UtgÄngspunkten för denna studie Àr att arbete och studier Àr och förblir en stor del av mÀnniskors identitet. Idag Àr arbetslösheten bland unga hög och inte alla vÀljer att studera vidare efter avslutad grundskola. Vi Àmnar undersöka hur unga vuxna, genom narrativ, skapar sin identitet i en position mellan skola och arbete, samt undersöka hur dessa narrativ kan analyseras och förstÄs utifrÄn rÄdande diskurser i dagens senmoderna samhÀlle. FrÄgorna denna studie har för avsikt att besvara Àr: Hur talar unga vuxna mellan skola och arbete om sin identitet? Vilka faktorer pÄverkar den identitetsskapande processen i detta mellanrum? Hur kan de identitetsskapande narrativen förstÄs utifrÄn det senmoderna samhÀllet och rÄdande diskurser? Metoden Àr kvalitativ i form av livsberÀttelseintervjuer av Ätta unga vuxna i Äldrarna 20-29 Är som samtliga befinner sig, eller fram till ganska nyligen befunnit sig, mellan skola och arbete.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vilket synsÀtt som rÄder bland lÀrare i de lÀgre Ärskurserna gÀllande begreppet bedömning. Studiens metodologiska - och teoretiska utgÄngspunkter grundar sig i Foucaultiansk teoribildning. Empirin har samlats in genom tvÄ stycken fokusgruppintervjuer och materialet har analyserats med utgÄngspunkt i begrepp som governmentality och disciplinÀr makt. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder sig av flera styrtekniker som inryms av en dold maktutövning, vars primÀra mÄl Àr att forma och styra subjektet..

Malmö Högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning Höstterminen 2007 Persson, Maria (2007). ArbetssÀtt i sÀrskolan, utifrÄn enskilda pedagogers och elevers perspektiv (methods and assistances for education in specialschool, based on some teachers and pupils perspectives). Abstract Undersökningen grundar sig pÄ litteraturstudier, en kvalitativ undersökning och intervjuer av halvstrukturerad karaktÀr. MÄlet för undersökningen har varit att undersöka vilka arbetssÀtt som nÄgra pedagoger anvÀnder sig av i deras arbete i sÀrskolan och vilken faktor/ vilka faktorer som bidrar till valet/ valen av arbetssÀtt. Med arbetssÀtt menas metoder och hjÀlpmedel som frÀmjar lÀrandet. Utöver en presentation av olika metoder och hjÀlpmedel som anvÀnds pÄ den undersökta grundsÀrskolan presenteras den intellektuella funktionsnedsÀttningens inverkan pÄ individen.

Syfte & frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare synliggör lÀrandemÄlen för elever i Àmnet idrott och hÀlsa.1. Vilka redskap (fysiska och verbala) anvÀnder lÀrare för att synliggöra lÀrandemÄlen?2. Hur vet lÀrarna att eleverna förstÄtt lÀrandemÄlen?3.

Bakgrund: Tidigare studier visar att postoperativ sm?rta f?rblir underbehandlad, trots att 80% av alla patienter upplever en m?ttlig till sv?r sm?rta efter operation. Studier visar ?ven att sjuksk?terskors kunskap g?llande sm?rta ?r otillr?cklig och att sjuksk?terskornas egna v?rderingar kommer in i sm?rtbed?mningen, vilket p?verkar den sm?rtlindring som patienterna erh?ller. Syfte: Denna studie syftar till att unders?ka vilka m?jligheter och sv?righeter sjuksk?terskor p? en kirurgisk v?rdavdelning har i att bed?ma och hantera patienters postoperativa sm?rta. Metod: Tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer utf?rdes, d?r sammanlagt nio sjuksk?terskor deltog. Dataanalysen genomf?rdes med Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa inneh?llsanalys. Resultat: I resultatet framkom tv? huvudkategorier, den f?rsta var ?Utf?rande av sm?rtbed?mning? och det framkom att sjuksk?terskorna anv?nder NRS framf?r andra skattningsinstrument d? det ans?gs vara den snabbaste metoden och gav goda m?jligheter att bed?ma sm?rtan.

Syftet med arbetet var att se hur pedagoger pÄ en förskola förhöll sig till barns lek ur ett genusperspektiv. Genom observationer har vi fÄtt se barns lek och för en djupare förstÄelse har vi intervjuat pedagoger och barn. Resultatet visar att pedagogerna arbetar med genus, men benÀmner det som jÀmstÀlldhet och individualisering av varje barn som unikt utan könskodning. Barnen uttalar en medvetenhet om vad som anses flickigt och pojkigt, men i observationerna visar det sig att de ÀndÄ kan leka med allt..

