Detta Àr en studie om bedömning av elever i de yngre skolÄren i Àmnet matematik. Studien syftade till att undersöka lÀrares syften med och tankar om bedömningsprocessen i matematik. För att uppfylla studiens syfte svarade undersökningen pÄ vilka metoder och strategier lÀrare beskriver sig anvÀnda i sin bedömning av elevers kunskaper i matematik samt vad lÀrare anser om att göra elever delaktiga i bedömningen. Sex samtalsintervjuer genomfördes med lÀrare för elever i de yngre skolÄren dÀr lÀrarnas subjektiva erfarenheter om bedömning och dess process diskuterades utifrÄn ett intervjuschema. Resultatet diskuterades utifrÄn tvÄ teoretiska utgÄngspunkter: summativ och formativ bedömning dÀr summativ bedömning syftar till att summera en elevs kunskapsnivÄ medan formativ bedömning syftar till bedömning för lÀrande dÀr elevers delaktighet i bedömning betonas.

Bakgrund: Under de senaste Ären har debatten om ungdomars psykiska besvÀr hamnat i rampljuset. Undersökningar som gjorts pÄ omrÄdet visar bland annat att orsakerna, till att ungdomar upplever kÀnslor som Ängest, oro och stress, kan vara ökad individualisering och ökad valfrihet. Dagens samhÀlle erbjuder en rad olika valmöjligheter och livsstilar och det kan för vissa ungdomar vara en utmaning att orientera sig bland dessa. Syfte: Med redogörelser och resonemang, som beskrivs i uppsatsen, kan man anta att de förÀndringar som skett, i takt med det moderna samhÀllets framvÀxt, har pÄverkat ungdomarnas situation i samhÀllet. Uppsatsen syfte Àr att lyfta fram en grupp ungdomar som upplever ett sviktande vÀlbefinnande och presentera deras berÀttelser för att pÄ sÄ vis synliggöra deras instÀllning till hur dagens samhÀlle pÄverkar deras vÀlbefinnande. Jag vill Àven skapa en förstÄelse för hur de rör sig inom och förhÄller sig till olika samhÀllsarenor och sociala arenor.Metod: Studien Àr baserad pÄ narrativ metod.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur skolelever upplever, kÀnner och reagerar inför ett skriftligt prov, i detta fall ett nationellt diagnostiskt prov i matematik, nÀmligen Diamantdiagnosen. Jag vill ocksÄ ta reda pÄ om lÀraren har ett utvecklande syfte med provet eller om det bara anvÀnds som bedömningsmaterial för elever i enlighet med Skolverkets riktlinjer för de diagnostiska proven.Tanken med min studie Àr att intervjun skall genomföras pÄ ett kvalitativt sÀtt med eleverna och med deras lÀrare. Med hjÀlp av intervjun kommer jag förhoppningsvis att fÄ svar pÄ hur eleverna upplever diagnos- och provmomenten, detta sker genom att stÀlla öppna frÄgor och Àven ge eleverna chansen att kommunicera fritt kring frÄgestÀllningen.Jag utgick frÄn definition av nÄgra centrala begrepp som t.ex. summativ bedömning, formativ bedömning och feedback. Jag gick ocksÄ igenom vad forskningen har att sÀga om effekterna av prov och bedömning pÄ t.ex.

Studien syftar till att undersöka konsumentens roll för en hÄllbar utveckling genom att analysera hur fyra organisationer som arbetar för hÄllbar livsmedelskonsumtion konstruerar hÄllbarhet och konsumenten.Organisationerna representerar olika intressen och empirin bestÄr av officiella kommunikationsdokument samt intervjuer. Empirin analyseras i relation till postmodernitetens individualisering som beskriver hur individer, genom kommunikation om miljörisker och ohÄllbarhet ÄlÀggs ta ansvar för en hÄllbar samhÀllsutveckling. Analysen visar att hÄllbarhetsbegreppet stÀndigt omformuleras vilket leder till ambivalens hos konsumenten, och vikten av politiska ÄtgÀrder för hÄllbar konsumtion framhÄlls av organisationerna med politisk inriktning.Tre konstruktioner av konsumenten uttrycks. Samtliga organisationer konstruerar i en officiell diskurs en hÄllbar konsument som med hjÀlp av kunskap tar ansvar genom aktiva livsmedelsval. I en vardagsdiskurs konstrueras konsumenten som förvirrad av budskapen om hÄllbara livsmedelsval och sÀgs behöva hjÀlp genom förenklad kunskap.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad pedagoger har för attityder till högpresterande elever och hur de upplever att ha högpresterande elever i skolan bÄde ur ett pedagogiskt perspektiv samt ett socialt perspektiv. Hur de anpassar sin undervisning för dessa elevers behov och vilka metoder de anvÀnder sig av i sin undervisning. Vidare har uppsatsen som mÄl Àr att göra en jÀmförelse mellan detta och hur högpresterande elever sjÀlva, i Ärskurserna fyra till sex, upplever sin situation i skolan idag. Att hitta likheter och skillnader mellan forskning och aktörer i skolans verksamhet. För att fÄ reda pÄ detta har vi valt att genomföra djupintervjuer med pedagoger och en enkÀtundersökning med högpresterande elever.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur sex danslÀrare uppfattar sitt arbete med bedömning i dans i gymnasieskolan, inom de nya Àmnes-och kursplanerna frÄn 2011. Studien avser ocksÄ undersöka hur danslÀrarna gÄr tillvÀga under feedbacksamtal i dansÀmnet. Mitt syfte för studien grundar sig i att jag sjÀlv har ett starkt intresse för bedömning och hur jag kan utveckla olika bedömningsmetoder. De metoder jag har anvÀnt mig av i studien Àr tre kvalitativa intervjuer, samt tre intervjuer via mail. Intervjupersonerna har valts pÄ grunderna att de undervisar elever inom det estetiska programmet inriktning dans, samt att de undervisar elever enligt de nya Àmnes-och kursplanerna.

