Syftet med denna uppsats har varit att beskriva det formella uppdraget avseende den individuella utvecklingsplanen och utröna hur lÀrare menar att de arbetar i enlighet med detta. Valt fokus var grundskolans tidigare Är, frÄn skolÄr ett till sex. Undersökningen genomfördes i tre delar, dÀr litteraturgenomgÄng, dokumentstudie av statliga, kommunala och lokala styrdokument samt intervjustudie med sex lÀrare, ingick. LÀrare har ett likvÀrdigt statligt uppdrag men berörs av kommunala och lokala styrdokument som utformats pÄ olika vis och som fokuserar pÄ olika saker. Resultat visar att lÀrarnas förstÄelse för uppdraget skapas i processen för införandet.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att utreda mÄnadsavgiftens inverkan pÄ bostadsrÀtters försÀljningspris och fÄ en indikation pÄ hur rationellt den studerade marknaden fungerar. Den formella hypotesen Àr: Leder lÄg mÄnadsavgift till högt försÀljningspris och vice versa? Dessutom undersöks hur mÄnadsavgiften kapitaliseras in i bostadsrÀtters försÀljningspris.Metod: Denna studie baseras pÄ information om bostadsrÀttsförsÀljningar i GÀvle under Är 2008. En omfattande manuell databehandling har utförts för att kunna genomföra studien. De prispÄverkande faktorerna har klassificerats utifrÄn deras förmodande inverkan pÄ priset.

A paper to analyse how the FAR and SRS associations in Sweden look upon the upcoming changes in the auditbusiness and how this may come to change the formal requirements when graduating auditors..

Det nya samhÀllets arbetsliv kÀnnetecknas av krav pÄ flexibilitet pÄ organisationer och individer. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva pÄ vilka kriterier utöver formella meriter sökande fÄr medlemskap i en arbetsorganisation. UtgÄngspunkten i teorin Àr en beskrivning av förÀndringen mot ett allt mer flexibelt arbetsliv dÀr individer sÄ vÀl som organisationer stÀlls inför nya krav. DÀrefter beskrivs medlemskap i organisationer utifrÄn fyra kÀnnetecken; tillhörighet, tillgÄng till resurser, utbytbarhet, samt utövande av kontroll. Empirin samlades in med kvalitativ metod genom intervjuer med arbetsgivarrepresentanter frÄn fyra organisationer.

Det hÀr utvecklingsarbetet har genomförts i en Ärskurs tvÄ i en grundskola och syftar till att utveckla lÀrares förmÄga att ge elever möjlighet till inflytande i sin skolsituation. Vi upplever att demokratiarbetet i skolan idag Àr begrÀnsat och olikvÀrdigt. I lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet framgÄr att alla elever har rÀtt till en likvÀrdig utbildning, vilket vi vill efterstrÀva genom att skapa en formell struktur för elevinflytande. DÀrför vill vi med det hÀr utvecklingsarbetet se om det Àr möjligt att utöka elevinflytande genom formella strukturer och pÄ det sÀttet göra utbildningen mer likvÀrdig. Vi har ett demokratiperspektiv och anvÀnder formella strukturer, deliberativa samtal och flerstÀmmighet som metod.

Det finns mÄnga sÀtt att studera organisatoriska förÀndringar pÄ och mÄnga författare föresprÄkar olika typer av checklistor som chefer bör följa för att förÀndringen ska bli framgÄngsrik. Denna studie beskriver och analyserar anstÀlldas tankar och handlingar i organisatorisk förÀndring utifrÄn individuella erfarenheter, positioner och strukturella karaktÀristiska. För att uppfylla syftet studeras tvÄ nivÄer i ett företag, den reella och den formella nivÄn. I studien stÄr den formella nivÄn för ledningen medan den reella nivÄn stÄr för övriga medarbetare i organisationen. För att studera detta utgÄr vi frÄn den förÀndring som HyresbostÀder i Norrköping AB genomför för att göra sin organisation mer affÀrsmÀssig och kundorienterad.

Vad gÀller lojalitetskrav i anstÀllningen sÄ finns det inga uttryckliga lagregler. Anledningen till att lojalitetskravet finns och ingÄr som en viktig del mellan parterna och anstÀllningsavtalet kan dock konstateras. Ur rÀttsfall frÄn Arbetsdomstolen (AD) kan det utlÀsas att ett anstÀllningsavtal innehÄller förpliktelser som strÀcker sig lÀngre Àn vad normala kontraktsförhÄllanden normalt sett gör och i och med detta sammanhang tillkommer kravet pÄ lojalitet. Skillnader mellan privat och offentlig sektor finns.AD har genom rÀttsfall uttalat att anstÀllningsavtal vilar pÄ principen att en arbetstagare inte fÄr skada sin arbetsgivare och att denna lojalitetsförpliktelse gÀller alla arbetstagare oavsett offentlig eller privat sektor. Denna lojalitetsförpliktelse handlar om en allmÀn rÀttsgrundsats, en oskriven rÀtt.

Det hÀr utvecklingsarbetet har genomförts i en Ärskurs tvÄ i en grundskola och syftar till att utveckla lÀrares förmÄga att ge elever möjlighet till inflytande i sin skolsituation. Vi upplever att demokratiarbetet i skolan idag Àr begrÀnsat och olikvÀrdigt. I lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet framgÄr att alla elever har rÀtt till en likvÀrdig utbildning, vilket vi vill efterstrÀva genom att skapa en formell struktur för elevinflytande. DÀrför vill vi med det hÀr utvecklingsarbetet se om det Àr möjligt att utöka elevinflytande genom formella strukturer och pÄ det sÀttet göra utbildningen mer likvÀrdig. Vi har ett demokratiperspektiv och anvÀnder formella strukturer, deliberativa samtal och flerstÀmmighet som metod.