Allt fler journalister vÀrlden över anvÀnder sig av mikrobloggen Twitter i sin yrkesutövning. Studier har visat att det handlar om allt frÄn att hÄlla sig uppdaterad pÄ nyhetslÀget till att live-rapportera. Gruppen miljöjournalister valdes ut till den hÀr studien vars syfte Àr att ta reda pÄ mer om hur journalister anvÀnder Twitter och hur det pÄverkar deras arbete och inflöde. Miljöjournalister utmÀrker sig genom att de figurerar pÄ ett brett och ÄsiktsspÀckat fÀlt dÀr Twitter kan tÀnkas fylla en speciellt viktig funktion som plattform för kontakt med mÄnga olika aktörer. Fem miljöjournalister djupintervjuades för att fÄ svar pÄ frÄgorna.

Syftet med denna undersökning var att studera hur en lÀrare i en Ärskurs 4 anvÀnder sig av konkretisering och individualisering i sin matematikundervisning för att dÀrefter kunna analysera i vilken utstrÀckning detta gav eleverna procedurell och konceptuell kunskap. Genom observationer av lektioner i den utvalda klassen samt en mer djupgÄende, kvalitativ intervju med lÀraren har anvÀndningen synliggjorts. Vidare har Àven en för- och en efterdiagnos genomförts i klassen för att kunna faststÀlla vilka, och vilken typ av, kunskaper som eleverna har tagit till sig under det observerade momentets gÄng. Resultaten av sÄvÀl diagnoserna som observationerna och intervjun har sedan stÀllts i relation till de krav som finns för skapandet av en konceptuellt respektive procedurellt inriktad undervisning. MÄnga forskare talar idag om vikten av en mer konkret och lustfylld undervisning inom matematiken. Denna undersökning visar dock pÄ att en sÄdan undervisning av sig sjÀlv inte leder till en djupare förstÄelse för matematiken hos eleverna.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) Àr en av skolans vanligaste diagnoser och det uppskattas att omkring 2-3 procent av den svenska skolans elever tillhör denna kategori. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka tolkningar som finns för begreppet ADHD. Det har Àven varit ett syfte att undersökt hur en kommun i Stockholms lÀn, en grundskola i den valda kommunen och grundskolans idrottslÀrare arbetar utifrÄn styrdokumenten för att skapa en individualiserad undervisning för elever med diagnosen ADHD.Intervjuer har genomförts med en kommunanstÀlld specialpedagog, rektorn pÄ den valda grundskolan samt tre av grundskolans idrottslÀrare för att spegla arbetet i den dagliga verksamheten.Det studien har kommit fram till Àr att begreppet ADHD Àr ett vÀldigt komplicerat begrepp som skolan, kommunen och forskare har svÄrt att enas om gemensamma förklaringar till. Enligt grundskolans styrdokument Àr diagnoser inte nödvÀndiga, men de kan ses som en stor hjÀlp för skolan och skolans lÀrare nÀr det kommer till deras förstÄelse för elevens beteende. Diagnosen ADHD kan ses som ett fenomen i sig för att ge förstÄelse för personer runt omkring eleven.

Syftet med undersökningen Àr att studera gymnasieelevers förstÄelse av det egna lÀrandet i matematik nÀr lÀraren arbetar med formativ bedömning, vilket Àr ett sÀtt att arbeta för att frÀmja elevens lÀrande. Metoden bygger pÄ en tre-stegs-process som gÄr ut pÄ att först faststÀlla var eleven befinner sig i sitt lÀrande, sedan ta reda pÄ vart eleven Àr pÄ vÀg och slutligen reda ut vad som krÀvs för att eleven ska nÄ dit. Dessa steg sker delvis simultant och för att eleven ska fÄ hjÀlp att sÀkerstÀlla var de i dagslÀget befinner sig krÀvs Äterkommande feedback frÄn lÀraren. Bedömningsmatriser kan anvÀndas för att ÄskÄdliggöra för eleverna var de i dagslÀget befinner sig, och dÀr eleven ocksÄ kan se vad som krÀvs för att han eller hon ska nÄ nÀsta betygssteg.Studien har genomförts i form av en fallstudie i en gymnasieskola dÀr fyra elever och deras lÀrare i matematik har intervjuats. För att fÄ en utökad bild av det samtal som sker om bedömning i klassrummet har tvÄ lektionsobservationer genomförts.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄra undersökningar pÄ att de intervjuade pedagogerna har viljan och ambitionen att ta hÀnsyn till barns olika förutsÀttningar och behov i undervisningen men att de uppfattar att möjligheterna till att genomföra individanpassad undervisning Àr begrÀnsade.De begrÀnsade faktorerna har enligt pedagogerna frÀmst att göra med klasstorleken samt att en del av pedagogerna ofta Àr ensamma i undervisningen. Det verkar ocksÄ som det saknas kunskap om barns olika inlÀrningsstilar..

