Syftet med undersökningen är att studera undervisningen i SO inom en pedagogisk riktning, Freinetpedagogiken, där olika arbetssätt belyses för att stimulera lusten till lärande. Genom att studera undervisningen på en Freinetskola har jag sökt svar på frågor om vad som är viktigaste mål för SO-undervisningen, hur undervisningen organiseras och vilken syn lärare och elever har på SO..

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka nyanlända elevers upplevelser av lärande med fokus på inlärning, undervisning och utveckling att lära sig ett nytt språk. Det ska tilläggas att uppsatsen också vilat på att undersöka eventuella skillnader och likheter i resultatet.  Även en lärare har intervjuats då pedagogens bild av lärandesituationen också är väsentlig.  Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen har vilat på den sociokulturella teorin av Vygotsky och Jenners motivationsteori. Det empiriska materialet och resultatet har också vilat på en hermeneutisk ansats, där jag avsett tolka, förstå och analysera respondenteras utsagor. I resultatet framkom att upplevelserna kring lärande med fokus på inlärning, undervisning och utveckling hos eleverna var positiv men att det skiljde sig åt i några avseenden då eleverna hade olika utbildningsbakgrund. Eleverna och läraren bekräftade att lärandet utifrån deras upplevelser sker bäst i mötet med andra, där individen är i fokus och där samtal och kommunikation, samt individanpassat stoff och individanpassad undervisning är det som främjar lärandet med fokus på inlärning, undervisning och utveckling av ett andraspråk.

Denna uppsats behandlar lärares perspektiv på högre undervisning med Second Life som undervisningsplattform. Second Life (SL) är en virtuell värld där olika lärosäten världen runt har egna ?öar? och bedriver olika former av undervisning. Inledningsvis beskrivs vad SL är och hur det kan användas i undervisningssyfte.Här presenteras även de frågeställningar som behandlades, vilka var:?Vilka positiva och negativa aspekter kan lärare uppleva vid användandet av SL som undervisningsplattform?? samt"Hur upplever man som lärare i Second Life skillnaderna i förutsättningar gentemot traditionell klassrumsundervisning??För att belysa problematiken gjordes litteraturstudier om olika pedagogiska modeller och teorier för undervisning i virtuella världar, undervisningsformer, bedömning samt olika typer av problem som kan uppstå.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur några lärare i grundskolans tidigare år arbetar med skönlitteratur, i såväl svenska som andra ämnen. För att få svar på våra frågor genomförde vi kvalitativa intervjuer med sex lärare i grundskolans tidigare år, med olika ämnesinriktningar (se s. 17). Vi valde också att observera två av dessa lärares undervisning under sammantaget fem skoldagar. I dessa klasser intervjuade vi också åtta elever, fyra i respektive klass. I vårt resultat har det framkommit att de observerade lärarna använder skönlitteraturen i sin undervisning, men de brukar den på olika sätt och i olika omfattning.

Inom undervisning av Objekt-Orienterad Programmering (OOP) blir metaforer ett allt viktigare redskap. En av anledningarna till detta är bland annat metaforers kapacitet till att underlätta undervisning av ämnesrelaterade koncept. Den här rapporten syftar till att synliggöra och analysera lärares bruk av metaforer som redskap och stöd i undervisning av OOP. För att möjliggöra det här har jag genomfört ett antal intervjuer på ett gymnasium i Skåne. Intervjuerna har skett med lärare som undervisar i OOP-relaterade ämnen.

Antalet nyanlända elever ökar i den svenska skolan, men nyanlända elevers skolsituation är ett område där den akademiska forskningen är underutvecklad. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlända elever i ämnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lärare som arbetar i två olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlända elevers HK-undervisning skiljer sig åt på de olika skolorna, då eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrån första veckan i svensk skola till efter ett till två år. För att göra lektionsinnehållet tillgängligt även för nyanlända elever med bristande kunskaper i svenska används följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker på engelska och/eller elevens modersmål, eleven får språkligt och innehållsmässigt stöd utanför lektionstid, läraren demonstrerar valda delar samt läraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Personalens kunskap är en betydelsefull ingrediens i organisationens förmåga att uppnå de långsiktiga målen men om organisationen inte vet vilken kunskap som finns eller var den finns kan organisationen inte heller internt vidareförmedla kunskapen. Det är därför av vikt att göra en formaliserad kunskapsgranskning, t ex en kunskapskartläggning, där kartläggningen har sin utgångspunkt i individers kunskapsprofiler. Frågan är då hur organisationen kan använda kunskapskartläggningen för att stödja strategiarbetet? Vår fallstudie, baserad på halvstrukturerade intervjuer, är utförd hos en stor och en liten organisation med det övergripande syftet att belysa kunskapens strategiska betydelse vid arbetet med utvecklingen av de interna resurserna. Resultatet av vår studie visar att organisationens framtida kunskapsbehov styrs av visionerna och de långsiktiga övergripande målen för verksamheten.

Examensarbetet belyser hur kommunikativ undervisning har utvecklats inom svenska som andraspråk..

