Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det gÄr att se förÀndringar i gymnasieskolans skrivundervisning över en tidsperiod pÄ tretton Är. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr ett sociokulturellt synsÀtt dÀr dialogismens tankar Àr dominerande. Materialet bestÄr av enkÀtsvar frÄn gymnasieelever, fokusgruppsamtal med gymnasieelever och intervjuer med gymnasielÀrare. Det samlades in under 2013 och har analyserats med hjÀlp av innehÄllsanalys och tematisering för att se mönster i hur eleverna uttalar sig om responsen. Elevernas perspektiv Àr i fokus och deras tankar och kÀnslor gÀllande lÀrarnas respons jÀmförs med andra elevers upplevelser frÄn tidigt 2000-tal.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur pedagoger tar reda pÄ vad elever i skolÄr tre kan (och inte kan) i matematik. Med hjÀlp av intervjuer har vi stÀllt frÄgor till Ätta pedagoger som Àr verksamma i skolÄr tre och har behörighet att undervisa i matematik. I litteraturstudien kom vi i kontakt med begreppen summativ och formativ bedömning som har stor betydelse för hur bedömning gÄr till och följs upp. Resultaten visar att pedagogerna anser att kommunikation Àr viktig bÄde i matematikundervisning och vid uppföljning av resultat. NÀr det gÀller uppföljning genomfördes den pÄ olika sÀtt.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka det vetenskapliga underlaget kring om regelbundet intag av ?gg p?verkar niv?er av trimetylamin-N-oxid (TMAO) i plasma hos vuxna. Metod: En litteraturs?kning genomf?rdes i databaserna PubMed, Scopus och Cochrane Library 25 januari 2023. Inklusionskriterierna var vuxna ?18 ?r, intervention best?ende av ?gg eller ?ggula, kontroll best?ende av ?ggsubstitut/?ggvita/habituell kost/annat livsmedel som inte inneh?ller ?ggula, utfallet TMAO i plasma och studiedesign RCT. Artiklarna skulle vara skrivna p? engelska eller svenska.

Syftet med denna studie har varit att undersöka lÀrares och rektorers uppfattning om skriftliga omdömen, hur införandet av dessa omdömen fungerat i fem F-5 skolor och att undersöka hur de skriftliga omdömena kan utformas enligt de intervjuade för att ge tydlig information till elev, förÀlder och skola. Resultaten baseras pÄ Ätta kvalitativa forskningsintervjuer av lÀrare och rektorer och fem skriftliga omdömen. Enligt undersökningens resultat behövs tydligare riktlinjer frÄn rektorernas sida och att elevens delaktighet möjliggörs genom att utformningen tar hÀnsyn till elevens Älder. Dessutom, visar undersökningen, att tid och resurser behöver avsÀttas för att stÀrka lÀrarnas kunskaper i ett gemensamt dokumentationssprÄk, kunskaper i formativ bedömning samt fÀrdigheter i att konkretisera mÄl att strÀva mot i den pedagogiska planeringen. Enligt min utvÀrdering krÀvs kontinuerliga utvÀrderingar av verksamheten för att de rÀtta insatserna i implementeringsarbetet av de skriftliga omdömena ska kunna göras.

Riksdagen beslutade att frÄn och med höstterminen 2008 införa skriftliga omdömen frÄn första klass. Detta har lett till en samhÀllsdebatt kring frÄgor om hur de skriftliga omdömena ska utformas, samt om och hur lÀrarna bör bedöma yngre elever. Inom pedagogisk forskning har bedömning framhÄllits som en viktig del av lÀrandet. IstÀllet för att mÀta kunskap ska bedömning gynna och skapa mening för lÀrandet. Skriftliga omdömen bör genom formativ bedömning bidra till tydligare information för elev och vÄrdnadshavarna.

Syftet med min studie var att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger upplever att lÀroplanens mÄl om undervisning utifrÄn varje elevs förutsÀttningar och behov infrias inom ramen för deras undervisning. Genom sex kvalitativa intervjuer med klasslÀrare, speciallÀrare och lÀrare i förberedelseklass verksamma i grundskolans tidigare Är, Ärskurs 1-6, har jag sökt mina svar. Jag har kommit fram till att informanternas svar grundar sig i pedagogernas individuella sÀtt att se pÄ förutsÀttningar och behov samt pÄ den grupp de bedriver undervisning i. NÄgot enhetligt svar finns inte, den hÀr studiens informanter individualiserar utifrÄn olika premisser samt pÄ olika sÀtt. Faktorer sÄ som tid, rum och personal spelar stor roll för vilka möjligheter till individualisering som informanterna tycker sig ha.

Syftet med studien Àr att belysa lÀrares och rektorers tankar kring diagnostisering av elever i de tidiga skolÄren vid anvÀndande av Skolverkets diagnosmaterialDiamant, som riktar in sig pÄ den förberedande aritmetiken.Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intevju som metod. Deltagarna i undersökningen Àr fyra lÀrare samt tvÄ rektorer med erfarenhet och utbildningen inom omrÄdet.Resultatet visar att informanterna anser att de fÄr betydelsefull information om var barnen befinner sig i den grundlÀggande taluppfattningen via diagnosen och dÀrmed kan barn med behov av hjÀlp och stöd uppmÀrksammas. Informanterna har en formativ syn pÄ diagnostisering. De fokuserar pÄ hur resultatet följs upp, hur de finner pedagogiska och organisatoriska lösningar. Rutiner för detta Àr olika pÄ de enheter dÀr informanterna Àr verksamma.

Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.

Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.

AbstractThe aim of the study was to examine how a school team works with formative assessment in compulsory school for pupils with intellectual disabilities. The study had a particular focus on formative assessment in relation to pupils with moderate and severe intellectual disabilities. Since there is a lack of research within the field of formative assessment and pupils with moderate and severe disabilities this study may contribute to new knowledge in this field. A sociocultural perspective has been used as a theoretical framework. A central concept in the sociocultural perspective is that people develop knowledge in interaction with other people and that communication and language is important.  The methodical framework was inspired by an ethnographic approach and the empirical material was concocted by participatory observations and by interviews.

I studien har undersökts vilka kunskaper och fÀrdigheter som elever i Ärskurs 9 vÀrdesÀtter och anser som mest vÀsentliga att bedöma inom sÄng och ensemblespel och relatera dessa bedömningar till de nationella mÄl och kriterier som har faststÀllts för Àmnet musik. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ samtalsintervju som undersökningsmetod och begrÀnsat mig till att undersöka sexton elever, 8 pojkar och 8 flickor, som jag undervisar i musik pÄ en högstadieskola i Mellansverige. Undersökningen utgÄr frÄn ett fragmatiskt- och sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande. Resultatet belyses ocksÄ utifrÄn formativ bedömning i undervisning och betydelsen av att anvÀnda bedömningsmatriser för att tydliggöra för eleverna vad som de förvÀntas lÀra sig. Resultatet visar att en gemensam syn pÄ bedömning Àr viktig för att eleverna ska veta pÄ vilken kunskapsnivÄ de befinner sig pÄ men Àven för att de ska veta vad de behöver förbÀttra.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever i Äk 5 uppfattar det egna arbetet i skolan. Syftet inbegriper ocksÄ hur samma elever upplever deltagande och inflytande i det sjÀlvstÀndiga arbetet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod dÀr vi intervjuat 10 elever pÄ tvÄ olika skolor. I vÄr studie har vi funnit att individualisering Àr nÄgot som prÀglar dagens undervisning i skolan i mer eller mindre utstrÀckning. Detta symboliseras ofta av ett arbetssÀtt vid benÀmningen eget arbete dÀr eleven fÄr arbeta sjÀlvstÀndigt.

The aim of the study is to show how a selected part of the European Language Portfolio, ELP, can support the assessment process for teachers. All the checklists at level A1 and My Language Goals from the Language Biography, a part of the ELP, are implemented and communicated in teaching in a 4th grade class of students. Two teachers are interviewed and both of their classes are compared in the study. One group worked for two weeks with the selected part of the Language Portfolio and the second group followed the regular curriculum for the same period of time. The teachers are interviewed before and after the ELP through support of mind maps.Results show that by using checklists at level A1 and My Language Goals students become aware of their own learning process.

Bakgrund: Bemanningsbranschen har vuxit vÀldigt mycket sedan 1990-talets början, dÄ en avreglering av arbetsförmedlingsmonopolet skedde.Syfte: Att fÄ en överblick över bemanningsbranschens utveckling samt att se vad den har för stÀllning idag pÄ den informationella arbetsmarknaden.UtgÄngspunkter och upplÀgg: Uppsatsen börjar med en bakgrund och översikt över bemanningsbranschens utveckling sedan tidigt 1990-tal och framÄt. Som teoretiska utgÄngs-punkter anvÀnds begrepp som nÀtverkssamhÀlle, informationell arbetsmarknad, flexibilitet och individualisering. Huvudsaklig metod Àr fyra semistrukturella intervjuer som gjorts med fyra kvinnliga anstÀllda pÄ fyra olika bemanningsföretag. De teoretiska utgÄngspunkterna har sedan kopplats till empirin för analys.Slutsatser: Bemanningsbranschen Àr vÀl anpassad till den informationella arbetsmarknaden. Den har en stadig och stabil stÀllning, finns till för att den behövs och Àr hÀr för att stanna..

Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ vad arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder har för betydelse för arbetslösa ungdomar, bÄde psykiskt och socialt. FrÄgor som vi ville ha svar pÄ var varför ungdomarna gÄr en arbetsmarknadspolitisk ÄtgÀrd och vad den betyder för dem. Hur det Àr att vara arbetslös och om deras situation förÀndrats sedan de började pÄ ÄtgÀrden. Vi ville Àven se om det Àr nÄgon skillnad mellan ÄtgÀrderna i Halmstad jÀmfört med Varberg.Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod genom att göra intervjuer med sju ungdomar samt personal frÄn arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsenheten. Fokusering har legat pÄ den sociologiska visionen enligt Mills, Becks individualisering, Baumans arbetsetik och kontroll pÄ den egna individen, social exkludering och Foucaults disciplineringsprocess.