Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och analysera IASBs framgÄng och tillit som internationell standardsÀttare, dÄ nya standarder utvecklas i samarbete med FASB.Undersökningen har genomförts utifrÄn en induktiv ansats. Metoden har gÄtt ut pÄ att analysera artiklar och comment letters, för att sedan knyta an denna empiri med vÄr teoretiska referensram. Det teoretiska perspektivet har i stor omfattning utgÄtt ifrÄn att beskriva den institutionella teorin. UtifrÄn teorin undersöks vilka formella och informella regler, normer och vÀrderingar som styr organisationen och den institutionella miljö dÀr IASB verkar. I empirin framförs Äsikter frÄn comment letters, artiklar och dokument.

Till följd av det senaste decenniets företagsskandaler och kriser har diskussionen kring revisorns oberoende eskalerat. I och med finanskrisen 2008/09 har det pÄvisats att ett antal bolag ej erhÄllit oberoende granskning varför revisorns agerande har ifrÄgasatts. Eftersom det Àr av stor vikt att revisorn agerar objektivt och sjÀlvstÀndigt med avseende pÄ tillförlitligheten till reviderad information diskuteras obligatorisk byrÄrotation som ett verktyg för att sÀkerstÀlla revisorns oberoende.Syftet med studien Àr att undersöka hur obligatorisk byrÄrotation pÄverkar revisorns oberoende och vilka konsekvenser ett eventuellt införande av en dylik regel skulle innebÀra. Vidare behandlas byrÄrotations inverkan pÄ den finansiella stabiliteten.Studien baseras pÄ kvalitativ metod för att möjliggöra en djupgÄende förstÄelse för utvalda parters Äsikter och synpunkter pÄ en eventuell lagförÀndring. Intervjuer har genomförts med personer med stor inblick i revisionsbranschen.Studien visar att obligatorisk byrÄrotation skulle ha positiv inverkan pÄ revisorns oberoende.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Studiens syfte var att bilda en fo?rsta?else fo?r hur gymnasieelever upplever och anva?nder internet under lektionstid via fo?ljande IKT-relaterade verktyg; Ba?rbar dator, stationa?r dator, mobiltelefon och surfplatta.Studiens underso?kningar har varit av sa?va?l kvalitativ som kvantitativ karakta?r. Direktobservationer i klassrumsmiljo?, intervjuer med gymnasieelever och en enka?tunderso?kningen bland gymnasieelever har i en triangula?r metoddesign inbringat data av beskrivande och fo?rklarande karakta?r.Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter fo?ljande rubriker: Det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, ungdomskultur pa? internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan pa? tona?ringar. Centrala studier fo?r uppsatsen har varit Roger Sa?ljo?s La?rande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ? off-task behaviour in the classroom.Sammanfattningsvis kan fo?ljande slutsatser dras: Alla elever pa?verkas av internets na?rvaro i klassrummet och utarbetar da?refter strategier fo?r hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid fo?r att na? akademiska samt icke-akademiska ma?l.

Ekonomiska styrmedel som skatter, certifikat och handel med utslÀppsrÀtter pÄverkar lönsamheten i ett kraftvÀrmeverk. Det Àr viktigt för investerare att ha god insyn i tendenser och förÀndringar pÄ styrmedelsomrÄdet, eftersom det kommer att pÄverka investeringsobjektets framtida lönsamhet.I arbetets andra del undersöks hur styrmedelsförÀndringar pÄverkar lönsamheten för större investeringar i kraftvÀrmeverk med naturgas, avfall och biobrÀnslen..

Syftet med studien var att belysa hur tandhygienisten uppfattar att den egna kompetensen anvÀnds inom FolktandvÄrden. Studien Àr kvalitativ och innefattas av intervjuer med tio legitimerade tandhygienister som Àr verksamma inom allmÀntandvÄrden. Intervjuerna har skett med hjÀlp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in pÄ kasettband och varade i ca 10-20 minuter. Bearbetningen av intervjumaterialet har skett, gemensamt av de bÄda författarna och analyserades enligt en kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling gĂ„r till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun Ă€r en liten kommun, men har olika sevĂ€rdheter för bĂ„de kulturturismen och naturturismen, sĂ„ som Strömsholm slott, Åsby hem och trĂ€dgĂ„rd, fiskeplatser, Skantzen m.m. OmrĂ„dena och sevĂ€rdheterna ligger vĂ€ldigt nĂ€ra varandra, frĂ„n Skantzö bad och camping till centrum Ă€r det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nĂ€ra varandra, Ă€r en styrka som kommunens destinationsutveckling har jĂ€mfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gĂ„ framĂ„t kan kommuner utgĂ„ frĂ„n bl.a.