   Bedömning inom skolan Ă€r nĂ„got komplext och bedömningsbegrepp likasĂ„, hur de definieras, tolkas och anvĂ€nds. Hur bedömning förmedlas till en elev Ă€r av stor betydelse för det fortsatta lĂ€randet. RĂ€tt utformad kan denna förmedling resultera i ett ökat engagemang hos eleven och en förbĂ€ttring av elevens lĂ€rande. Behovet av att förstĂ„ bedömningsprocesser och olika former av bedömning Ă€r idag högaktuellt inom svensk grundskola i och med att landets skolor och rektorer givits i uppdrag att utforma skriftliga omdömen frĂ„n skolĂ„r 1. Även om det gĂ„tt snart ett Ă„r sedan uppdraget gavs Ă€r det i kontakter med lĂ€rare och rektorer tydligt att utformandet av skriftliga omdömen i mĂ„nga fall Ă€r en process som Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n klar.

Uppsatsens namn lyder pĂ„ följande sĂ€tt: Hur mycket mĂ„ste jag anstrĂ€nga mig egentligen? - En studie om ungdomars upplevda psykiska ohĂ€lsa i relation till skola och framtidsval. Studien Ă€r skriven av Melissa GĂŒlĂŒnay och Mirela Koljenovic som lĂ€ser sitt tredje Ă„r pĂ„ Södertörns Högskola. Syftet med denna uppsats Ă€r att fĂ„ en förstĂ„else för hur studierna i skolan och de framtidsval som studiens intervjupersoner stĂ€lls inför kan ha ett samband till deras upplevda psykiska ohĂ€lsa i form av oro och Ă„ngest. För att kunna svara pĂ„ denna frĂ„ga kommer  uppsatsen i sin tur att belysa fenomenet individualisering som stĂ„r för utformningen av samhĂ€llet och de olika institutionerna sĂ„ som skola och arbete.

Jönsson, Malin och Pettersson, Jennie (2010) LÀs- och skrivutveckling. En studie om pedagogens roll i mötet med barn med sprÄk- och kommunikationsproblem (Reading and writing development. A study about the role of the educationalist in the meeting with children with language and communication problems.) Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. I vÄrt arbete vill vi lÀra oss mer om sprÄk- och kommunikationsproblem samt hur lÀs- och skrivutvecklingen hos dessa barn kan se ut. Vi vill Àven undersöka hur man kan individualisera för barn med sprÄk- och kommunikationsproblem samt vilka alternativa verktyg som finns att tillgÄ.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur verksamma lĂ€rare ser pĂ„ bedömning och arbetar med det i svenskundervisningen i Ă„rskurs 2 och 3 samt hur elever i dessa Ă„rskurser upplever bedömning och hur de involveras i den. I litteraturgenomgĂ„ngen presenteras bland annat formativ och summativ bedömning samt vad dessa innefattar. Även tidigare forskning kring bedömning och dess betydelse för elevers fortsatta lĂ€rande tas upp i denna del. Som metod i studien anvĂ€ndes intervjuer av bĂ„de lĂ€rare och elever frĂ„n tvĂ„ olika skolor, belĂ€gna i tvĂ„ olika delar av södra Sverige. Totalt fyra lĂ€rare, verksamma i Ă„rskurs 2 och 3, och 16 elever intervjuades i studien. I resultatet framkom det att samtliga lĂ€rare föresprĂ„kade den formativa bedömningen och sĂ„g Ă„terkoppling som nĂ„got ytterst vĂ€sentligt för frĂ€mjandet av elevernas lĂ€rande. Endast en av de fyra lĂ€rarna lĂ€t sina elever kontinuerligt arbeta med sjĂ€lvbedömning utifrĂ„n bedömningsmatriser. De andra tre lĂ€rarna ansĂ„g att bedömningsmatriser var för avancerat för eleverna.

