Studien fokuserar pÄ vilken inverkan ett anbuds riskavsÀttning har pÄ ett projekts riskhantering och vad som kan förbÀttras med avseende pÄ riskhanteringen vid anbud. Det finns mÄnga definitioner av risk Àr men i denna studie menas huvudsakligen ?kombinationen av sannolikhet för en viss hÀndelse och dess konsekvenser? med betoning pÄ oönskade negativa hÀndelser. Produkten av sannolikheten och konsekvens anvÀnds flitigt för att berÀkna förvÀntad riskkostnad nÀr konsekvensen Àr uttryckt i pengar. En intervju med en Risk Manager frÄn ett stort industriprojekt har genomförts för att ta del av dennes erfarenheter frÄn sin profession.

Bakgrund: För att avgöra huruvida aktieanalytiker som grupp betraktat tillför vÀrde för investerare mÄste frÄgan stÀllas om det Àr lönsamt att följa analytikernas konsensusrekommendationer. Ett problem med att följa dessa Àr att rekommendationerna som utgör konsensus kan förbli oförÀndrade under lÄnga perioder vilket innebÀr att de vanligtvis blir mindre informativa med tiden. Studier som istÀllet utvÀrderar vÀrdet av reviderade rekommendationer har visat att det kan vara mer lönsamt att följa analytiker nÀr de Àndrar uppfattning om en aktie.Syfte: Syftet med studien Àr att utvÀrdera revideringar av aktieanalytikers rekommendationer pÄ den nordiska marknaden och att analysera investeringsstrategier baserade pÄ dessa som tar hÀnsyn till transaktionskostnaders inverkan pÄ avkastningen.Genomförande: De reviderade rekommendationerna har utvÀrderats kvantitativt med data frÄn Inquiry Financial för perioden 2006 ? 2009. Vi konstruerar sex portföljer för varje studerad marknad, dÀr de olika portföljerna bestÄr av upp- respektive nedgraderade aktier med olika innehavsperioder för att testa huruvida revideringarna kan sÀgas vara informativa.Resultat: Resultaten visar att reviderade rekommendationer Àr informativa pÄ flera av de studerade marknaderna, dÀr aktiekurser fortsÀtter att stiga för uppgraderingar och sjunka för nedgraderingar flera mÄnader efter att revideringen har skett.

AbstractTidigare studier har visat att fritidsgÄrdsbesökare löper ökad risk att utveckla antisociala beteenden, genom att börja anvÀnda tobak, alkohol och droger. Föreliggande syfte med undersökningen var att ta reda pÄ om de kommunalt drivna fritidsgÄrdarna i Sandviken innebÀr risk eller skydd för unga besökare, vad gÀller anvÀndning av tobak, alkohol och droger; samt att undersöka könsskillnader gÀllande bruk av dessa substanser, skillnader mellan tobaksbrukande och icke tobaksbrukande ungdomar vad gÀller alkoholkonsumtion samt undersöka vilken inverkan förÀldrars tobaksbruk har pÄ ungas tobaks-, alkohol- och drogvanor. En enkÀtundersökning gjordes bland 163 ungdomar i Ärskurs 8. I denna framkom att fritidsgÄrdsbesökare snusar i högre utstrÀckning Àn icke besökare. I övrigt fanns inget som tyder pÄ att fritidsgÄrdsbesökare skulle röka, dricka alkohol eller anvÀnda droger i högre grad Àn icke besökare.

Uppsatsens syfte Àr att öka förstÄelsen för och kunskapen om vÀrdet av personliga egenskaper som en del av det mÄngfacetterade kompetensbegreppet, erfarenhet och utbildning Àr andra begrepp som har studerats i relation till dessa. Dessa begrepp Àr alla interrelaterade och skapar en persons unika sammansÀttning vilket blir allt viktigare nÀr samhÀllet utvecklas mot en kunskapsbaserad ekonomi med humankapitalet i centrum. Den svenska befolkningen utbildar sig i allt högre grad och arbetsmarknadens krav pÄ formell kompetens ökar i takt med att utbildningsnivÄn stiger. TillgÄngen pÄ kompetens skiftar dock och motsvarar inte alltid företagens krav vilket gör situationen allt tuffare för organisationer med felrekryteringar som en följd av detta. Studiens fokus ligger pÄ att försöka förklara vad som definierar begreppen kompetens, personliga egenskaper, utbildning och erfarenhet och vad som gör att de Àr viktiga.

