Denna kvalitativa studies syfte Àr att undersöka, kartlÀgga och analysera sociala interaktionsmönster kring beslutsprocessen pÄ Migrationsverkets asylprövning utifrÄn asylbeslutsfattares perspektiv. Genom att luta sig mot teori om beslut inom ramen för administrativt beteende samt teori om ansvarfördelning analyseras empirisk data insamlat med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med beslutsfattare frÄn olika asylprövningsenheter.Studiens resultat visar att det finns invecklade sociala interaktionsmönster i asylbeslutsfattandet samt att tre kommunikationstyper kunde identifieras; informella, formella och semiformella. Beslutsfattare vÀxlar mellan dessa typer i beslutsprocessens olika steg. Med hjÀlp av utvecklade sociala kommunikationsmönster, omsÀtts en tidspressad beslutsplan i handling. Sammantaget pÄvisar studien den administrativa mÀnniskans begrÀnsade rationalitet.

AbstractSyftet med studien Àr att fÄ fördjupad kunskap i elevers anvÀndande av skriftsprÄket och hur ny teknik gör det möjligt att vidga sprÄket. Studien Àr kvalitativ och Àr en jÀmförelse av elevers uppsatser i de nationella proven i svenska 1999 och 2010. Vi har sökt efter likheter och skillnader i 44 uppsatser, samt kategoriserat och analyserat olika delar av chatt- och SMSsprÄket. Detta resultat har vi sedan redovisat i löpande text, med citat ifrÄn elevernas texter för att öka förstÄelsen hos lÀsaren samt sÀtta in orden i en kontext. Resultatet av undersökningen visar att det fanns spÄr av chatt- och SMSsprÄk redan 1999 men att i vissa hÀnseenden skiljer det sig frÄn de spÄr vi kan finna i 2010 Ärs texter.

Denna undersökning syftar till att undersöka och utvÀrdera den agila projektmetodiken med inriktning pÄ Scrum. Vattenfallsmetoden berörs Àven med avsikt att tjÀna som kontrast till agil projektmetodik och Scrum. Att arbeta utefter en specifik projektmetod eller anamma ett agilt förhÄllningssÀtt kan bidra till att rÀtt produkt utvecklas och att undvika att projektet misslyckas. Undersökningen baseras pÄ tre grundpelare; litteraturstudie, intervjuer och undersökning av befintliga studier. Dessa ligger till grund för de resultat som presenteras och diskuteras i uppsatsen med avsikt att kartlÀgga förekommande fenomen i projekt bedrivna efter en agil metod. I uppsatsen redogörs för och diskuteras resultatet av bedrivna intervjuer med personer i IT-branschen samt resultatet av befintliga studier utförda pÄ bland annat Microsoft och Adobe Systems.

Denna studie intar ett perspektiv mellan de tvÄ motsatsparterna social konstruktion och en individualistisk syn pÄ individers konstruktion av sig och sin vÀrld. Begreppet existentiellkonstruktivism hÀnvisar till att omgivningen alltid gör intryck pÄ individen men att den yttre vÀrlden först mÄste filtreras genom individen för att ha en inverkan pÄ bilden individen skapar sig av sig sjÀlv och vÀrlden. VÄr neomoderna tidsÄlder har en sÀregen inverkan pÄ denna relation mellan omvÀrlden och individen och ökar tendensen för individer att infinna sig i tilldelade identiteter. Institutioner spela hÀr en stor roll. UtifrÄn denna tes ska denna studie se pÄ vilka vÀrderingar som Malmö Stads integrationsarbete gÄr in i arbetet med sina objekt, det vill sÀga invandrare.

Uppsatsens syfte Àr att, genom textanalys, undersöka en broschyr frÄn SocialtjÀnsten i UmeÄ kommun för att se om den följer UmeÄ kommuns riktlinjer för klarsprÄk. Metoden Àr en lÀsbarhetsanalys, dÀr UmeÄ kommuns kommunikationshandbok styr vad som undersöks. Resultatet pekar pÄ att broschyren uppfyller vissa av handbokens riktlinjer för klarsprÄk, som de olika riktlinjerna för skrivregler: svenska ordformer istÀllet för engelska, moderna och enkla ord istÀllet för Àldre formella och undvikande av skrytfenor och modeord. Broschyren lyckas ocksÄ förklara de termer som finns med. Andra riktlinjer frÄn handboken lyckas broschyren inte uppfylla i samma utstrÀckning.