Syftet med studien är att kartlägga användningen av musik som ett verktyg för att stimulera kunskapsbildning inom skolämnen i årskurs 1-3 i Västerås Stad. Studien är kvalitativ med kvantitativa inslag och är baserad på en webbenkätundersökning med frågor som syftar till att undersöka hur pedagoger som undervisar i årskurserna 1-3 i Västerås stad tillämpar musik i undervisningen för att stimulera kunskapsbildning inom något skolämne. Resultatet visar att många pedagoger använder musik i sin undervisning genom att sjunga, lyssna, spela och dansa. Många pedagoger använder musik i sin undervisning för att skapa glädje, avslappning och stimulera lärandet. Resultatet visade också att ju äldre man är som pedagog, desto mer använder man sig av musik i sin undervisning.

Denna studie unders?ker dialogisk undervisning i matematik. Det ?r en kvalitativ studie vars syfte ?r att ta reda p? mellan- och h?gstadiel?rares tankar kring dialogisk undervisning och hur l?rare anser att speciall?rare med specialisering mot matematikutveckling kan hj?lpa dem att implementera mer dialog i deras dagliga matematikundervisning. Begreppet dialogisk undervisning ?r f?rankrat i sociokulturell teori enligt vilken l?rande sker i en social praxis och spr?ket ses som det viktigaste, men inte det enda redskapet i kunskapsmediering. Denna studie har en fenomenologisk forskningsansats i och med att den unders?ker matematikl?rares f?rst?else och levda erfarenheter av ett dialogiskt undervisningsfenomen.

Syftet med fallstudien är att undersöka praktisk tillämpning av ett genrebaserat språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i en förberedelseklass i år 4-6. Utifrån kvalitativa metoder som semistrukturerade intervjuer och observationer beskrivs lärarens teoretiska modell och språkutvecklande arbete i undervisning av nyanlända elever.Resultatet visar att de aspekter som läraren i intervjuerna anser vara av yttersta vikt för en språk- och kunskapsutvecklande undervisning även förekommer i lärarens egen undervisning. Lärarens genrebaserade undervisning utgår ifrån elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper samt kännetecknas av meningsfullhet, höga förväntningar, kognitivt utmanande uppgifter samt ett tillåtande klimat. Elevernas modersmål används som resurs i lärandet och i undervisningen ges eleverna stort talutrymme samt många och varierade möjligheter till interaktion. Dessutom erbjuds rik stöttning utifrån elevernas förutsättningar och behov.Resultatet i föreliggande studie bekräftar tidigare forskning, dessutom bekräftas bilden av att det är fullt möjligt att i undervisningen av nyanlända elever låta dem mötas av höga förväntningar och utmanas tankemässigt i sitt lärande även om de ännu inte utvecklat ett svenskt språk som är tillräckligt för lärande i skolan.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur sjuksköterskan genom olika viktminskningsmetoder kan förebygga följdsjukdomar. Resultatet redovisar följande metoder: Tallriksmodellen, lågkaloridieter, kolhydratdieter, medelhavskost, ätbeteendemönster, information/undervisning, livsstilsförändringar och medicinsk behandling..

Alla elever är unika och tar in kunskap på olika sätt, för att kunna bemöta elevers olikheter samt individuella behov är det därför nödvändigt för oss pedagoger att ha detta i åtanke när vi planerar vår undervisning. Syftet med detta arbete var att ta reda på hur pedagoger upplever att deras undervisning tillmötesgår elevers individuella förutsättningar. Vi har också tagit reda på vilken förståelse pedagogerna har kring begrepp som inlärningsstil och sinnespreferens. För att få svar på vårt syfte valde vi att göra en kvalitativ intervjustudie med fem pedagoger som arbetar på en F- 5 skola. Resultatet visade på ett intresse hos pedagogerna när det gäller den lärstilsanpassade undervisningen samt sinnenas betydelse i undervisningen, dock upplevde majoriteten att det var svårt att ge varje enskild elev det individuella bemötande som faktiskt behövs.

Syftet med detta arbete har varit att genom intervjuer med tre lärare i år 1- 3, tre lärare i år 4-6 samt en enhetschef och en rektor ta reda på om det eventuellt finns några skillnader i motiv och syften till att arbeta åldersintegrerat. Dessutom ville jag försöka få svar på varför åldersintegrerade klasser har blivit så populärt. De intervjuades uppfattningar har ställts i relation till bearbetad litteratur. Aspekterna som jag har valt att fokusera på är om motiven har varit av pedagogisk-, ekonomisk- eller organisatorisk karaktär. Det jag kom fram till i min undersökning var att det inte förekom några uttalade skillnader i motiven till åldersintegrerad undervisning.

Denna vetenskapliga essä har som syfte att undersöka ett konstnärligt kunskapsutövande.Utgångspunkt tas i berättelser kring det egna görandet för att därefter lyfta in teoretiskaperspektiv på kunskapsprocesserna. Essän prövar att se på det konstnärliga utövandet som enform av praktisk kunskap och reflekterar kring hur denna kunskapsform kan beskrivas. Texten försöker speciellt fånga det som är svårast att beskriva i en konstnärlig process ? inte det tekniska hantverkskunnandet, inte den teoretiska omgivande diskursen, utan den ickelinjära process där tankar och infall transformeras till en konstnärlig gestaltning. Vikt läggs vid att belysa reflektionsbegreppet och undersöka var, när och hur konstnärenreflekterar i sitt görande.