KrÀftfisket i RÄneÀlv utgör en gemensam resurspool, en sk. common - pool resource (CPR). Runtom i vÀrlden utarmas sÄdana resurspooler i allt snabbare takt eftersom ett stort problem med allmÀnna resurser Àr att de kan tömmas men det Àr mycket svÄrt att stÀnga anvÀndare ute. KrÀftbestÄndet i RÄneÀlv Àr av arten flodkrÀfta, vilken Àr vÀldigt kÀnslig för bÄde sjukdomar och miljöförÀndringar. Vad Àr det dÄ som gör att man fiskat krÀftor i RÄneÄ sedan 1960-talet och det finns inga tecken som tyder pÄ att resursen skulle vara hotad av överutnyttjande? Detta trots att resursen mÄste möta Àven bÄde biologiska och ekonomiska potentiella hotbilder.

Bakgrund: De kommande Ären gÄr mÄnga mÀnniskor födda pÄ 1940-talet i pension. I och med detta stÄr mÄnga smÄföretag inför ett Àgarskifte det kommande decenniet. Ett eget företag kan vara som att ta hand om en baby ? det krÀvs engagemang, omsorg och omtanke för att babyn ska vÀxa och mÄ bra. Att vara den som adopterar en baby Àr dÀrmed ett stort beslut som omgÀrdas av mÄnga olika faktorer vilket köparen av ett företag behöver kÀnna till.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva vad köpare av smÄ Àgarledda företag upplever som kritiska inre faktorer vid Àgarskifte och skapa en förstÄelse för dessa problem.

De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.

Introduktion: Cerebral pares Àr det vanligaste neurologiska funktionshindret hos barn och ungdomar i vÀstvÀrlden. Prevalensen berÀknas till omkring 2 av 1000 barn. Hos barn och ungdomar med cerebral pares förkommer funktionsnedsÀttningar som spasticitet, minskad rörelsehastighet och nedsatt koordination. Spasticitet har ansetts vara den huvudsakliga orsaken till nedsatt rörelsefunktion vid cerebral pares. StyrketrÀning har förmodats kunna öka spasticiteten och dÀrför inte ansetts lÀmplig som trÀningsform för individer med cerebral pares.

Syfte Genom att undersöka hur rekryterare bedömer personlig kompetens vid rekrytering av personalvetare syftar uppsatsen till att bidra med ökad kunskap och förstÄelse för hur personlig kompetens bedöms och vilka tÀnkbara konsekvenser dylika bedömningar kan leda till.Teori/Tidigare forskning Den teoretiska utgÄngspunkten tas i teori kring kompetens och rekrytering i allmÀnhet och forskning kring bedömning i synnerhet. Fokus lÀggs pÄ utmaningar och konsekvenser av bedömning av personlig kompetens.Metod Ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt tillÀmpades och empirin insamlades i huvudsak genom semistrukturerade intervjuer med rekryterare. Genom fÀrgkodning kategoriserades resultatet och analyserades och diskuterades utifrÄn teori och forskning.Resultat Studien visar att sÄvÀl personlig som formell kompetens vÀrdesÀtts i rekryteringsprocessen. NÀr de formella kompetenserna visat sig uppfyllda flyttas fokus mot kandidaternas personliga kompetens. Vid bedömningen anvÀnds i huvudsak traditionella urvalsinstrument sÄsom granskning av CV och betyg, anstÀllningsintervju, olika typer av tester samt referenstagning.

Rekryterings- och bemanningsbranschen har vÀxt kraftigt sedan arbetsförmedlingsmonopolet avskaffades 1992. Detta Àr en relativt ung bransch vars fokus Àr att förmedla arbetskraft till kundens kÀrnverksamhet och pÄ sÄ sÀtt bör ha  en större pÄverkan pÄ kundens verksamhet Àn andra tjÀnsteföretag. Detta stÀller högre krav pÄ att den sÀljande parten har god kÀnnedom om kundens verksamhet, vilket borde pÄverka komplexiteten pÄ relationen samt hur rekryterings- och bemanningsföretagen utnyttjar dessa relationer i marknadsföringssyfte..

