Sök:

Sökresultat:

5626 Uppsatser om Formaliserad och funktionaliserad undervisning - Sida 11 av 376

Elevers upplevelser av sin NO- undervisning- en studie i år 5

Syftet med detta arbete är att ta reda hur eleverna upplever skolans undervisning inom ämnesområdet naturvetenskap. Vad har de för upplevelse av sin naturkunskapsundervisning och ligger den i fas med hur den borde se ut med tanke på de mål som finns uppsatta i dessa ämnen? Då jag varit ute på praktik, fältstudier, vikarierat eller mött elever på annat sätt, har jag fått uppfattningen av att många elever inte har den kunskap de borde ha i NO för den aktuella årskursen, och det är då tankarna till detta arbete har väckts. Genom en enkät- studie har jag fått ta del av ca 100 elevers syn på sin NO- undervisning. Dessa resultat har jag kopplat till min litteraturstudie där jag lyft fram de didaktiska frågorna vad, hur och varför.

Undervisning i NO för alla

Cvetanovski, Daniela (2010). Undervisning i NO för alla. Kartläggning av NO-undervisningen på fyra institutioner inom Statens institutionsstyrelse i Södra Regionen (Teaching science subjects for all. Identification of science subjects teaching at four institutions in the Statens Institutionsstyrelse in Southern Region). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med examensarbetet är att få en ökad kunskap om hur NO-undervisningen på institutioner inom Statens institutionsstyrelse, SiS, bedrivs samt att kunna ge förslag på hur man kan utveckla NO-undervisningen på institutionerna.

Musikalisk dialog ? dialogisk instrumentalundervisning : En undersökning av kommunikation i instrumentalundervisning på musik- och kulturskolan

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kommunikation i instrumentalundervisning kanförstås i förhållande till teorier om dialog och dialogisk undervisning.Med avstamp i den ryske litteraturteoretikern Michail Bachtins dialogbegrepp och med tankaroch forskning om dialogisk undervisning som referenspunkter undersöks det i denna uppsatshur kommunikation i individuell instrumentalundervisning respektive ensembleundervisningkan se ut och förstås. En instrumentallärare som arbetar på en kommunal kulturskola har observeratsnär denne undervisar elever individuellt samt i ensemble. Observationerna har struktureratsoch analyserats med hjälp av begrepp och idéer om dialogisk undervisning i klassrumssituation.Under observations- och analysprocessen har begreppen omarbetats för attkunna belysa det specifika i den instrumentalpedagogiska situationen i allmänhet och denindividuella undervisningsformen i synnerhet. Några dialogiska huvudteman har visat sigförekomma i den observerade lärarens undervisning och dessa har kopplats samman med deredan befintliga begreppen om dialogisk undervisning för att på så vis söka förståelse i hurkommunikationen i de observerade undervisningssituationerna kan förstås i förhållande tilltidigare forskning.Den musikaliska kommunikationen var det som tydligast skiljde resultatet av undersökningenfrån den tidigare forskning om dialogisk undervisning som presenterats, och just denna typ avkommunikation visade sig också skilja sig i hur den användes i individuell undervisning respektiveensemble. Det finns i allmänhet grundläggande skillnader i hur kommunikation igrupp och kommunikation mellan enbart två individer fungerar och detta var också något somresultatet av undersökningen underströk.

Skolans etikundervisning och Förintelsen : en kvalitativ intervjustudie

Syftet med denna uppsats var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka hur undervisningen om Förintelsen kunde se ut i högstadiets SO-undervisning och i gymnasiet. Undersökningen avsåg vad, hur och varför verksamma lärare och en överlevare beredde plats för Förintelsen i sin undervisning, samt hur det etiska respektive historiska perspektivet lyftes fram. Intervjuerna visade på att samtliga informanter menade att de etiska aspekterna av Förintelsen hade ett högt diskussionsvärde, ett något högre sådant än de historiska. Samtliga lärare påtalade att upplevelser och vittnesskildringar i förintelseundervisningen inspirerade och fick eleverna att förstå att de själva har en möjlighet att påverka hur samhället kan se ut i framtiden. Högstadielärarna tenderade att ha en mer fostrande syn på sin undervisning än vad gymnasielärarna hade, men samtliga lärare verkade vara överens om att alla som verkar inom skolan skall ta avstånd från antidemokratiska värderingar ? på ett eller annat sätt..

