Inom svensk samhĂ€llsvetenskap Ă„terfinns fĂ„ elitstudier. DĂ€remot har det varit vanligare i andra lĂ€nder som USA, och i en kĂ€nd studie av det amerikanska samhĂ€llet hĂ€vdas att makten innehavs av en liten enhetlig grupp med starka inbördes band. I Sverige har en maktutredning genomförts dĂ€r man har kartlagt de finmaskiga nĂ€tverk som sammanbinder regeringen med myndigheter, riksdagsutskott, politiska partier, intresseorganisationer, företag etc. Resultatet visar att maktutövning sker idag inte minst genom personliga och informella kontakter. Även en sociologisk undersökning av eliten i Katrineholm visar pĂ„ liknande resultat, att de informella kontakterna Ă€r mycket viktiga nĂ€r det gĂ€ller maktutövning.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur autenticitet konstrueras i en nÀtgemenskap som bland annat Àgnar sig Ät att Äterskapa historiska klÀder. Gruppen heter Vi som syr medeltidsklÀder och Äterfinns pÄ Facebook. Konversationerna mellan medlemmar i gruppen analyseras med en netnografisk metod. Det teoretiska ramverket för undersökningen bestÄr av en konstruktivistisk syn pÄ autenticitet, subkulturellt och socialt kapital, kategorier, dikotomier och formella och informella hierarkier. Undersökningen visar, bland annat, att autenticitet konstrueras genom konversationer mellan medlemmar i gruppen som har högt subkulturellt kapital och stÄr högt upp i den informella hierarkin, med stöd av medlemmar högt upp i den formella hierarkin. Resultaten visar ocksÄ att medlemmar med högt subkulturellt kapital ofta har en relation till museum och universitet och att dessa institutioner pÄverkar konstruktionen av det autentiska Àven hÀr.

Detta examensarbete syftar till att undersöka villkoren för kollektivt lÀrande mellan olika per-sonalgrupper pÄ en vÄrdmottagning, utifrÄn frÄgestÀllningarna; Hur upplevlevs atmosfÀren pÄ mottagningen?; Hur organiseras det vardagliga arbetet?; Finns det möjligheter för personal-grupperna att samverka: nÀr, var och hur samverkar de i sÄ fall? Studien utgÄr frÄn ett organi-sationspedagogiskt perspektiv som tar hÀnsyn till hur miljöns fysiska, sociala och kulturella aspekter pÄverkar lÀrandevillkoren. Den teoretiska referensramen bestÄr av forskning frÄn fram-för allt Jon Ohlsson, men ocksÄ Marianne Döös och Lena Wilhelmson, Otto Granberg och Lis-beth Stedt. Empirin insamlades genom deltagande observationer pÄ en barnmottagning, samt genom Ätta intervjuer med personer som arbetar pÄ mottagningen. Resultaten visar att atmosfÀ-ren upplevs positiv, men lÀkarna saknar kritik.

Studien Àmnade undersöka vilka faktorer som till störst del pÄverkade tjÀnstemÀns arbetstrivsel. Genom att dela in sex faktorer i tre grupper kunde mer kunskap förvÀrvas om vilket omrÄde av individ, chef eller organisation som har störst inverkan pÄ arbetstrivsel. Undersökningsdeltagarna bestod av 196 stycken kommunalarbetare som besvarade en enkÀt. Resultatet visade att faktorer kopplade till chef hade störst inverkan, dÀrefter organisationsfaktorer och minst inverkan pÄ arbetstrivsel hade individfaktorer. De enskilda faktorerna som pÄverkade trivsel mest var feedback och delaktighet.

Genom tiderna har det funnits ett sÀrskilt band mellan mÀnniskan och sÀllskapsdjuret. Forskning tyder pÄ att denna relation bÀr med sig Ätskilliga fördelar för mÀnniskan. I den hÀr studien undersöks vad hÀsten och hunden upplevs ha för inverkan pÄ mÀnniskan. I studien intervjuades 15 kvinnor som har djurrelaterade yrken. Nio beskrev hundens inverkan och sex beskrev hÀstens.

Detta examensarbete syftar till att undersöka villkoren för kollektivt lÀrande mellan olika per-sonalgrupper pÄ en vÄrdmottagning, utifrÄn frÄgestÀllningarna; Hur upplevlevs atmosfÀren pÄ mottagningen?; Hur organiseras det vardagliga arbetet?; Finns det möjligheter för personal-grupperna att samverka: nÀr, var och hur samverkar de i sÄ fall? Studien utgÄr frÄn ett organi-sationspedagogiskt perspektiv som tar hÀnsyn till hur miljöns fysiska, sociala och kulturella aspekter pÄverkar lÀrandevillkoren. Den teoretiska referensramen bestÄr av forskning frÄn fram-för allt Jon Ohlsson, men ocksÄ Marianne Döös och Lena Wilhelmson, Otto Granberg och Lis-beth Stedt. Empirin insamlades genom deltagande observationer pÄ en barnmottagning, samt genom Ätta intervjuer med personer som arbetar pÄ mottagningen. Resultaten visar att atmosfÀ-ren upplevs positiv, men lÀkarna saknar kritik.

