Syfte och frÄgestÀllningar.Syftet med studien var att undersöka lÀrares och elevers syn pÄ feedback i Àmnet idrott och hÀlsa, samt om och i sÄ fall hur denna feedback pÄverkar elevernas upplevda lÀrande. Detta skedde utifrÄn följande frÄgestÀllningar; Anser eleverna att feedback Àr viktigt för det upplevda lÀrandet i Àmnet idrott och hÀlsa och hur tÀnker de kring detta? Anser lÀrarna i Àmnet idrott och hÀlsa att feedback Àr viktigt för utvecklingen av elevernas lÀrande och hur tÀnker de kring detta? Har lÀrarna ett medvetet anvÀndande av feedback och uppfattar elever lÀrarnas feedback som konstruktiv och utvecklande? AnvÀnder lÀrarna formativ bedömning i sin undervisning och Àr det i sÄ fall ett medvetet val?Metod.Detta Àr en kvalitativ studie med intervju som metod. Vid datainsamlingen genomfördes totalt Ätta semistrukturerade intervjuer. Fem lÀrare med gedigen erfarenhet intervjuades enskilt samt tre elevgrupper bestÄende av totalt tolv elever.

The Swedish boat industry is considered quite conservative and subject to only limited development. The purpose of the study is to explain the structure of the boat industry, to analyze and evaluate ways of competing and provide recommendations for developing a competitive strategy. The aim of this thesis is to explain how to be competitive in the Swedish boat industry. To be able to do so three areas are used to deepen as well as broaden the understanding. The three areas within competitiveness we have chosen to highlight are differentiation, individualization and distribution.

Att hantera de skillnader i lÀskunskaper som pedagoger möter bland elever vid skolstart Àr en av de största utmaningarna i skolÄr ett. Genom en kvalitativ studie bestÄende av sex intervjuer med verksamma grundskollÀrare har jag undersökt hur individualisering kan vara ett hjÀlpmedel i sammanhanget. Studiens syfte var att utforska hur nÄgra grundskollÀrare ser pÄ och arbetar med individualiserad lÀsundervisning i skolÄr ett. Jag ville ocksÄ lyfta frÄgan om i vilken mÄn det Àr möjligt att individualisera i praktiken. Vikt har lagts vid pedagogernas instÀllningar, vilka jÀmfördes med deras arbetssÀtt.Det resultat jag har fÄtt fram visar pÄ tvÄ grupper av pedagoger.

Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.

Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.

Denna studie har underso?kt hur Israel- Palestina konflikten kartlagts i de tva? dagstidningarna Dagens Nyheter (Sverige) och The New York Times (USA). Fra?gan som besvarats a?r hur rapporteringen i artiklarna under tva? utvalda ma?nader (juni-juli 2014) sett ut, utifra?n teorier om krigs- och fredsjournalistik, mediernas roll som opinionsbildare, narrativitet och fo?renkling av konflikter. Materialet besta?r av totalt 158 artiklar, 62 fra?n Dagens Nyheter och 76 fra?n The New York Times.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka om datoranvÀndningen (frÀmst e-postkommunikation) ger upphov till en ökad individualisering och/eller ett ökat kollaborativt lÀrande. De elevgrupper som har fokuserats har lÀst samma Àmnen inom Handels- och Administrationsprogrammet, d v s Projekt och Företagande och Personaladministration. Undersökning har skett genom fallstudier, genom lÀsning av mottagna och skickade mail, textanalyser (dokument, rapporter, protokoll), nÄgra intervjuer, jÀmförelsegrupper och betygsresultat. Resultaten visar att det kollaborativa lÀrandet varken utvecklas sÀmre eller bÀttre i studiemiljöer dÀr man har bÄde lektionsundervisning och handledning pÄ nÀtet. Konflikter i grupper uppstÄr och blir synliga Àven pÄ nÀtet genom att en del elever blir överaktiva, d v s skriver och skickar mÄnga mail, andra Àr eller blir helt tysta.

Den föreliggande studien syftar till att undersöka hur fem engelsklÀrare i grundskolans senare Är uppfattar individualiseringen av engelskundervisningen. UtifrÄn detta syfte formulerades tre frÄgestÀllningar vilka behandlar lÀrarnas instÀllning till skollagens krav pÄ att undervisningen ska ta hÀnsyn till varje elevs behov; vilka faktorer de anser inverkar pÄ deras möjligheter att individualisera undervisningen; samt hur de sÀger sig individualisera engelskundervisningen. Data samlades in via intervjuer och analyserades utifrÄn studiens teoretiska utgÄngspunkter som Àr det sociokulturella perspektivet utifrÄn Vygotskij och SÀljö; samt ramfaktorteorin utifrÄn Lundgren och Stensmos skrifter. Resultatet pekar pÄ att de intervjuade engelsklÀrarna har en generellt positiv instÀllning till individualisering. De menar att individualiseringen innebÀr att lÀraren kan hjÀlpa en elev att nÄ lÀngre, genom att lÀraren dÄ sÀtter sig in i elevens behov och kan utmana denne pÄ rÀtt nivÄ.

InterdisciplinÀrt examensarbete inom lÀrarutbildningen, 15 hpSvenska som andrasprÄk, fördjupningskurs SIS133Vt 2012Handledare: HÄkan Jansson.

