LÄngvarig ryggsmÀrta Àr ett vanligt förekommande problem och omfattas av mÄnga olika sjukdomstillstÄnd relaterade till ryggen. För mÀnniskan kan detta innebÀra svÄrigheter och begrÀnsningar i vardagen. Syftet med studien var att beskriva mÀnniskors upplevelse av att leva med lÄngvarig ryggsmÀrta. Studien har genomförts med kvalitativ ansats med utgÄng frÄn livsvÀrldsperspektivet. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer.

The purpose of this Master?s thesis is to examine similarities and differences in qualitative experiences between formal and informal reading groups from the participants? point of view. The empirical data was acquired from interviews with nine reading group participants, of whom four of them participated in formal reading groups and five in informal reading groups. To analyze the empirical data, Louise M. Rosenblatt?s theory concerning reading and a method concerning reading groups by Immi Lundin were used.

Titel: Företagens sociala ansvarstagande och inverkan pÄ kunders beteende- En kvantitativ studie pÄ sparbankskunderNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Axel Svensson och Robin StoltHandledare: Agneta SundströmExaminator: Jens Eklinder FrickDatum: 2015 ? juni Syfte: Syftet med studien Àr att förklara och testa om det finns ett positivt samband mellan kunders beteende och sparbankernas arbete med filantropi, strategisk filantropi och Corporate Citizenship. Ett delsyfte Àr att beskriva vilka specifika aspekter av dessa CSR-perspektiv som pÄverkar kundernas beteende i störst utstrÀckning.Metod: Studien utgÄr frÄn en deduktiv hypotetisk forskningsansats och kvantitativ forskningsmetod. Data har samlats in genom enkÀter vilka delats ut pÄ tre olika sparbankskontor. Analys av data sker i programmet SPSS för att kunna undersöka sambandet mellan sparbankernas sociala ansvarstagande och dess inverkan pÄ kundernas beteende.Resultat & slutsats: Resultatet visar att positiv korrelation pÄ en statistiskt sÀkerstÀlld nivÄ föreligger mellan samtliga av vÄra testade CSR-perspektiv och kundernas beteende.

Studiens syfte var att belysa akademikers syn pÄ hur kompetensutvecklingen bÀst tas tillvara pÄ arbetsplatsen. Jag valde en kvalitativ ansats dÀr jag genomförde fem intervjuer med akademiker frÄn branscherna privat tjÀnsteföretag, privat produktionsföretag, idéburen organisation, stat och kommun. Resultatet visar att det oftast Àr chefen som fattar det formella beslutet om kompetensutvecklingsinsatser, Àven om det i den hÀr studien har visat sig att det Àr i personalgruppen den första diskussionen om behovet av kompetensutveckling tas. Det Àr chefen som kÀnner till vilken kompetens medarbetarna har, kollegorna har dÀremot mycket dÄlig kunskap om vad de övriga pÄ arbetsplatsen besitter för kompetens. Delaktighet, frÀmst genom information, uppges vara mycket viktigt för att motivera medarbetarna att göra sitt bÀsta.

Övervikt och fetma har utvecklats till ett stort problem i dagens samhĂ€lle. Patienter som lider av schizofreni Ă€r speciellt drabbade. Dessa patienters medicinska behandling mot sjukdomens symtom har en negativ inverkan pĂ„ vikten samtidigt som den har en inverkan pĂ„ deras livskvalitĂ©. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa omvĂ„rdnadsĂ„tgĂ€rder samt livskvalitĂ© hos patienter som lider av schizofreni samt viktproblem och som undergĂ„r behandling med antipsykotiska lĂ€kemedel. Metoden bestod av en systematisk litteraturstudie dĂ€r 13 artiklar av kvantitativ ansats som vĂ€rderades och analyserades.

SammanfattningUnder de senaste 15 Ären har antalet fristÄende skolor ökat markant. Det finns flera skÀl till varför det anses vara viktigt med friskolor. De bidrar till mÄngfald och skapar konkurrens inom skolutbildningen. Men vissa tycker att det finns nackdelar med friskolor. De pÄstÄs ha en segregerande effekt och motarbeta integrering i det svenska samhÀllet.

