Denna uppsats behandlar Àndelsevariationen -e/-a hos svaga maskulina substantiv frÄn yngre fornsvenska till yngre nysvenska. Syftet Àr att frilÀgga de sprÄkliga faktorer som haft en reglerande effekt pÄ de svaga maskulina substantivens variation och förÀndringsprocess, och i samband med detta beskriva under vilka inom- och utomsprÄkliga förhÄllanden en fornsvensk morfologi blir till en nutida. Materialet bestÄr av 20 texter skrivna under perioden 1442?1756. Texterna Àr valda enligt ett antal spridningskriterier i syfte att inkludera utomsprÄklig heterogenitet i undersökningen.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka om det har förekommit nÄgot samband mellan totalkostnadsandelen (TKA) och avkastningen hos svenska aktiefonder under tidsperioden 1999 till 2003. Vidare Àr syftet Àven att undersöka huruvida fondens avgiftsstruktur har pÄverkat fondens avkastning. Metoden som har anvÀnts i uppsatsen Àr av det kvantitativa slaget, dÀr regressionsanalyser har utförts för att utvÀrdera huruvida fondavgiften och avgiftsstrukturen har haft nÄgon inverkan pÄ avkastningen. De fonder som ingÄr i studien Àr Sverigefonder med kurshistorik pÄ minst 5 Är. De data som anvÀnds har frÀmst inhÀmtats frÄn databasen SIX Trust, men Àven frÄn Morningstar och PPM.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera hur en börsintroduktion pÄverkar ledningens kommunikationsstrategi i ett företag. Metod: Hela studien utfördes pÄ företaget Waterjet i Ronneby med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med anstÀllda pÄ ledande positioner i organisationen. Slutsatser: BÄde internt och externt ser vi skillnader jÀmfört med hur det var före introduktionen. Den största förÀndringen Àr i den externa kommunikationen, dÀr företaget nu mÄste hantera fler Àgare, analytiker och investerare. Internt har ledningen utformat nya riktlinjer och policys för hur kommunikationen ska hanteras pÄ bÀsta vis.

Fysisk aktivitet i undervisningen och dess inverkan pÄ elevers kognitiva förmÄgor upplever vi som ett vÀsentligt inslag i grundskolans tidigare Är. Syftet med studien har varit att undersöka omfattningen av lÀrares uppfattningar kring denna inverkan samt deras Äsikter kring detta arbetssÀtt och dess effekter. Metoden som anvÀnts har varit kvantitativ med en kvalitativ del och har utgÄtt frÄn en enkÀt med sÄvÀl kvantitativa som kvalitativa frÄgor. EnkÀten delades ut till lÀrare i nio olika grundskolor i tvÄ kommuner i VÀstra Götalands lÀn. Genom enkÀten har vi undersökt utbredningen av lÀrarnas Äsikter kring fysisk aktivitet i undervisningen och Àven gett dem utrymme att motivera och förklara sina Äsikter.Resultatet av studien visar att majoriteten av lÀrarna anser att fysisk aktivitet i undervisningen har en positiv inverkan pÄ elevers kognitiva förmÄgor sÄsom koncentration, minne och lÀrande.

Syftet med denna litteraturstudien Àr att belysa modersmÄletsmÄlets betydelse för individen, samt att se hur skolan arbetar med detta som Àmne, men ocksÄ som inverkan till andra Àmnen utifrÄn ett interkulturellt perspektiv..

I dagens samhÀlle talas allt oftare om utbrÀndhet och andra psykiska Äkommor som upptrÀder till följd av stress. UtbrÀndhet eller ?utmattningsdepression? Àr idag den snabbast vÀxande diagnosen bakom ökningen av sjukfrÄnvaro de senaste Ären, varför det Àr relevant att försöka hitta olika medel för att kunna hantera stress. Fysisk aktivitet anses bland annat kunna ge utlopp för inre spÀnningar och dÀrmed ocksÄ minska stressens negativa verkningar. I en undersökning gjord av Skolverket 2004 framkom att stress Àr vanligt förekommande i skolmiljön.