Bakgrund: I Stockholmsregionen rÄder det en brist pÄ intensivvÄrdssjuksköterskor. En orsak Àr hög personalomsÀttning dÀr mÄnga intensivvÄrdssjuksköterskor lÀmnar intensivvÄrden inom tvÄ Är efter anstÀllning pÄ grund av hög arbetsbörda, otillfredsstÀllande lön eller bristande möjligheter till kompetensutveckling. Arbetsgivare som uppmuntrar till kompetensutveckling fÄr fler intensivvÄrdssjuksköterskor att stanna kvar inom intensivvÄrden Àven om arbetsbördan Àr hög.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka vad intensivvÄrdssjuksköterskorna anser om arbetsvÀxling som kompetenshöjande intervention.Metod: Studiedesignen var kvalitativ och som metod har fokusgruppsintervjuer anvÀnts. Materialet har analyserats med hjÀlp av kvalitativ manifest innehÄllsanalys.Resultat: Studiens huvudresultat var deltagarna ansÄg att arbetsvÀxling fungerar som kompetenshöjande intervention. Resultatanalysen utkristalliserade totalt fem teman: arbetsvÀxlings inverkan pÄ kompetensen, arbetsvÀxlings inverkan pÄ individen, arbetsvÀxlings ömsesidiga pÄverkan mellan avdelningar, arbetsvÀxling som kvarhÄllande ÄtgÀrd och anledning att stanna kvar inom intensivvÄrd.Slutsats: Studien visade pÄ att intensivvÄrdssjuksköterskan anser att arbetsvÀxling Àr en kompetenshöjande ÄtgÀrd för intensivvÄrdssjuksköterskan.

I dagens samhÀlle rÄder hÄrd konkurrens mellan företag pÄ mÄnga marknader. För att klara denna konkurrens mÄste företaget ha klara och specifika mÄl. Om företag ska lyckas att uppnÄ dessa mÄl mÄste de beakta individerna i företaget. Det Àr ledningens uppgift att fÄ de anstÀllda att arbeta mot mÄlen och ett styrmedel som gÄr ut pÄ att nÄ företagets mÄl genom de anstÀlldas gÀrningar Àr belöningssystem. Belöningssystem Àr tÀnkta att skapa motivation och öka effektiviteten hos de anstÀllda, blir de anstÀllda mer produktiva Àr det lÀttare för företaget att nÄ de uppsatta mÄlen.

Facebook. Ett fenomen som pÄ relativt kort tid fÄtt en allt större inverkan pÄmÀnniskors liv. Men vad hÀnder nÀr det tar överhanden? NÀr vad som var tÀnktsom en social plattform för att hÄlla kontakt med vÀnner blir till ett beroende? DenhÀr explorativa studien utforskar Facebook-beroende bland vad som enligt tidigareforskning anses vara en riskgrupp: gymnasieungdomar. Hur stor andel avgymnasieungdomarna skulle kunna vara beroende av Facebook, och finns detaspekter av deras fritidsliv, umgÀngespreferenser, hÀlsa och Facebook-anvÀndandesom verkar kunna bidra till ett beroende? Med hjÀlp av en kvantitativ ansats dÀren översatt version av den norska Bergen Facebook Addiction Scale har delats ut ienkÀtform undersöks Facebook och dess inverkan pÄ gymnasieungdomar pÄ enskola i GöteborgsomrÄdet, och resultaten visar att en betydande andel avgymnasieungdomarna skulle kunna vara beroende av Facebook.

VÄrt syfte med studien var att undersöka huruvida lÀrare i grundskolans tidigare Är som anvÀnder sig av rörelseprogrammet Röris i klassrumsmiljö upplever att det har inverkan, och i sÄ fall hur, pÄ barns koncentration och motorik. Vi utgick ifrÄn frÄgestÀllningarna hur lÀrare anvÀnder sig av Röris, om lÀrare upplever att behovet av Röris Àr lika för alla, hur lÀrarna upplever att det pÄverkar barns koncentration och motorik, om de ser samband mellan koncentration, motorik och inlÀrning samt huruvida Röris Àr vÀlinvesterad tid enligt lÀrarna. TillvÀgagÄngssÀttet för att besvara vÄra frÄgestÀllningar var av kvalitativ art, dÀr sex lÀrare frÄn tvÄ skilda skolor i sydöstra Sverige intervjuades. Resultatet i denna studie visar att lÀrarna anvÀnder sig av Röris för att göra avbrott i lÀngre lektionspass nÀr koncentrationen tryter. Resultatet pÄvisar vidare att alla har nytta av Röris. LÀrarna var av den uppfattningen att Röris hade en mycket god inverkan pÄ barnens koncentration och sÄg klara fördelar med att praktisera Röris.

Mitt examensarbete behandlar frÄgestÀllningen om hur synen pÄ ett bra barnprogram skiljer sig Ät hos public service kanalerna, TV4 och övriga kommersiella kanaler? Detta berör ocksÄ frÄgor om vem som egentligen avgör vad som Àr bra barnprogram; Àr det producenterna eller mottagarna? Jag har valt den hÀr frÄgestÀllningen dÀr för att jag har en nyfikenhet pÄ och ett intresse av hur barnprogrammen skiljer sig mellan kanalerna och hur de kommer att se ut i framtiden.Public Service syftar till att ge allmÀnheten en sÀrskild sorts berikande programutbud inom radio- eller teveverksamhet. Termen public service har flera olika betydelser; Ofta anvÀnds den för att beteckna de företag som finansieras av nÄgon slags tv-avgift, har ingen eller begrÀnsad reklam och/eller Àr statligt Àgda/kontrollerade.  Det Àr idag ett turbulent lÀge för Public service och trycket frÄn de kommersiella kanalerna har sannolikt en inverkan pÄ programverksamheten. Under arbetets gÄng har det slagit mig vilken stor inverkan producenter och inköpare har pÄ begreppet ?bra? underhÄllning. Jag har tittat pÄ befintliga barnprogram och gjort en semiotisk analys av dem.