Bakgrund och problem: FörÀndringar i vÀrlden ger utrymme för nya behov och möjligheterinom styrning av företag. Crowdsourcing Àr en nyligen myntad metod, dÀr företagen viainternet tar hjÀlp av allmÀnheten för att lösa uppgifter av olika art. Den för uppsatsenformulerade frÄgestÀllningen Àr: Hur kan ett företag anvÀnda sig av crowdsourcing somverktyg för sin ekonomistyrning?Syfte: Syftet med denna studie Àr att skapa ett underlag och vÀgledning för de företag som Àrintresserade av omrÄdet crowdsourcing samt Àr nyfikna pÄ nya metoder som möjliggöreffektivisering av styrning av verksamheten.Metod: Uppsatsen har en explorativ ansats. Vidare Àr det en litterÀr studie avmetodutvecklande art, dÄ det handlar om en situationsanpassning och komplettering avbefintlig litteratur inom omrÄdet.Slutsatser: Studien har visat att crowdsourcing har förutsÀttningar att appliceras inomekonomistyrning, i huvudsak som verktyg för formella styrmedel.

Arbetsmarknaden i Sverige har, likt övriga vÀrlden, pÄverkats av den finanskris som inleddes under 2008. Detta har medfört att fler i ansvarspositioner stÀlls inför beslutet att sÀga upp medarbetare. Syftet med undersökningen Àr att öka förstÄelsen för uppsÀgarens upplevelser av att genomföra uppsÀgningar. Rapportens övergripande problemstÀllning Àr hur upplever uppsÀgaren sin situation i uppsÀgningsprocessen och vilka förvÀntningar riktas mot honom/henne? För uppsÀgaren finns det ocksÄ en informell sida av hans/hennes yrkesmÀssiga position vilket mynnar ut i underfrÄgan hur pÄverkas uppsÀgarens informella sida av hans/hennes yrkesmÀssiga position och vilka kÀnslor Àr förknippade med uppsÀgningsprocessen för uppsÀgaren? Uppsatsen Àr av kvalitativ karaktÀr och intervjuer genomfördes med fem personer som sagt upp anstÀllda pÄ grund av arbetsbrist under 2008.Resultatet av studien visar att organisationsstrukturen avgör vilken position uppsÀgaren har samt vilka pÄverkansmöjligheter han/hon har i uppsÀgningsprocessen.

Ett Ànnu outforskat och mycket intressant omrÄde Àr frÄgor kring hur unga individer gÄtt tillvÀga för att skaffa sitt första arbete med koppling till vÀrdet av individens sociala kapital. Socialt kapital har idag, vid sidan av individens utbildning, en avgörande roll för individens position pÄ arbetsmarknaden. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur socialt kapital ackumulerats hos SamhÀlls- och kulturanalytiker och vidare hur det ackumulerade sociala kapitalet har pÄverkat deras möjligheter att skaffa ett arbete efter avslutad utbildning. Tyngdpunkten har varit att studera hur processen gestaltat sig frÄn deras examen tills dess att de har fÄtt sin första anstÀllning som SamhÀlls- och kulturanalytiker. I denna uppsats har vi anvÀnt oss av en flerfaldig strategimetod, vilket inneburit att vi kombinerat en kvalitativ och kvantitativ metod, totalt har femton intervjuer respektive femton enkÀter genomförts.