Eftersom vÄld gestaltat i cartoon-stil ofta anses mer accepterat för barn och ungdomar genom att vÄldet maskeras med en humoristisk gestaltning, har intresset varit att ta reda pÄ vad i stiliseringen som har störst inverkan. UtifrÄn denna teoretiska utgÄngspunkt har arbetet stÀllt frÄgor kring hur stilisering av form eller textur pÄverkar uppfattningen av en karaktÀr i 3D-grafik. För att besvara dessa frÄgor utfördes ett praktiskt arbete bestÄende av tvÄ modellerade karaktÀrer, renderade i tre olika versioner. Dessa versioner bestod av olika kombinationer av relativt realistisk representation och stilisering i cartoon-stil, vilket innebar stilisering av textur eller form. Denna uppfattning undersöktes sedan frÀmst ur barn och ungdomars perspektiv, genom enkÀter baserade pÄ frÀmst slutna frÄgor och skalor.

Detta examensarbete har utforts i omradet skyddsventilation vidavdelningen for installationsteknik, Kungliga Tekniska Hogskolan.Examensarbetet omfattar 30 kurspoang och ar den avslutande delen icivilingenjorsutbildningen.Fragestallningar diskuteras om den inverkan kladsystem har for luftensrenhet i operationsrum under pagaende operation. Avsikten med arbetet aratt undersoka i vilken man operationsrumsklader av renrumskvalitetpaverkar halten av luftburna bakteriebarande partiklar under pagaendeoperation i jamforelse med konventionella kladsystem.Jag vill borja med att tacka mina handledare professor Bengt Ljungqvistoch tekn dr Berit Reinmuller, for att jag har fatt formanen att ta del av deraskunskaper samt att jag blivit utmarkt handledd och motiverad underexamensarbetets gang. Jag vill ocksa tacka professor Jan Gusten, Chalmersoch tekn lic Johan Nordenadler, Projektengagemang AB samt SahlgrenskaUniversistetssjukhuset, Berendsen Textil Service AB, Ramboll Sverige ABoch Miclev AB, vilka alla har gjort mitt examensarbete mojligt.Avslutningsvis vill jag tacka familj och vanner for uppmuntran underarbetets gang.Stockholm, januari 2010Jonas Hallberg Borgqvist3.

Alla företag stöter nÄgon gÄng pÄ behov av nytt kapital. I Sverige Àr det vanligt att detfinansieras med hjÀlp av krediter. Banklagen och det formella sÀkerhetskravet bestÀmmer ihög grad kreditmarknadens struktur, hur kreditgivningen ser ut i Sverige och pÄverkar Àvenkreditvolymen. Under Är 2008 drabbades vÀrlden av en finanskris vilket medfördeförÀndringar pÄ marknaden. Bankerna drabbades av högre kreditrisker och kreditförlusternaökade.

Enligt vÄra styrdokument ska elever ha baskunskap i matematik för att hantera situationer i nÀrmiljön, förstÄ grundlÀggande matematiska begrepp och kunna anvÀnda logiska resonemang.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka elevers uppfattning om nÀr, hur och varför de anvÀnder matematik. Observationer och halvstrukturerade intervjuer med elever i Är 2 undersöker vad matematik Àr för elever, om elever vet varför man ska lÀra sig matematik och slutligen nÀr anvÀnder elever matematik? Intervjuer med pedagoger undersöker om det finns nÄgot samband mellan undervisning och arbetssÀtt och elevernas förhÄllningssÀtt till matematik.Resultat visar att, förutom pÄ lektionerna sÄ anvÀnder eleverna matematik som ett redskap för att fÄ svar pÄ sina frÄgor. Ibland anvÀnder de matematik genom sina jÀmförelser och iakttagelser utan att vara medvetna om det. LÀraren kan hjÀlpa elever att överbrygga skolans formella matematik med sina informella kunskaper som har sin grund i egna upplevelser och erfarenheter.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att genom en litteraturgranskning undersöka om ökad fysisk aktivitet har nÄgot samband med inlÀrningen och skolprestationerna hos barn i Äldrarna 6-12 Är. Metod: Litteratursökningen i databaserna CINAHL och Academic Search Elite resulterade i 15 artiklar som publicerats de senaste fem Ären. Artiklarna har kvalitetsgranskats och dÀrefter sammanstÀllts. Resultat: Fysisk aktivitet i samband med inlÀrning har i ett flertal studier visat sig leda till positiva resultat genom snabbare svarstid, noggrannhet och uppmÀrksamhet. Barnen som deltog i aeroba aktiviteter blev mer uthÄlliga och kunde behÄlla fokus lÀngre vid de kognitiva testerna.