SammanfattningSyftet var att beskriva skillnader i triagebeslut som förekommer bland olika personalkategorier samt att beskriva olika vitalparametrars betydelser för triage. En ökad belastning finns idag pÄ den prehospitala akutsjukvÄrden. För att fördela resurserna pÄ bÀsta sÀtt, att ge vÄrd inom rimlig tid som Àr nödvÀndig för patientens tillstÄnd, har triage införts. Triage innebÀr att bedöma och prioritera hur snabbt patienten behöver vÄrd. Litteraturstudien hade en deskriptiv design.

Syftet med denna studie Àr att undersöka de problem som kan uppstÄ i ett nÀtverk dÀr konkurrerade företag samarbetar mot gemensamma mÄl. Vidare undersöks Àven bakomliggande faktorer till problemen, samt hur de kan motverkas. Som grund för arbetet ligger de teorier som behandlar problem vid relationer mellan företag, samt hur företagen kan skapa starka relationer för att motverka problemen. En empirisk undersökning genomfördes i form av en fallstudie för att erhÄlla data till en vidare analys. Fallstudien genomfördes pÄ fem aktörer inom LuleÄ Taxi, som Àr ett nÀtverk av konkurrerande företag.

Svetsade balkprofiler har under de senaste Ärtiondena i allt större utstrÀckning ersattstandardprofilerna vid upprÀttandet av större stÄlstommar. Möjligheten att utforma balkenefter bjÀlklagets tjocklek, samt stor smidighet vid montaget Àr nÄgra av de stora fördelarnamed dessa profiler.En vanligt förekommande svetsad profil Àr sÄ kallade HSQ-balkar, vanligen kallade för hatt &kepsbalkar. Tyréns har lÀnge förutsatt att vridningen som uppkommer som följd av denexcentriska belastningen pÄ dessa inte haft nÄgon betydande inverkan och endastdimensionerat balkarna för moment och tvÀrkraft.Syftet med detta arbete har varit att upprÀtta ett dimensioneringsverktyg dÀr man viddimensioneringen utökar kontrollen till att Àven ta hÀnsyn till vridningens inverkan.En litteraturstudie har utgjort den huvudsakliga metoden vid ansamlandet av material tillteoridelen. Denna lÄg sedan till grund för upprÀttandet av arbetsgÄngen och sedermeradimensionerings-hjÀlpen.Resultatet redovisar en exempelberÀkning av en HSQ-balk dÀr teorin implementeras. Endimensionerings-hjÀlp har upprÀttats för att ha ett alternativt tillvÀgagÄngssÀtt viddimensioneringen av HSQ-balkar.Projektet har resulterat i att ett dimensioneringsverktyg för HSQ-balkarna har upprÀttats samtatt de problemomrÄden som kommer till följd av vridningen har ringats in.

Det har i alla tider förekommit diskussioner gÀllande skillnader pÄ mÀns och kvinnors egenskaper som ledare. Det pÄstÄs Àn idag att det finns kvinnliga respektive manliga ledarstilar, vilka skiljer sig frÄn varandra sett utifrÄn individernas beteenden.Studier visar pÄ att kvinnor som besitter ledande positioner inte bara fÄr slÄss mot karriÀrlystna mÀn, utan Àven mot stor del av den forskning som bedrivits inom omrÄdet som i mÄnga fall ger en starkt generaliserande bild över hur en kvinnlig ledare egentligen Àr. Detta leder mÄnga gÄnger till att kvinnor tvivlar pÄ sin roll som ledare och dÀrmed kÀnner ett utanförskap. Det förekommer i hierarkin dolda barriÀrer som hÄller kvinnor tillbaka i karriÀren och en sÄdan benÀmns som s.k. glastak i flera sammanhang.

Sammanfattning Bakgrund. Stamning Àr en talstörning som vanligtvis karaktÀriseras av repetitioner, förlÀngningar och blockeringar. Dessa symtom kan ge negativa psykosociala följder hos den stammande, sÄsom undvikanden av kommunikativa vardagssituationer (KVS). Inom forskning rÄder det brist pÄ studier om hur ungdomar som stammar upplever KVS i en svensk kontext, varför det Àr betydelsefullt att genomföra en studie i omrÄdet.Syfte. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur ungdomar som stammar upplever olika KVS.