I ett av RN:s disciplinfall ser vi att en revisor har varit den utsedda revisorn i företaget under hela rÀkenskapsÄret och företaget har inte utfört den löpande bokföringen i tid, om revisorn dÄ under Äret underlÄter att vidta ÄtgÀrder vid misstanke om brott som denne Àr skyldig att vidta och Àven ÄsidosÀtter god revisionssed riskerar denne disciplinÀra pÄföljder frÄn RN. En revisor riskerar Àven att dömas för medhjÀlp till bokföringsbrottet om denne har frÀmjat bokföringsbrottet. Detta gör det intressant att studera hur revisorn ska agera om den löpande bokföringen inte har utförts tid för att leva upp till sina skyldigheter som revisor. Studien studerar detta utifrÄn reglerna i ABL och hur revisorn ska hantera dessa regler och dess kompletterande seder. Syftet med studien Àr att skapa tydliga riktlinjer för hur revisorn ska agera vid fall dÀr den löpande bokföringen inte har utförts i tid.

Sammanfattning I den hÀr studien har jag valt att, utifrÄn ett lÀrarperspektiv i skolÄr 1-2, studera arbetsformen Eget arbete. En av grundtankarna bakom arbetsformen Àr att eleverna planerar sina arbetsuppgifter och att de sjÀlva ansvarar för att de blir utförda inom en bestÀmd tid. Det finns forskning som har ifrÄgasatt arbetsformen och som visar pÄ att Eget arbete Àr en av olika faktorer som pÄverkat elevers försÀmrade Àmneskunskaper sedan början av 1990-talet. Syftet med denna undersökning Àr att skapa större insikt i hur vi ökar möjligheterna till att elever fÄr sina behov tillfredstÀllda under lektioner med Eget arbete i skolÄr 1-2. Samt att undersöka i hur stor utstrÀckning eleverna ges möjlighet till inflytande över arbetsuppgifterna och till socialt samspel under lektioner med Eget arbete. Undersökningen syftar ocksÄ till att undersöka vilka strategier lÀrare har för att hjÀlpa de elever som har svÄrighet att arbeta sjÀlvstÀndigt. I undersökningen har jag gjort intervjuer med tio lÀrare frÄn nio olika skolor.

Uppsatsen belyser och beskriver en del av yrkeslÀrarens mÄnga kompetenser och dagliga verksamhet, men den handlar ocksÄ hur en utveckling av dessa kompetenser skulle kunna ske. Min egen bildningsresa inom frisöryrket skildras med nÄgra trevande försök att klippa hÄr till att numera jobba som frisörlÀrare. I vÄrt arbetslag pÄ den gymnasieskola dÀr jag jobbar, som lÀrare och programansvarig för Hantverksprogrammet, avsattes arbetsplatstrÀffar under lÀsÄret 2013-2014 för att bland annat fÄ tid till diskussion om begreppet formativ bedömningen, men Àven för att skapa en plattform för ett kollegialt lÀrande. Uppsatsen Àr en del i magisterutbildningen ?yrkeskunnande och professionsutveckling?. .

Denna C-uppsats inriktar sig pÄ internationella kontakter med fokus pÄ studenterna vid Högskolan i Halmstad. Ett syfte Àr att skapa förstÄelse för betydelsen och vÀrdet av internationella kontakter och dess innebörd i dagens globaliserade vÀrld. Studiet börjar med en granskning av en Àldre undersökning, studentbarometern 2007, och byggs pÄ med kvalitativa intervjuer och observationer för att poÀngtera de ÄtgÀrder som behöver tas. Det har dÀrmed utförts intervjuer med bÄde studenter och personal vid HH för att fÄ ett helhetsperspektiv pÄ hur man arbetar med frÄgor kring internationella kontakter och pÄ vilka sÀtt dessa uppfattas och mottas utav studenterna..