Individanpassad undervisning

Syftet med den här studien var att ta reda på om individanpassad undervisning tillfredsställer individens behov för att i förlängningen gynna samhällsutvecklingen. Genom denna forskning ville jag utreda ifall elever har svårigheter i vissa skolämnen och hur svårigheten påverkar dem. Jag ville också undersöka ifall elever har olika behov, är i behov av en slags individanpassad undervisning, och ifall de tror på att denna kan förbättra deras betyg. Genom att ha läst forskningslitteratur och gjort en kvantitativ undersökning med deltagare bestående av tjugo elever från årskurs 9 och tio elever från årskurs 6 har jag kommit fram till följande resultat. De flesta elever från bägge grupper har svårigheter i ett eller flera skolämnen.

En likvärdig utbildning i ämnet idrott och hälsa : En kvalitativ studie om lärares förhållningssätt i undervisningen till elever med annan religiös eller kulturell bakgrund.

Elever i den svenska grundskolan har olika förutsättningar och olika bakgrund. Vissa elever behöver en undervisning anpassad för den enskilda individen för att kunna uppnå uppsatta kunskapsmål inom olika ämnen. I idrott och hälsa kan elever från en annan kulturell eller religiös bakgrund möta svårigheter i vissa moment och under vissa tider av året. Syftet med studien är att belysa och att öka kunskaperna om de potentiella faktorer som undervisningen i idrott och hälsa handskas med i strävan mot att ge alla elever en likvärdig utbildning, oavsett religiös eller kulturell bakgrund. Kvalitativa intervjuer används för att få ett resultat. För att genomföra studien har fem lärare i idrott och hälsa och tre elever i årskurs nio intervjuats på sammanlagt fyra skolor. Under intervjuerna framkom att lärare upplever att få elever var frånvarande under ordinarie undervisning på grund av religiös eller kulturell bakgrund.

Datorbaserade matematiklaborationer - en alternativ undervisningsmetod

Syftet med arbetet är att konstruera och beskriva en generell, laborativ undervisningsmetod i matematik, i avseendet att underlätta elevers lärande. Fokus för denna metod ligger på att använda teknologiska hjälpmedel, som finns i elevernas vardag. Metoden innebär att matematiskt analysera filmklipp, som eleverna själva får producera. Metoden har testats i en gymnasieklass och elevintervjuer har gjorts efteråt. Syftet med detta var att undersöka hur elever uppfattar den framtagna metoden, men också att se om det är möjligt att dela in elever i tre olika verksamhetskategorier vid datorbaserad undervisning: Den osäkra, den lösningsorienterade och den reflekterande.

Problembaserat lärande

Genom att följa förändringsarbetet på en grundskola under tre år och där organisera en undervisning baserad på problem har jag kunnat bilda mig en uppfattning om vad som skiljer en mer traditionell undervisning från en som organiseras kring problem. I arbetet ingår en attitydundersökning hos elever som undervisats på detta sätt och resultatet visar att arbetssättet och NO-ämnena uppfattas positivt. Jag vill med detta arbete undersöka något av hur synen på undervisning och lärande förändrats över tid, hur olika teoretiska skolor avlöst och ibland överlappat varandra. Genom forskning har vi fått kunskap om viktiga faktorer kring hur kunskap byggs, hur vi lär, och detta har lett fram till nya metoder och förhållningssätt i undervisningen. Dessa nya metoder och förhållningssätt har bara delvis slagit igenom på fältet men en pedagogisk debatt pågår i samhället och ute på olika skolor.

D ? mörker och mystik : En analys av populärlitterära drag och fokalisering i Hideyuki Kikuchis Vampire Hunter D

Sammandrag: Syftet med examensarbetet är att undersöka förhållandet mellan undervisning om skrivande och elevskrivande i skolår två. Lärarens undervisning om skrivande observeras och elevernas texter analyseras utifrån undervisningsinnehållet.Resultatet visar att eleverna förändrar sitt sätt att disponera texter till följd av undervisning men att de inte gör det i fråga om skiljetecken. Studien visar även betydelsen av att eleverna förstår och får förklarat viktiga begrepp och får stöttning av läraren. Dessutom bör momenten undervisas om vid rätt tidpunkt för varje enskild elev..

Improvisation för klassiska musiker : tabu, onödigt, användbart eller vitalt?