SamhÀllets förÀndringar, i och med ökad informations- och kommunikationsteknologi, stÀller ett ökat krav pÄ oss invÄnare som flexibla och nytÀnkande sprÄkskapare. Detta leder till att lÀrare har ett stort ansvar för att lyckas med den grundlÀggande lÀs- och skrivundervisningen i dagens skola. Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares uppfattningar till sin lÀs- och skrivundervisning i de tidiga skolÄren. Genom intervjuer med tolv lÀrare har vi undersökt deras uppfattningar om sin egen lÀs- och skrivundervisning och vad de övervÀger i sitt tillvÀgagÄngssÀtt. Vidare har vi Àven fokuserat pÄ hur lÀrarna uttrycker sig om sina kunskaper samt hur de uttrycker sig angÄende individualisering.Sammanfattningsvis tyder resultatet i studien pÄ att lÀrarna har elevernas bÀsta för ögonen.

Syftet med detta arbete har frÀmst varit att lÀra oss mer om bedömning. Vi har uppmÀrksammat bedömningens avgörande roll för elevers kunskapsinlÀrning och intervjuat nÄgra lÀrare om vad de har för uppfattning om bedömning. Fokus har lagts pÄ resonemanget kring relationen mellan de-ras syn pÄ bedömning och olika mÄltyper. I resultatet redogör vi för de olika lÀrarnas resonemang kring mÄlen, bedömningssÀtt och bedöm-ningssituationer. Vi har Àven uppmÀrksammat att vissa lÀrare har en intuitiv kunskap om vad ele-verna kan och detta problematiserar vi i diskussionen, men har Àven redogjort för, de av oss in-tervjuade lÀrarnas resonemang kring detta.

I denna studie undersöker jag hur fem pedagoger i sÀrskolan anser att de undervisar i taluppfattning om de naturliga talen i matematik. För att fÄ svar pÄ detta har jag intervjuat fem pedagoger som arbetar i sÀrskolan. Det jag kom fram till Àr att man inte anvÀnder sig av nÄgon speciell metod i sÀrskolan för att nÄ eleverna lÀttare. Genom individualisering utgÄr man ifrÄn elevens behov och kunskaper. Det som Àr den stora skillnaden Àr att de eleverna i sÀrskolan behöver ha lÀngre tid pÄ sig för att lÀra sig taluppfattning.

 Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka speciallÀrares erfarenheter med att arbeta med Tidig Intensiv LÀstrÀning och vilka konsekvenser de anser att undervisningen fÄr för lÀssvaga elever. Studien har utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka Àr de faktorer som gör TIL-undervisningen framgÄngsrik enligt speciallÀrarna? Vilka svÄrigheter anser speciallÀrarna vara förknippade med att arbeta med TIL? PÄ vilket sÀtt anser speciallÀrarna att TIL-undervisningen skiljer sig ifrÄn den traditionella lÀsundervisningen, fördelar/nackdelar?Insamling av den data som ligger till grund för studien har skett genom 5 kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Samtliga respondenter som deltar i studien arbetar som speciallÀrare.I de teman som blev synliga under arbetets gÄng och som har behandlats i studien, har det visat sig att speciallÀrarna anser att metoden hjÀlper de flesta eleverna att komma vidare i sin lÀsutveckling. Metoden fungerar bra för de barn som inte har specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter eller andra diagnoser.Möjligheten att pÄ en daglig basis arbeta med att förstÀrka elevernas sjÀlvförtroende genom bekrÀftelse och beröm, men ocksÄ genom att tydliggöra elevernas framsteg anses som en sÀrskilt viktigt för att eleven ska lyckas.