Undersökningen anvÀnder sig av en diskursanalys för att undersöka förekomsten av eurocentrism i svenska historielÀroböckers framstÀllning av Nordamerikas urinvÄnare och deras interaktion med européerna. För att systematiskt kunna analysera innehÄllet har fyra undersökningskategorier skapats: Relationer, Konflikter, MotgÄngar och UrinvÄnarnas perspektiv. LÀroböckerna som analyserades var frÄn 1960 till 2010. Sammanlagt analyserades 10 olika lÀroböcker, tvÄ frÄn varje decennium. Resultaten visade att lÀroböckerna frÄn 60-talet gav vÀldigt lite utrymme till urinvÄnarna, och endast presenterade historien frÄn de vitas perspektiv, vilket indikerar ett eurocentriskt förhÄllningssÀtt.

Lövdén Brefelt, S. FörÀldraskap och sexualitet. En studie av förÀldrars upplevelser av det gemensamma sexuallivet. Examensarbete i sexologi 30 hp. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, 2012.

Denna undersökning bygger pĂ„ 13 lĂ€rares erfarenhet av att ha undervisat elever som gĂ„tt ett extra Ă„r i skolan, nĂ„gon gĂ„ng i grundskolan mellan förskoleklass och Ă„rskurs 6. Syftet Ă€r att undersöka om det extra Ă„ret bidrar till den kunskapsökning hos eleverna som lĂ€rare antar ska ske. Vidare frĂ„gestĂ€llningar Ă€r hur Ă„ret organiserats för eleverna och om Ă„ret medfört andra positiva och/eller negativakonsekvenser. Jag har anvĂ€nt mig av en kvalitativ intervjumetod, för att fĂ„ ta del av lĂ€rarnas erfarenheter och upplevelser.Eftersom forskning inom Ă€mnet i Sverige Ă€r mycket begrĂ€nsad har jag till största delen utgĂ„tt frĂ„n internationell forskning.Mitt resultat visar att lĂ€rarna ansĂ„g att det extra Ă„ret varit mycket betydelsefullt för eleverna, bĂ„de kunskapsmĂ€ssigt och emotionellt. Även om det extra Ă„ret inte innebar att alla kunskapsmĂ„l uppnĂ„ddes för Ă„rskursen, sĂ„ var det enligt lĂ€rarna ett steg i rĂ€tt r iktning för eleverna.

I denna studie granskas hur danslÀrare inom gymnasieskolan arbetar med bedömning inom GY11 och hur de resonerar kring bedömning. Bakgrunden till syftet vilar pÄ ett personligt intresse för omrÄdet som blivande lÀrare. Bedömning Àr ett omdiskuterat Àmne som anses vara komplext, inte minst inom de estetiska Àmnena, och behöver belysas och utforskas. Studiens avgrÀnsning Àr att förhÄlla sig till de nya lÀroplanerna för gymnasiet, Lgy 11, dÄ det Àr dessa styrdokument vi kommer att arbeta med i framtiden, samt att undersöka syftet inom ett visst geografiskt omrÄde, sydöstra Sverige. Metoden som anvÀnts Àr en intervjustudie dÀr personer, som Àr verksamma lÀrare inom gymnasieskolan och dansÀmnet, inom det valda omrÄdet har intervjuats.

LÀrare anvÀnder sig av allt frÄn summativ bedömning och fingertoppskÀnsla till beprövad didaktisk erfarenhet och formativ bedömning, nÀr elevers kunskaper ska bedömas. Forskning visar att den största framgÄngen för elevers lÀrande och kunskapsutveckling sker dÄ formativ bedömning anvÀnds.Syftet med denna studie Àr att studera hur blivande lÀrarstudenter beskriver lÀrares bedömningspraktiker under den verksamhetsförlagda utbildningen. Vad upplever studenterna i praktiken av lÀrares bedömning jÀmfört med teorin frÄn lÀrarutbildningen?Det empiriska materialet, bestÄende av 18 examinationsuppgifter frÄn lÀrarstudenter i Didaktik II, sammanstÀlls och tolkas med inspiration utifrÄn det hermeneutiska tankesÀttet. Studenttexterna tolkas utifrÄn de begrepp som studenterna enligt examinationsuppgiften förvÀntades att studera frÄn sin VFU- verksamhet.

Syftet med detta examensarbete Àr att öka förstÄelsen för tankar dagens lÀrare har av bedömning, och vilka tankar deras elever har av det bedömningsarbete lÀrarna utför. Med detta som utgÄngspunkt konstruerade vi intervjuunderlag och elevenkÀter, för att kunna söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Vi intervjuade 3 lÀrare, som arbetar som matematiklÀrare i Ärskurs 6, om deras tankar kring summativ och formativ bedömning i matematik, och hur de lÀgger upp sitt bedömningsarbete. De intervjuade lÀrarnas elever deltog i undersökningen, genom att svara pÄ en enkÀt, dÀr frÄgor om elevernas tankar kring bedömning i matematik stÀlldes. De centrala begrepp som presenteras i litteraturgenomgÄngen hjÀlpte oss sedan att tolka vÄrt resultat.