I alla typer av organisationer mÄste beslut fattas och att kunna fatta korrekta beslut Àr en avgörande faktor för om en organisation ska bli framgÄngsrik eller ej. En stark tradition bland ekonomer Àr att beslut bör fattas utifrÄn den sÄ kallade rationella beslutsmodellen, dÀr beslutsfattare antas ha tillgÄng till den nödvÀndiga informationen för att kunna fatta vÀl underbyggda beslut i enlighet med de övergripande organisatoriska mÄlen. Denna uppfattning har emellertid kritiserats för att vara otillrÀcklig nÀr verkliga beslut i verkliga organisationer ska fattas, och att rationaliteten Àr begrÀnsad. Dock finns en uppfattning att datorbaserade beslutsstöd ska kunna minska dessa begrÀnsningar för att mer rationella beslut ska kunna fattas, dÄ dessa exempelvis ska kunna bistÄ beslutsfattare med adekvat information för snabba och korrekta beslut. Ett sÄdant beslutsstöd som blivit alltmer populÀrt under det senaste decenniet Àr business intelligence-system (BI-system).

Projektbeskrivning: Bakgrund: Vid valsning av tunna band med hög hÄllfasthet anvÀnds reversibla mÄngvalsarsverk. Kundkraven Àr höga vad gÀller bandens planhet. Planheten kan styras genom de planhetsstÀlldon som valsverket Àr utrustat med. Syfte: FörvÀrva kunskap om hur de olika stÀlldonen inverkar pÄ planheten. Varje enskilt stÀlldons inverkan pÄ planheten kan undersökas genom att genomföra en föreskriven förÀndring av stÀlldonets lÀge och dÀrefter utvÀrdera planhetsförÀndringen som uppkom.

MÄlet för det hÀr kandidatexamensarbetet har varit att ringa in begreppet stig genom att undersöka och koppla samman nÄgra aspekter i syfte att öka förstÄelsen av stigen vid planering, utformning och förflyttning i landskapet. Inledningsvis stÀlls stigen i relation till rörelse och rytm. Den spontana stigen, vilken i arbetet kallas den informella stigen, föds i och med att nÄgon börjar gÄ och att andra vÀljer att följa efter i samma spÄr. Stigen förbundet med rörelse och rörelsen anses kunna skapa kÀnsla för rum. NÀr vandraren lÀr kÀnna rummet genom rörelsen, synen och kÀnslan kan rummet bli till en plats.

Introduktion av en ny medarbetare kan ha stor betydelse för den enskilda individens framtida resultat i organisationen, vilket i sin tur pÄverkar Àven arbetsgruppens och organisationens totala resultat. UtgÄngspunkten för studien Àr arbetslivets förÀndrade förutsÀttningar, vilka har fört med sig nya former att styra medarbetare i organisationer. Detta har medfört att Àven introduktionen antas ha fÄtt en mer framtrÀdande funktion.Denna kvalitativa studie fokuserar pÄ att fördjupa sig i hur detta har pÄverkat introduktionsprocessen av nyanstÀllda medarbetare. I kandidatuppsatsen undersöks hur Handelsbanken, genom sin introduktion av nyanstÀllda, försöker pÄverka dessa att anpassa sig till organisationens normer, vÀrderingar och arbetssÀtt i syfte att generera effektiva representanter för organisationen. Datan i studien har samlats in via information frÄn organisationens hemsida, tillhandahÄllna dokument samt intervjuer som dÀrefter tolkats och analyserats med hjÀlp av teorier om socialisering och identitetsstyrning.Slutsatsen Àr att Handelsbanken anvÀnder flera olika metoder i syfte att socialisera de nyanstÀllda in i organisationen samt att dessa, under introduktionen, stimuleras att utveckla en identitet som överensstÀmmer med organisationens behov.

Det övergripande syftet med undersökningen har varit att studera etableringen och anvÀndningen av morfemet jÀtte i skrivna elevtexter och tidningstexter idag, med fokus pÄ jÀtte som förstÀrkande prefix. FrÄgestÀllningen lyder: ?Hur, av vem och i vilken utstrÀckning anvÀnds morfemet jÀtte i elevtexter och tidningstexter??.För att besvara ovanstÄende har tvÄ korpusundersökningar genomförts, en pÄ tidningstexter och en pÄ elevtexter. Resultatet visar att jÀtte förekommer i relativt stor utstrÀckning jÀmfört med andra förstÀrkande prefix som till exempel tok- och super-. Vanligast Àr att jÀtte anvÀnds i sammansÀttningar med adjektiv, bÄde i tidningstexterna och elevtexterna.