Denna studie syftar till att hitta ba?rande besta?ndsdelar och betydelsefulla faktorer i en hejaklacks uttryck som hypotetiskt skulle kunna vara konstruktiva och anva?ndbara i arbetet med en ko?r. Studien a?r baserad pa? intervjuer med medlemmar ur Linko?pings Hockeyklubb, LHC:s, supporterklubb White Lions samt en deltagande observation vid en hockeymatch mellan LHC och HV71 den 30 oktober 2012.I bakgrunden finns litteraturgenomga?ng inneha?llande hejandet i historien, visuella effekter, huliganism, kartla?ggning av hejaramsor samt starka musikupplevelser.Resultatet visar att sta?mningen i en hejaklack a?r mycket viktig. Ofta viktigare a?n sja?lva idrotten.

I Utbildning i svenska för invandrare (SFI) ryms flera logopediskt intressanta omrÄden. För att fÄ en större inblick i SFI gjordes dÀrför denna kvalitativa studie över lÀrares syn pÄ undervisning inom SFI med hjÀlp av tvÄ fokusgruppintervjuer och grundad teori som forskningsansats. Denna studie har som huvudsyfte att spegla hur SFI-lÀrare ser pÄ sÄvÀl sin egen undervisning som undervisning inom detta omrÄde i stort. Vidare frÄgar sig författarna hur lÀrare ser pÄ de sprÄkliga omrÄdena: fonologi, grammatik, lexikon, pragmatik samt lÀs- och skrivförmÄga. Uppsatsen genomsyras av tre huvudteman;samhÀlle, SFI-undervisning och individ, som uppstÄtt under pÄgÄende studie.

SyfteSyftet med studien var att ta reda pÄ hur lÀrarna förhÄller sig till genus och bedömning i Àmnet idrott och hÀlsa i Ärskurs 7-9.VÄra frÄgestÀllningar var:Bedöms pojkar och flickor pÄ olika sÀtt?Vilka faktorer tar lÀraren hÀnsyn till i sin bedömning?Hur arbetar lÀraren med feedback?MetodStudien har en kvalitativ ansats dÀr tre idrottslÀrare har intervjuats. LÀrarna valdes ut genom ett bekvÀmlighetsurval.Intervjuerna var semistrukturerade och vi anvÀnde en intervjuguide för att sÀkerstÀlla likvÀrdig information frÄn vÄra respondenter. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjÀlp av genusteori relaterat till bedömning av pojkar och flickor.Resultat Resultaten visade att bedömning Àr nÄgot som lÀrarna anser Àr viktigt. Ibland bedöms eleverna under lektionstid och ibland efterÄt.

Syftet med denna studie har varit att studera hur Talent Mangement (TM) definieras och om det Àr ett nytt fenomen inom Human Resources (HR). Detta har undersökts genom en jÀmförelse mellan hur TM definieras i tidigare forskning och hur HR chefer frÄn fyra företag definierar, arbetar inom omrÄdet samt upplever TM. Det bakomliggande intresset kommer frÄn att TM anses vara en viktig och övergripande företagsstrategi.Studien har en kvalitativ ansats och datamaterialet har insamlats genom semistrukturerade intervjuer som har grundats pÄ tre teman för att besvara frÄgestÀllningarna. Materialet har sedan analyserats mot tidigare forskning inom TM för att jÀmföra definitioner och arbetssÀtt. Forskning inom TM och arbetsmarknadsutveckling har Àven analyserat för att skapa en uppfattning om bakgrunden till TMs uppkomst samt om detta Àr ett nytt fenomen.

Mitt syfte med denna studie Àr att beskriva, tolka och förstÄ hur elever upplever att lÀrare kommunicerar de mÄl eleverna ska strÀva mot och dem de ska uppnÄ, vÀgen mot mÄlen, samt hur lÀraren har för avsikt att bedöma nÀr eleven nÄtt mÄlen. Jag anvÀnder mig av en gruppintervjumetod: fokusgrupper. Jag anvÀnder mig av en analysmodell i tre steg vid analysen och tolkningen av fokusgruppernas utsagor. Resultatet presenterar jag i de beskrivningssekvenser som jag fick fram i analysen. Resultatet visar att det finns skillnader i huruvida lÀrarna kommunicerar mÄlen och hur de i sÄ fall gör det.