I detta examensarbete har vi valt att forska om krigets inverkan pÄ barn vilket blev vÄr utgÄngspunkt till syftet. Syftet blev att undersöka vad tvÄ pedagoger och en psykolog berÀttar om krigets inverkan pÄ traumatiserade barn frÄn krig. Vi har i litteraturöversikten presenterat olika faktorer som kan pÄverka barnens utveckling som exempelvis trauma, posttraumatisk stress och kris. Vi har Àven valt att presentera olika pedagogiska och psykologiska metoder som visar pÄ hur man kan bearbeta barnens traumatiska upplevelser. Vi valde att intervjua tvÄ lÀrare och en psykolog för att ta del av deras erfarenheter kring arbetet med traumatiserade barn frÄn krig.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ge begrÀnsat arbetserfarna universitets- och högskolestudenter en större förstÄelse av rekryteringsprocessen.Metod: Forskningsstrategin för denna fallstudie Àr genomförd utifrÄn en induktiv ansats. Studien Àr genomförd pÄ ett hermeneutiskt sÀtt dÀr vi tolkat svaren frÄn elva kvalitativa intervjuer och information frÄn lÀmplig teori. Vid informationsinsamlandet fordrades en kvalitativ bearbetning av den insamlade empirin.Slutsatser: Slutsatsen för studien Àr att kompetens Àr ett komplext och nÄgot överanvÀnt begrepp. Den sociala kompetensen stÄr i slutÀndan oftast högre Àn den formella kompetensen. Vi har Àven funnit att intervjuer Àr av största vikt vid rekrytering, och dÀrmed social förmÄga.

Denna studie undersöker hur pedagoger i skolans tidigare Är uppfattar utomhuspedagogik. Tidigare forskning visar att pedagoger Àr eniga om att utomhuspedagogik kopplas till att vara en plats för lÀrandet dÀr eleven upplever fenomen i sin rÀtta miljö. Utomhuspedagogik ses ocksÄ som ett objekt dÄ den tillÄter individen att uppleva och erfara kunskaper med kroppen och material i naturen samt som en metod som tillÄter variation i undervisningen. I utomhuspedagogiken lÀggs stort vÀrde i förstahandserfarenheter dÄ eleverna fÄr uppleva och delta konkret i en vÀxelverkan mellan teori och praktik. Utemiljön stimulerar elevernas fysiska aktiviteter och deras sinnen, vilket har en positiv inverkan pÄ lÀrandet.

Jag har alltid intresserat mig för social kompetens och dess vikt i barn och ungdomars personliga utveckling. Min mÄlsÀttning Àr att fÄ grepp om hur viktigt EQ Àr. Syftet med detta examensarbete Àr att försöka tydliggöra kÀnslornas inverkan pÄ inlÀrningen. SamhÀllssituationen har Àndrats markant sen jag sjÀlv gick i skolan och dÀrmed Àven hur dagens elever mÄr. MÄnga av dagens elever mÄr inte bra.

SAMMANFATTNINGFör att patienterna skall uppleva en god kvalitet pÄ omvÄrdnaden Àr vÀrdigt bemötande en mycket viktig aspekt i sammanhanget. VÄrden bör dessutom vara sÀker och medverka till att patienterna kÀnner sig trygga. MÄnga sjuksköterskor upplever att de kÀnner sig stressade av det höga tempot och kÀnner att de mÄste rÀcka till, vilket mÄnga olika studier och rapporter tidigare skildrat. I dagens samhÀlle talas det mycket om prioriteringar inom hÀlso- och sjukvÄrden, bÄde pÄ politiker- och chefsnivÄ. Det Àr oundvikligt att vÄrden blir sÀmre under ekonomiska kristider.

