Syftet med undersökningen var att undersöka om jag med samtalet som verktyg kunde höja 12- åringars medvetenhet angående etiska ställningstaganden. Denna undersökning genomfördes med anledning av bland annat rapporter från Skolverket angående uteblivna etiska och värdegrundande samtal i skolan. Stöd för utvecklingsarbetet fann jag i de styrdokument som skolan skall följa. Undersökningen bedrevs under elva lektionspass i en klass år sex innehållande 21 elever. Jag valde att använda samtalet som metod för de reflekterande egenskaper som krävs vid ställningstagande.

Att kunna läsa är avgörande för att bli en aktiv samhällsmedborgare. Enligt PISA-undersökningen från 2009 når var femte elev inte upp till kraven i läsförståelse och denna andel är ännu högre för elever med annat modersmål än svenska. Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera betydelsefulla faktorer för att andraspråkselever i förskoleklass och årskurs 1-3 ska utveckla sin läsförmåga på andraspråket svenska. Den frågeställning som studien tar sin utgångspunkt i och som besvaras i resultatet är:Vilka faktorer är betydelsefulla för att andraspråkselever i förskoleklass och årskurs 1-3 ska utveckla sin läsförmåga på andraspråket svenska?För att finna relevant material har ett antal kriterier fastställts och ett urval har gjorts.

Syftet med interventionsstudien är att bidra med kunskapsutveckling kring arbetssätt för att utveckla elevers förmåga att skriva med flyt. Studiens syfte är också att undersöka om det finns samband mellan ordavkodning/läshastighet och skrivflyt.Interventionen genomförs i klassundervisningen i skolår 1 och 2. Under tio tillfällen skriver eleverna i sina tankeböcker. Dockan Mini, som är huvudpersonen i klassens läsebok, ger skrivuppdrag som diskuteras innan eleverna börjar skriva. Vid tre olika tillfällen mäts skrivflytet genom att eleverna får skriva en text till en bild.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur verksamma lärare lär barn att läsa. Arbetet grundades i en undersökning av nyutexaminerade lärare och lärare som har varit verksamma i många år. Undersökningen har utförts genom intervjuer av fyra verksamma lärare, två nyutexaminerade och två erfarna. Skillnaderna mellan de nyutexaminerade och erfarna lärarna visade sig inte vara så stora och deras arbetssätt har liknande prioriteringar. Resultatet av detta arbete visade att det inte finns något rätt sätt eller någon enskild rätt metod att använda när man lär barn att läsa.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida de informanter som intervjuades till studien anser att den ekologiska medvetenheten är en trend eller en bestående aspekt i klädbranschen. Vidare undersöks hur informanternas ekologiska tänkande yttrar sig i arbetslivet och i privatlivet. Intervjuerna berörde deras tankar kring miljömedvetenhet, etiska aspekter vid ekologisk produktion. Likaså analyseras om informanterna kan kategoriseras som en nyligen introducerad kulturell typ, BoBos.Den slutsats jag åstadkom var att informanterna besitter en ekologisk medvetenhet som yttrar sig i deras arbets- och privatliv. Deras åsikter och medvetenhet kan karakteriseras som boboitiska och anses vara tidsenliga för dagens samhälle..

Vårt examensarbete handlar om vad bra kost är och om elever är medvetna om vad de bör äta för att klara av dagar med skola och fritid. Vårt syfte är att med undersökningarna söka komma fram till om eleverna i skolår 6 har en medvetenhet kring vad bra kost är och om de lever som de lär. Vi har genomfört en observationsundersökning med en hel klass i skolår 6 för att få en helhet och sedan gjort en intervjuundersökning med sex utvalda elever från samma klass som vi observerade. Våra frågeställningar lyder; ? Är elever i skolår 6 medvetna om hur de bör äta för att få i sig tillräckligt med näring för att orka med en hel skoldag? ? Vem lär elever i skolår 6 vad man bör äta för att må bra? ? Om det finns en medvetenhet hos eleverna i skolår 6 vad de bör äta, följer de då detta? Lever de som de lär? För att få svar på våra frågeställningar beskriver vi i vår kunskapsbakgrund olika teorier kring vad bra kost är och vem som har ansvaret för elevers medvetenhet kring bra kost.

Denna studie undersöker hur fyra pedagoger (förskollärare) tänker och arbetar för att stimulera och utveckla den språkliga medvetenheten hos barn i förskolan. Undersökningens frågeställningar gäller vilka arbetssätt och vilka förhållningssätt de utvalda pedagogerna använder och utgår ifrån.Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer. Analysen har därefter skett med hjälp av utskrivna samtalstexter och jämförelser med utvald litteratur inom området språklig medvetenhet.Studien visar att de utvalda pedagogerna har medverkat till att skapa pedagogiska miljöer som utvecklar och stimulerar språklig medvetenhet hos förskolebarn. Den fysiska miljön är efter yttre förutsättningar planerad för att väcka nyfikenhet och lust att leka. Leken och språklekar i olika form får stort utrymme.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med att stimulera barns språkliga medvetenhet. Vilka verktyg använder sig pedagogerna av för att stimulera den språkliga medvetenheten? Vi vill också ta reda på vilken roll pedagogen har för barns språkutveckling. Har miljön någon betydelse för språkutvecklingen?Undersökningen baseras på litteratur, samt intervjuer med åtta pedagoger som arbetar på fyra olika förskolor.