Overklighetsk?nslor, b?de som ?verg?ende symtom och i form av diagnosen depersonalisations- och derealisationssyndrom (DDD), f?refaller b?de underbeforskat och underdiagnostiserat. I dagsl?get finns inga generella riktlinjer f?r bed?mning och behandling. Denna studie syftade unders?ka vilka erfarenheter kliniker inom prim?rv?rd och psykiatri har av att m?ta patienter som beskriver overklighetsk?nslor inf?r sig sj?lva och omv?rlden.

Syftet med följande studie Àr att undersöka hur gymnasielÀrare kan resonera kring bedömning. Fokus ligger pÄ huruvida respondenterna har ett i huvudsak formativt eller summativt förhÄllningssÀtt, samt vilka möjligheter respektive hinder de ser i formativa bedömningsmetoder. Empirin har insamlats genom intervjuer, och visar att respondenterna har en summativ syn pÄ bedömning dÀr betygsskalan Àr central. De möjligheter som ses i formativa metoder Àr ökad medvetenhet hos eleverna samt tydlighet gÀllande kursmÄl. De hinder som tas upp gÀller elevernas mognad, lÀrarens osÀkerhet och otillrÀckliga kunskap samt tidsÄtgÄngen..

Syfte: Att en kost rik p? m?ttat fett har en negativ inverkan p? blodlipider har l?nge varit klarlagt. D?remot r?der delade ?sikter om effekterna av kolesterolintag p? lipidniv?er hos personer med blodlipidrubbningar. M?nga kolesterolrika livsmedel inneh?ller ocks? en stor andel m?ttat fett.

Denna uppsats behandlar fra?gor sa?som vad som ka?nnetecknar la?rande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljo? samt vad som ha?nder na?r folkmusik tra?der in i musikutbildningar. Vad a?r det som pa?verkar la?tfo?rmedlingen i de olika miljo?erna? Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i observationer och intervjuer med representanter fra?n en institutionell respektive icke-institutionell miljo? da?r vi har fo?rso?kt att ta reda pa? upplevelser av miljo?n, sta?mning, roller och prestationer.Slutsatsen av underso?kningen a?r att de tva? fo?rmedlingssituationerna a?r mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljo?n a?r utga?ngspunkten att la?ra sig att spela och det finns en nyttoaspekt i la?randet av la?tar da?r syftet a?r att pa? la?ng sikt utvecklas inom folkmusik i stort.

1 juli 2011 förÀndrades den svenska skollagen nÀr det i 3 kap 3 § blev inskrivet för att alla barn har rÀtt till sÀrskilt stöd. Det blev skolans skyldighet att Àven erbjuda de elever som Àr extremt begÄvade s.k. sÀrbegÄvade anpassad undervisning pÄ deras nivÄ.Tidigare har man tÀnkt att genom att sortera ut de svagaste eleverna sÄ skulle man bereda möjlighet för pedagogerna att undervisa de duktigare genom att de svagaste eleverna fÄtt gÄ i specialklasser av olika slag. Idag tÀnker man sig istÀllet att man genom individualisering i undervisningen kan inkludera alla elever i klassrummet. Men individualisering krÀver att man som lÀrare har ett adekvat sprÄk för att beskriva det som man ser och förstÄr av en elevs förmÄga.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger verksamma inom sÀrskolan arbetar sprÄkutvecklande i undervisningen. För att ta reda pÄ det har jag intervjuat sex pedagoger som alla arbetar inom sÀrskolan. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer. Med kvalitativ metod menas att jag Àr mer intresserad av djupet Àn av bredden. Resultatet visar att i arbetet med sÀrskoleelever Àr det viktigt för pedagogen att vara konkret i sin undervisning. Undervisningen bör vara varierad men med fokus pÄ det individuella arbetet eftersom eleverna befinner sig pÄ olika nivÄer och har olika behov..