Studien syftar till att synliggöra sex elevers medvetenhet om bedömning i skolans vardag. I forskningsbakgrunden presenteras tidigare forskning om bedömning och hur det kan göras till en del av den pedagogiska verksamheten. SÀrskild uppmÀrksamhet riktas mot bedömning inom svenskÀmnet. Sex kvalitativa elevintervjuer i Ärskurs fyra utgör det empiriska materialet. Analysen av dessa visar att eleverna Àr medvetna om att det förekommer viss bedömning men de har dock svÄrt för att se sambandet mellan bedömning, undervisning och sin egen kunskapsutveckling. .

Denna kvalitativa studie har till syfte att belysa om en per definition kollektivistisk institution som kyrkan klarar av att motstÄ det moderna samhÀllets individualistiska pÄtryck. För att kunna synliggöra detta har sju djupintervjuer genomförts med verksamma prÀster inom Svenska kyrkan med fokus pÄ hur de upplever sin vardag i dagens tjÀnstebetonade samhÀlle. Studien stÀrker att Durkheims kollektivistiska samhÀlle till stor del har försvunnit i Sverige till förmÄn för det individualistiska samhÀllet. Uppsatsen illustrerar följaktligen att Àven en institution som inte borde mÀrka av individualisering och tjÀnstesamhÀllet prÀglas av dessa processer. UtifrÄn respondenternas resonemang kring hur de upplever att gemen man ser pÄ Svenska kyrkan visar resultatet att kyrkan prÀglas av rÄdande samhÀllslogik pÄ flera plan och tvingas anpassa sig till denna. Svenska kyrkan utgör idag en aktör pÄ en konkurrensutsatt marknad vilket medför att det individuella behovet och marknadsanpassning stÄr i fokus.

I och med reformen och den nya lÀroplanen 2011 sÄ har det skett förÀndringar pÄ hur elever och kunskaper ska bedömas och Àven vilka kunskaper som ska bedömas. LÀroplanen frÄn 2011 innehÄller betydligt mÄnga fler punkter Àn den tidigare frÄn 1994. Det framgÄr tydligare vad det Àr som ska behandlas i de olika Àmnena och vad syftet med dessa ska vara. Kunskapskriterierna Àr som tidigare mÄlstyrda, det har Àven hÀr blivit tydligare vad det Àr som ska bedömas och hur progressionen i bedömningen ska se ut. I och med att det Àr mÄnga saker som har förÀndras sÄ har detta vÀckt mÄnga frÄgor hos bÄde lÀrare, elever och vÄrdnadshavare.

Syftet med studien Àr att undersöka de praktiska möjligheter och svÄrigheter som gymnasielÀrare i Àmnet svenska har med att anpassa sin undervisning efter sina elevers olikheter, för att skapa optimala förutsÀttningar för deras lÀrande. Möjligheterna och svÄrigheterna att individualisera diskuteras och undersöks framförallt mot bakgrund av de problem som forskningen har uppmÀrksammat, dÄ individualisering praktiseras som individuellt arbete med fÄ gemensamma samtal och genomgÄngar. Undersökningen gjordes genom att djupintervjua tre erfarna gymnasielÀrare i Àmnet svenska. FrÄgorna handlade framförallt om möjligheter och svÄrigheter för lÀrare att skapa förutsÀttningar för elevers lÀrande inom olika arbetsformer. Resultaten visar pÄ likheter i de intervjuade lÀrarnas syn pÄ möjligheten att skapa förutsÀttningar för elevers lÀrande med hjÀlp av kollektiva genomgÄngar i helklass.

Syftet med studien Ă€r att undersöka sambandet mellan bedömning i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa och elevens IUP (Individuella utvecklingsplan) samt hur bedömningen kan bli rĂ€ttvis.För att uppnĂ„ syftet i studien anvĂ€nde jag mig av tre frĂ„gestĂ€llningar.Är IUP en vĂ€g till bedömning enligt lĂ€rarna?PĂ„verkar arbetet med IUP eleverna i Ă€mnet Idrott och hĂ€lsa anser idrottslĂ€rarna?Kan en bedömning bli rĂ€ttvis om IUP Ă€r olika utformade enligt lĂ€rarna?Studien har en kvalitativ ansats i form av intervjuer. Jag intervjuade sex idrottslĂ€rare pĂ„ fem olika skolor i Sverige. Skolorna var storleksmĂ€ssigt likvĂ€rdiga och lĂ€rarna hade liknande utbildningar. Jag valde skolor enligt bekvĂ€mlighetsprincipen vilket innebĂ€r vad som var lĂ€ttast genomförbart för mig.Ramfaktorteorin och skolperspektivet Ă€r de teoretiska perspektiven som anvĂ€nds i studien.Resultatet visar att IUP Ă€r ett dokument som anvĂ€nds pĂ„ olika sĂ€tt i skolan.