Detta arbete behandlar Rysslands demokratiseringsprocess, och syftar till att studera vilka inslag av demokrati som förekommer i dagens ryska samhÀlle samt utröna vilka komplikationer Tjetjenienkriget fÄtt för dess utveckling. Demokratibegreppet har vi delat in i tre avgrÀnsningar, det politiska samhÀllet, det civila samhÀllet och det rÀttsstatliga samhÀllet, vilka analyseras var för sig. I det politiska samhÀllet behandlar vi frÄgor om Ryssland relationer med omvÀrlden samt konsekvenser av politisk ojÀmlikhet. Det civila samhÀllet tar upp den ryska medieapparaten samt mÀnniskornas rÀtt att organisera sig i sociala ickestatliga organisationer. RÀttsstaten behandlar vikten av att ha ett stabilt regelverk samt betydelsen av dess efterlevnad.Resultaten tyder pÄ att Tjetjenienkriget haft stor inverkan pÄ demokratiseringen dÄ det inneburit en degradering av den ryska rÀttstaten genom alla övergrepp mot civila som begÄtts i samband med konflikten och lett till allmÀnt ökad brutalisering i det ryska samhÀllet.

SammanfattningStudien undersökte hur ledarskap och grÀnslöshet i arbetsförhÄllanden pÄverkade kreativiteten pÄ fem svenska reklambyrÄer respektive fem svenska kulturskolor. Deltagarna angav i vilken utstrÀckning 61 pÄstÄenden stÀmde med deras upplevelse av grÀnslöshet rörande arbetet respektive sin chefs ledarbeteenden. Ledarbeteenden togs upp som, baserat pÄ tidigare forskning, gynnar kreativitet. Arbetsplatsens kreativitet sjÀlvskattades. TvÄ frÄgor med öppna svar belyste faktorer som pÄverkat kreativiteten positivt respektive negativt.

Vi Àr bÄda intresserade av profilÀmnen i skolan och hur dessa integreras i undervisningen. NÀr vi hörde talas och kom i kontakt med Malmö FF:s fotbollsakademi bestÀmde vi oss för att studera fenomenet nÀrmare. Skolans elever med blandad etnisk bakgrund och deras intresse för fotboll ledde oss fram till att vi frÄgade oss hur en sÄdan skola fungerar och hur eleverna pÄverkas av skolans miljö. Vi bestÀmde oss för att göra en kvalitativ studie om hur miljön pÄ Malmö FF:s fotbollsakademi pÄverkar eleverna utifrÄn Pierre Bourdieus teorier om habitus och socialt, kulturellt och ekonomiskt kapital. VÄrt syfte Àr att beskriva och dokumentera inverkan den unika miljön, sett ur etnicitet-, klass- och genusperspektiv, som Malmö FF:s fotbollsakademi har pÄ de elever som gÄr dÀr. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. PÄ detta har vi sedan applicerat Pierre Bourdeius teorier om habitus och existensbetingelser.

Kommunikation kan definieras pÄ en mÀngd olika vis, men brukar vanligen delas upp itvÄ typer; formell och informell kommunikation. BÄde den formella och informella kommunikationen förekommer i en organisation. Syftet med denna studie Àr att inbördes jÀmföra de tvÄ typerna av kommunikation samtundersöka hur den informella kommunikationen pÄverkar beslutsprocesser i enorganisation.Studien baseras pÄ litteraturstudier samt empiri i form av kvalitativa intervjuer med trechefer vid tre stora tekniska verksamheter i StockholmsomrÄdet.Efter genomförd studie framgÄr det att teorin och praktiken Àr generellt enade i frÄganom vilka för- respektive nackdelarna Àr med formell samt informell kommunikation.Vidare Àr Àven synen pÄ den informella dialogens pÄverkan i en organisation enad ilitteraturen, medan de intervjuer som genomförts pekar pÄ en mer varierad syn ipraktiken. Informell kommunikation kan pÄverka en organisation bÄde positivt och negativt, sÄledes bör det ligga i ett företags intresse att ta hÀnsyn till den informellakommunikationen för att kunna utnyttja den till företagets fördel..