SamrÄdet i detaljplaneprocessen Àr det lagstadgade tillfÀllet för medborgarna att pÄverka planprocessen. SamrÄdet syftar till att "? fÄ fram ett sÄ bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och pÄverkan" (PBL 5 kap 12§). Det pÄgÄr idag en debatt om hur detaljplaneprocessen kan effektivisera och samrÄdets nytta ifrÄgasÀtts dÄ det finns en förestÀllning om att medborgardeltagandet Àr tidskrÀvande. Dels genom att medborgarnas reella pÄverkan ifrÄgasÀtts och dels genom medborgarnas överklaganden. Examensarbetets syfte Àr att studera om samrÄdet pÄverkar beslutsunderlaget i detaljplaneprocessen och utgÄr frÄn den övergripande frÄgestÀllningen: PÄverkar samrÄdet beslutsunderlaget för detaljplanen? Yttrandena och synpunkterna i samrÄdet ska pÄ nÄgot sÀtt tillgodoses för att rÀknas till att pÄverka beslutsunderlaget. Undersökningen tar avstamp i en genomgÄng av den enskildes roll i planlagstiftningen och planeringsteorier i avsnittet Planlagstiftningen ? en tillbakablick.

De olika skrivpraktikerna som ungdomar idag möter rymmer olika former och villkor dÀr skolans mer formativa förhÄllningssÀtt stÀller andra krav bÄde till sitt innehÄll och form jÀmfört med fritidens skrivpraktik dÀr ungdomarna ofta sjÀlva vÀljer bÄde textarena och formen för denna. Syftet med den hÀr undersökningen var att försöka förstÄ och ge en bild av de olika skrivpraktiker som eleverna möter dels pÄ sin fritid och dels i skolan. Vi ville Àven studera om fritidens skrivpraktik pÄverkade skolans skrivpraktik och i sÄ fall hur. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av Ätta olika informanter, lika mÄnga flickor och pojkar, fördelat pÄ fyra stycken i Ärskurs 8 pÄ grundskolan och fyra stycken i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet. Resultatet har sedan analyserats utifrÄn tidigare forskning och visade att det skiljer sig mellan ungdomars privata skrivpraktik jÀmfört med skolans mer formella genreinriktade skrivpraktik. Skillnaderna utgörs av vad som inspirerar ungdomar till skrivande, om ÀmnesomrÄdet har en verklighetsförankring med en autentisk mottagare, samt syftet med sjÀlva skrivpraktiken..

VÄrt syfte med studien var att undersöka om och hur pedagogerna pÄ förskolan lyfter fram barns intressen frÄn informella lÀrmiljöer och deras förhÄllningssÀtt till intressen om de innefattar populÀrkultur.De frÄgor vi sökte svar pÄ var:  Hur uppmÀrksammar pedagoger barns intressen frÄn informella lÀrmiljöer? Hur vidareutvecklar pedagoger barns intressen frÄn informella lÀrmiljöer?  Vilket förhÄllningssÀtt har pedagoger till barns intressen om de innefattar populÀrkultur? För insamling av material anvÀnde vi kvalitativa undersökningsmetoder. Vi valde att intervjua och observera pedagoger pÄ tvÄ avdelningar pÄ en förskola med barn i blandade Äldrar mellan ett och fem Är. Resultatet av studien visade att pedagogerna aktivt lyfter fram barns intressen frÄn informella lÀrmiljöer i samtal och de utvecklar Àven aktiviteter utifrÄn barns egna intressen. NÀr det gÀllde populÀrkultur i intressen sÄ samtalar pedagogerna med barnen om dem i lika hög grad som om andra intressen frÄn informella lÀrmiljöer, för att bekrÀfta barnen och deras kultur, men de undviker helst att utveckla populÀrkulturella intressen till aktiviteter. .

Tal- och röstförÀndringar Àr vanligt förekommande hos personer med Parkinsons sjukdom. Dessa pÄverkar ofta talarens förstÄelighet men kan ocksÄ ha en negativ inverkan pÄ talets naturlighet. Forskning angÄende vilka faktorer som pÄverkar talets naturlighet Àr i dagslÀget begrÀnsad, varför föreliggande studie har genomförts.Syftet med studien var att undersöka huruvida den uppfattade talnaturligheten kunde hÀrledas till nÄgra specifika tal- och röstparametrar. I föreliggande studie konstruerades ett testbatteri för att elicitera talmaterial frÄn Ätta personer med Parkinsons sjukdom. Forskningspersonernas röster spelades in och inspelningarna graderades sedan av 27 naiva lyssnare gÀllande förstÄelighet och talnaturlighet.