I detta arbete har en undersökning genomförts angÄende hur spÄrbarhet upprÀtthÄlls vid anvÀndning av anvÀndarfall. Rapporten behandlar spÄrbarhet och anvÀndarfall separat för att belysa viktiga fakta inom bÄda omrÄdena. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur olika tillvÀgagÄngssÀtt för att representera anvÀndarfall upprÀtthöll spÄrbarhet mellan olika krav, och mellan krav och dess ursprung. Informationen inom problemomrÄdet samlades in genom en litteraturstudie. I undersökningen identifierades flera olika typer av spÄrbarhet, vilka sedan lÄg till underlag för identifiering av spÄrbarhet i anvÀndarfall.

Lyhördhet och dialog Àr nÄgot som eleverna upplever Àr viktigt för att ett inflytande ska fungera mellan dem och lÀraren. Trots att de Àr unga Àr viljan stor att bli behandlad som en medmÀnniska och skapa ett trivsamt klimat. De Àldre eleverna kÀnner ett förtroende för sin lÀrare, de anser att de kan diskutera direkt med denne. Medan de yngre eleverna tar hjÀlp via sina förÀldrar, dÀr de fÄr föra barnets talan. Inflytandet sker mestadels under formella former och dÄ gÀllande detaljfrÄgor.

Vi har valt att inrikta oss pÄ smÄföretag, och hur informationen frÄn deras ekonomisystem anvÀnds i samband med beslutsfattande, vi har Àven tittat pÄ om det finns andra informationskÀllor som beslutsfattarna anvÀnder sig av Àn de formella som till exempel ett ekonomisystem utgör. I problemdiskussionen framgÄr det att den formella informationen pÄverkas av den informella informationen. För att skapa en inblick i hur informationsanvÀndandet vid beslutsfattande sÄg ut valde vi att göra fyra fallstudier pÄ smÄföretag. Metoden som anvÀndes i denna studie var av kvalitativ karaktÀr samt i form av en fallstudie. För att samla in empirin till denna studie gjordes personliga intervjuer med Vd:n i de olika företagen.

Syfte-Öka kunskaperna om och belysa eventuella likheter och mönster i företagsledningens agerande vid förĂ€ndring av organisationsstrukturen och det formella styrsystemet vid ett företagssamgĂ„ende. Metod-Vi har valt att genomföra en explorativ undersökning och dĂ„ anvĂ€nt oss av den induktiva metoden. Vi började sĂ„ledes med att samla in sĂ„ mycket information som möjligt för att kunna fĂ„ en ökad förstĂ„else inom ett specifikt omrĂ„de och valde att lĂ€gga utgĂ„ngspunkten i empirin för att sedan i slutsatsen utforma hypoteser. Slutsats-Efter genomförd analys har vi genererat följande hypoteserH1.Vid samgĂ„enden finns det en tendens till att kravet pĂ„ den formella styrningen ökar, vilket innebĂ€r ett större ansvar för företagsledningen.H2.Vid samgĂ„enden finns det en tendens till att företagsledningen relativt kort efter det faktiska samgĂ„endet delegerar ut ansvaret för integrations-och förĂ€ndringsarbetet i organisationen.H3.Vid samgĂ„enden finns det en tendens till att företagsledningen beslutar om anvĂ€ndandet av uppbyggnadsmetoden vid upprĂ€ttandet av budget..

Examensarbete för avlÀggande av filosofie masterexamen iKulturvÄrd,30 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2013:29.

Bakgrund: Traditionell styrning har kritiserats av en rad olika författare och en modern verksamhetsstyrning har utvecklats. Vi menar att traditionella tillverkande företag Àr intressanta ur den aspekten att traditionella ekonomistyrningsmodeller Àr uppbyggda kring dessa typer av företag. FrÄgan vi stÀller oss Àr alltsÄ huruvida modern verksamhetsstyrning Àr ÀndamÄlsenlig i traditionella tillverkande företag.Syfte och metod: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr, att beskriva och analysera tillÀmpningen av traditionella och modernare verksamhetsstyrningsmetoder i traditionella, tillverkande företag. VÄr empiri Àr baserad pÄ sex olika kvalitativa intervjuer pÄ företagen Cloetta Fazer, Milko och SkÄnemejerier.Resultat: Traditionellt tillverkande företag möter inte samma förutsÀttningar som tidigare och behöver dÀrför pÄ mÄnga plan anpassa sin styrning..

Idag pratas det om social kompetens i alla möjliga sammanhang och framförallt i rekryteringssammanhang. Trots det sÄ finns det ingen allmÀngiltig definition. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om arbetsgivare och arbetssökande har samma definitioner av begreppet och hur arbetsgivare vÀrderar kompetensen i förhÄllande till formella meriter. För att fÄ svar pÄ frÄgorna har sju semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar med att rekrytera personal till sin organisation samt en enkÀtundersökning med 25 arbetssökande personer genomförts. Resultaten av undersökningen visar att det inte finns nÄgon allmÀngiltig definition men att arbetsgivare trots det i vissa fall lÀgger stor vikt vid den sökandes sociala kompetens.