Genvägar, smitvägar och andra stigar
Målet för det här kandidatexamensarbetet har varit att ringa in begreppet stig genom att undersöka och koppla samman några aspekter i syfte att öka förståelsen av stigen vid planering, utformning och förflyttning i landskapet. Inledningsvis ställs stigen i relation till rörelse och rytm. Den spontana stigen, vilken i arbetet kallas den informella stigen, föds i och med att någon börjar gå och att andra väljer att följa efter i samma spår. Stigen förbundet med rörelse och rörelsen anses kunna skapa känsla för rum. När vandraren lär känna rummet genom rörelsen, synen och känslan kan rummet bli till en plats. I stigen kopplas dåtid, nutid och framtid samman. Olika typer av stigar indelas i formella och informella stigar. Genvägen är ett typiskt exempel på en informell stig. Den informella stigen kan innebära en negativ påverkan på miljön till följd av slitage men i vissa särskilda fall kan trampet ha en positiv påverkan. En inventering har företagits av ett nätverk av gångvägar i ett bostadsområde från 1930-talet i Stockholm. Inventeringen visade att de spontana genvägarna i området var få, vilket skulle kunna indikera att nätverket stödjer människornas rörelsemönster. Mot bakgrund av inventerings resultat skulle strukturen följaktligen kunna sägas vara både performativ och representativ.