En lagÀndring förmodas antas och börja gÀlla den första juli i Är som ger papperslösa rÀtt till skola. MÄnga av oss lÀrarstudenter kommer att möta papperslösa elever och det finns oerhört lite forskning pÄ hur papperslösa elever kan inkluderas i skolan. Men det finns papperslösa elever som sitter pÄ vÀrdefulla kunskaper om hur papperslösas skolgÄng ser ut. DÀrför undersöks i detta examensarbete papperslösa formella och substantiella tillgÄng till gymnasieskolan. En diskussion förs kring vilket sÀtt elevernas situation som papperslösa pÄverkar deras tillgÄng till skola.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka Peterhof och Drottningholm, tvÄ formella 16-1700-talsparker, i frÄga om deras karakteristiska element och strukturer/övergripande planering. Peterhof och Drottningholm valdes som undersökningsobjekt eftersom bÄda parkerna har en anknytning till samma tid och en gemensam historia som respektive rikes kungliga parker. Det faktum att bÄda var exempel pÄ parker lÄngt frÄn sina ursprungliga inspirationskÀllor har ocksÄ gjort jÀmförelsen intressant att genomföra. Min metod Àr att jÀmföra parkerna genom att göra litteraturstudier och att pÄ plats undersöka karakteristiska element, strukturer och övergripande planering. En tabell görs med hjÀlp av Anna-Maria Blennows Europas TrÀdgÄrdar (2009) och utgör grunden för vad som undersöks i de tvÄ parkerna.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att utreda mÄnadsavgiftens inverkan pÄ bostadsrÀtters försÀljningspris och fÄ en indikation pÄ hur rationellt den studerade marknaden fungerar. Den formella hypotesen Àr: Leder lÄg mÄnadsavgift till högt försÀljningspris och vice versa? Dessutom undersöks hur mÄnadsavgiften kapitaliseras in i bostadsrÀtters försÀljningspris.Metod: Denna studie baseras pÄ information om bostadsrÀttsförsÀljningar i GÀvle under Är 2008. En omfattande manuell databehandling har utförts för att kunna genomföra studien. De prispÄverkande faktorerna har klassificerats utifrÄn deras förmodande inverkan pÄ priset.

För att ekonomisyrningen i ett företag ska fungera anvÀnds olika styrmedel. Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att identifiera styrmedlet belöningssystem och dess funktion i ett företag. Vi har intervjuat ekonomichefen vid företaget samt sammanstÀllt enkÀter frÄn alla anstÀllda för att kunna bilda oss en uppfattning om företagets belöningssystem. Det visade sig att företaget har ett ekonomiskt bonussystem som anvÀnds i syfte att fÄ företaget att vÀxa.Kopplingen mellan strategier/mÄl och företagets formella belöningssystem kunde vi se genom de mest frekvent anvÀnda nyckeltalen. Vi identifierade ocksÄ ett informellt system bland de anstÀllda.

OhÄllbar elavfallshantering Àr ett vÀxande globalt problem. Stora delar av vÀrldens elavfall skeppas idag till utvecklingslÀnder dÀr det dumpas pÄ soptippar. Fattiga mÀnniskor inom den informella sektorn lockas till dessa soptippar i hopp om att kunna Ätervinna vissa material som de sedan kan sÀlja för sin försörjning och överlevnad. TyvÀrr hanterar dessa informella aktörer ofta elavfallet med olÀmpliga och ohÄllbara metoder som resulterar i att giftiga kemikalier okontrollerat lÀcker ut och sprids. PÄ grund av bristande kunskap och utrustning utsÀtter dessa mÀnniskor dÀrmed bÄde sin egen hÀlsa samt miljön för stora risker och skador.

OhÄllbar elavfallshantering Àr ett vÀxande globalt problem. Stora delar av vÀrldens elavfall skeppas idag till utvecklingslÀnder dÀr det dumpas pÄ soptippar. Fattiga mÀnniskor inom den informella sektorn lockas till dessa soptippar i hopp om att kunna Ätervinna vissa material som de sedan kan sÀlja för sin försörjning och överlevnad. TyvÀrr hanterar dessa informella aktörer ofta elavfallet med olÀmpliga och ohÄllbara metoder som resulterar i att giftiga kemikalier okontrollerat lÀcker ut och sprids. PÄ grund av bristande kunskap och utrustning utsÀtter dessa mÀnniskor dÀrmed bÄde sin egen hÀlsa samt miljön för stora risker och skador.

Det hÀr arbetet handlar om hur barns lek pÄverkas av den omgivande miljön utifrÄn ett genusperspektiv. Arbetet utgick ifrÄn en teori om att naturlika miljöer frÀmjar genusneutral lek, jÀmfört med formella miljöer. Eftersom barn spenderar en stor del av sin tid i skolan genomfördes en jÀmförelsestudie mellan tvÄ skolgÄrdar, en med inslag av naturlika miljöer och en som var formellt utformad. Fokus har legat pÄ lÄg- och mellanstadiet. MÄlet med arbetet var att undersöka om genusskillnader i barns lek pÄverkas av den fysiska miljöns gestaltning. Undersökningen var menad att visa pÄ eventuella skillnader i flickors och pojkars lek pÄ en formell skolgÄrd och eventuella skillnader i flickors och pojkars lek pÄ en skolgÄrd med naturlika miljöer.

Studiens syfte var att belysa och jÀmföra förskollÀrares respektive förÀldrars perspektiv pÄ hur samverkan mellan förskola och hem fungerar i praktiken. Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie och bÄde förskollÀrare och förÀldrar intervjuades. Den datainsamlingsmetod som anvÀndes var semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att samverkan mellan förÀldrar och personal sker genom att aktörerna möts i olika typer av formella och informella möten. Det finns mÄnga likheter i deras upplevelser av dessa samverkansformer.

En skolas organisering anses idag vara viktigare Àn organisationen, det Àr i handlingsnÀten i organiseringen som organisationen byggs. Organisering av en skolas arbetssÀtt har samband med pedagogers möjligheter att arbeta med elevers olikheter. Samarbete blir betydelsefullt. Gemensamma visioner och mÄl fÄr betydelse för samarbetet. För pedagogerna underlÀttas arbetet om samarbete organiseras in i verksamheten och vision och mÄl Àr tydliga.