I uppsatsen undersöks fyra svenska översĂ€ttningar av Shakespeares King Lear vad gĂ€ller hur de behandlar kulturspecifika uttryck och viktiga stildrag hos originalet, som ordlekar, sammansĂ€ttningar och blankvers.Den centrala frĂ„gestĂ€llningen Ă€r vilka olika strategier som prĂ€glar de fyra översĂ€ttningarna, om de i första hand Ă€r stilistiskt trogna originalet eller om de har anpassats för att lĂ€ttare kunna förstĂ„s av mĂ„lsprĂ„kspubliken. FrĂ„gestĂ€llningen motiveras av det tidsmĂ€ssiga avstĂ„ndet till originalet och av att Shakespeares text innehĂ„ller en mĂ€ngd för renĂ€ssanspubliken aktuella referenser, som kan vara svĂ„ra att förstĂ„ för en senare tids publik.Analysen visar att det finns en tydlig skillnad mellan översĂ€ttarna, i synnerhet mellan Björn Collinders och Britt G. Hallqvist versioner. Medan Hallqvists översĂ€ttning Ă€r tydligt mĂ„lsprĂ„ksanpassad och talsprĂ„klig i stilen prĂ€glas Collinders översĂ€ttning av stilistiskt originalnĂ€ra lösningar, skriftsprĂ„klighet och arkaismer. Mellan de tvĂ„ ytterligheterna befinner sig Carl August Hagbergs och Jan Ristarps versioner, som Ă„ ena sidan har talsprĂ„kliga och mĂ„lsprĂ„ksanpassade drag, Ă„ andra sidan prĂ€glas av lexikala och syntaktiska arkaismer.ÖversĂ€ttarnas olika val kan förklaras med deras olika syften och ideal.

Bakgrund: Ökad stress hos unga genom allt högre prestationskrav frĂ„n skola och omgivning leder till allt mer ohĂ€lsa. Samtidigt minskar fysisk aktivitet drastiskt hos unga i allt lĂ€gre Ă„ldrar. Fysisk inaktivitet kan leda till mĂ„nga negativa effekter pĂ„ hĂ€lsan.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur fysisk aktivitet inverkar pĂ„ elevers skolprestation.Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes för insamling av aktuell forskning inom omrĂ„det för fysisk aktivitets inverkan pĂ„ skolprestationer. Litteratursökningen utfördes i databasen PubMed. Till studien valdes 18 artiklar med fokus pĂ„ elever i Ă„ldrarna 13-18 Ă„r.

Post stroke depression (PSD) Àr en vanlig komplikation hos patienter som drabbats av stroke och som kan leda till sÀnkt livskvalitet, lidande, försÀmrad förmÄga att rehabiliteras, komorbiditet samt risk för suicid. PSD har en betydande inverkan pÄ ÄterhÀmtningen hos strokedrabbade patienter och trots den höga förekomsten av sjukdomen sÄ Àr den idag otillrÀckligt uppmÀrksammad och behandlad. Sjuksköterskan Àr fokuserad pÄ den kroppsliga rehabiliteringen och anser det ofta vara problematiskt att upptÀcka den psykiska ohÀlsa som ofta följer en stroke. .

Syftet med studien Àr att frÄn de yrkesverksammas perspektiv beskriva det som kan utmÀrka yrkesroll och yrkesidentitet pÄ en ekumenisk arbetsplats. Jag har valt att empiriskt söka svar pÄ dessa frÄgor och har intervjuat tre arbetslag. De tre arbetsplatser som jag besökt Àr Sjukhuskyrkan och Universitetskyrkan samt ett arbetslag för den andliga vÄrden pÄ hÀkte.Jag har valt att göra fokusintervjuer med en intervjustil dÀr Àmnet introduceras pÄ ett sÀtt som öppnar för deltagarna att ge uttryck Ät personliga Äsikter och upplevelser. Svaren har analyserats med hjÀlp av en rollteoretisk modell. Enligt den rollteoretiska modell jag utgÄtt frÄn formas yrkesroll i vÀxelspel med sammanhanget, det formella regelverket, de egna förvÀntningarna, samspelet med andra i arbetslaget och brukarnas förvÀntningar.

Inre erosion, som Àr orsaken till 1/3 av alla dammbrott och skador pÄ fyllningsdammar, bildas nÀr det naturliga lÀckagevattnet genom dammen för med sig eroderat material. Sjunkgropar pÄ dammkrönet bildas dÄ jordmaterial successivt rasar ner dÀr ett jordunderskott utvecklats till följd av erosionen. DÄ dessa hÄl pÄ markytan upptÀcks, har i regel erosionen pÄgÄtt lÀnge. Det finns rapporterade skador pÄ fyllningsdammar som föregÄtts av grumligt vatten nedströms dammen. Att övervaka grumligheten, Àven kallad turbiditeten, pÄ lÀckagevattnet, kan ge en god bild av dammens status betrÀffande inre erosion.