?der in i musikutbildningar. Vad a?r det som pa?verkar la?tfo?rmedlingen i de olika miljo?erna? Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i observationer och intervjuer med representanter fra?n en institutionell respektive icke-institutionell miljo? da?r vi har fo?rso?kt att ta reda pa? upplevelser av miljo?n, sta?mning, roller och prestationer.Slutsatsen av underso?kningen a?r att de tva? fo?rmedlingssituationerna a?r mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljo?n a?r utga?ngspunkten att la?ra sig att spela och det finns en nyttoaspekt i la?randet av la?tar da?r syftet a?r att pa? la?ng sikt utvecklas inom folkmusik i stort.