Arbetet handlar om improvisationens fo?rekomst i dagens undervisning pa? klassiska instrument. I den klassiska musiken har improvisation inte haft na?gon sto?rre roll de senaste 150 a?ren. Jag ville framfo?rallt fa? reda pa? om dagens klassiska instrumentalla?rare pa? musik och kulturskolor anva?nder sig av improvisation i sin undervisning och vilka tillva?gaga?ngssa?tt de i sa? fall har.

Varför görs det så sällan? : En diskursanalys över problematiken kring ämnesövergripande undervisning

Syftet med undersökningen är att ur ett diskursanalytiskt perspektiv försöka förstå några av de problem som tycks finnas med att genomföra ämnesövergripande undervisning. Undersökningens metod är litteraturstudiens och dess empiriska material består av tidigare genomförda studier och forskning kring ämnesövergripande undervisning. Fem diskurser har skapats: Lärardiskursen, elevdiskursen, den organisatoriska diskursen, tidsdiskursen och den positiva diskursen.Resultatet visar att det finns en samstämmighet gällande både problem och fördelar med undervisningsmetoden mellan de olika studierna. Det är inom den organisatoriska diskursen man hittar de flesta problemen ? antingen direkta eller indirekta.

Strukturerade textsamtal enligt Reciprok undervisning : en interventionssudie

Syftet med denna interventionsstudie är att undersöka om explicit undervisning med strukturerade textsamtal enligt reciprok undervisning kan främja elevers förståelse av text samt förmåga att göra egna sammanfattningar. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella och det pragmatiska perspektivet, där lärande genom praktisk handling och interaktion med andra står i fokus. Ansatsen för studien är i huvudsak kvantitativ. En intervention har gjorts med 39 elever i årskurs 4. Interventionsperioden innefattade 9 lektioner med undervisning i läsförståelsestrategier utifrån reciprok undervisning där lärare och elever tänkte högt kring texter.

Ämnesdidaktiken bakom undervisningsprocesser i mångkulturella klasser

Syftet med detta examensarbete är att undersöka ämnesdidaktiken bakom retorik och praktik vid undervisning av mångkulturella barngrupper i grundskolan. Frågorna vi ställde till pedagogerna var de ämnesdidaktiska frågorna Vad?, Hur? och Varför? de utformar sin undervisning som de gör, samt hur det tar sig uttryck vid den praktiska undervisningen av flerspråkiga barngrupper. Den empiriska undersökningen genomfördes på två mångkulturella skolor med olika pedagogiska inriktningar. Det empiriska materialet är insamlat genom observationer och intervjuer under två dagar på varje skola.

Undervisning i och om hembygden

Mitt arbete har kretsat kring begreppet hembygd. Jag har bland annat tittat närmre på hur ämnet hembygdskunskap såg ut då det mellan 1919 och 1955 fanns som fristående skolämne samt vilken relevans ämnet har för dagens skola. Genom en enkätundersökning och litteraturstudier har jag undersökt på vilket sätt dagens styrdokument betonar studier av och i närmiljön samt på vilket sätt pedagoger i Kävlinge arbetar med detta. Fokus har legat på metod och material. Trots styrdokumentens tydliga krav på verklighetsnära undervisning visar min undersökning att undervisning i och om närmiljön är tydligt eftersatt i Kävlinges låg- och mellanstadieskolor. Enligt pedagogerna är detta bland annat ett resultat av penga-, material-, idé- och tidsbrist.

Ämnesövergripande undervisning : en studie om fem lärares syn på ämnesövergripande undervisning i årskurs 4 - 6

Enligt läroplanen, Lgr 11, ska eleverna ges möjlighet att arbeta ämnesövergripande, dock anges inte hur eller i vilken utsträckning. Syftet med vår studie har varit att undersöka om och, i så fall, i vilken utsträckning ämnesövergripande arbete används i årskurs 4 - 6. Vi eftersträvade även att ta reda på hur lärare definierar ämnesövergripande arbete.Vi ämnade även studera om lärandeteorierna är av relevans för hur och om lärare väljer att använda ämnesövergripande arbete i sin undervisning. Relevant litteratur som belyser för- respektive nackdelar med ämnesövergripande undervisning kopplades till vår empiriska undersökning. I vårt empiriska material ligger fokus på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med lärare i årskurs 4 - 6 samt observationer vid undervisning i lärarnas klassrum.

<- Föregående sida 11 Nästa sida ->