Syftet med denna studie är att förstå vad en språkstörning kan vara samt att ta reda på vilka metoder man använder sig av på en specifik språkförskola och skola för att hjälpa barnen framåt i språk ? läs - och skrivutveckling. Jag anser det viktigt att belysa och sprida kunskap om detta, för att lättare kunna bemöta och individanpassa metoder för elever med språkstörning. I denna empiriska undersökning har jag använt mig av intervjuer och observationer som metoder. Jag har intervjuat fyra pedagoger, två specialpedagoger och en logoped.De nio observationerna har utförts på en språkförskola, en årskurs ett, en årskurs tre samt i specialundervisning för elever med språkstörning.

Voice onset time, VOT, är en akustisk tidsparameter som anses återspegla talmotorisk kontroll. VOT är den mest pålitliga akustiska parametern för att särskilja tonande och tonlösa klusiler. I tidigare studier har VOT-värden för svenska barn uppmätts. Det har visat sig att barn med fonologisk språkstörning har avvikande VOT jämfört med typiskt utvecklade barn. Dock saknas undersökningar av hur lyssnare tolkar klusilord med avvikande VOT.

Detta examensarbete handlar om elevers lärstilar i skolan. Syftet med studien har varit att undersöka elevers medvetenhet om sin egen lärstil. Vi valde att utföra en empirisk studie för att kunna identifiera och vidare beskriva elevers medvetenhet om hur de lär sig bäst. Förutom att studera elevers medvetenhet har vi även ämnat undersöka vilka intelligenser (enligt Howard Gardners termer ?multipla intelligenser?) som förekommer i skolan, om det är några intelligenser som påträffas oftare än andra och huruvida det finns någon skillnad mellan elevers lärstilar i Kalix- och Skellefteå kommun.

BAKGRUND:Vygotskij betonade pedagogens betydelse för att stimulera barns lärande och utveckling. I vårundersökning har vi utgått från det sociokulturella perspektivet som lyfter fram att lärandesker i samspel med andra människor och att de miljöer vi ingår i påverkar utvecklingen. Medstöd av den vuxne kan barnet stimuleras till att bli språkligt medveten.SYFTE:Syftet med vår undersökning är att höra hur förskollärare beskriver sitt arbete med att stimuleraförskolebarns språkliga medvetenhet.METOD:Undersökningen genomfördes genom kvalitativ metod i form av intervjuer. Sex förskollärare ifem olika förskolor med verksamhet för barn från ett till sex år valdes för undersökningen.RESULTAT:Ett väl fungerande språk för att kommunicera är mycket viktigt. Barn i förskolan kan lära sigmer genom att förskolläraren ger barn utmaningar och vägledning att nå längre i sin utveckling.För att stimulera förskolebarns språkliga medvetenhet är högläsning, samtal och språklekarviktiga inslag.

Syftet med detta arbete har varit att ta fram en hemsida med teknikövningar som pedagoger verksamma inom förskoleklass skall kunna ha användning av i sin undervisning i teknik. En strukturerad intervju har genomförts för att få svar på frågeställningarna. Resultatet beskriver pedagogernas syn och medvetenhet innan de tagit del av övningarna och hur deras syn förändrats efter de genomfört övningarna. Som slutsats kan man i förhållande till frågeställningarna i detta examensarbete se att pedagogernas medvetenhet och syn på teknik har förändrats efter slutfört arbete med övningarna..

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om vi med ett temaarbete kunde öka elevernas medvetenhet om och förståelse för mobbning. Undersökningen genomfördes under sex veckor i en sjätte- samt en sjundeklass på två olika skolor i Luleå Kommun. Under dessa veckor genomfördes fyra lektionspass á 60 minuter med olika övningar. Efter varje övning följde diskussioner i grupp. I början och i slutet genomfördes även en muntlig intervju med fyra utlottade elever.

Fo?religgande studie syftar till att underso?ka fonologisk fo?rma?ga samt samla referensdata till kortversionen av det fonologiska bedo?mningsmaterialet Linko?pingsunderso?kningen (LINUS) fo?r svenska barn i a?ldersgruppen 4?5 a?r. Totalt medverkade 70 barn, 43 flickor och 27 pojkar (medela?lder 54 ma?nader). Barnen rekryterades pa? fo?rskolor i omra?den som la?g na?ra det socioekonomiska medelva?rdet fo?r riket.