Syftet med vÄr studie Àr att öka kunskapen om hur lÀrare anvÀnder sig av positiv och negativ kritik i sitt pedagogiska arbete. VÄr uppsats behandlar hur lÀrare förhÄller sig till att ge positiv och negativ kritik i sitt pedagogiska arbete, vilken grundsyn lÀrare handlar utifrÄn nÀr det gÀller positiv och negativ kritik, och huruvida det finns en diskussion om dessa frÄgor pÄ den skola dÀr de arbetar. För att kunna besvara vÄra frÄgor har vi anvÀnt oss av halvstrukturerade intervjuer med sex lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är. Resultatet visar att lÀrarna i vÄr studie kan sÀtta ord pÄ vilken grundsyn de handlar utifrÄn nÀr det gÀller att ge positiv och negativ kritik till barn, men har svÄrt att koppla den till nÄgon specifik teori. NÀr det gÀller negativ kritik verkar de flesta av lÀrarna ha en ganska klar bild av hur de tror att barn pÄverkas av att fÄ den, och vill i de flesta fall vara sparsamma med den.

Denna studie bestÄr av en exposé över tvÄ lÀroplaner och de vÀrden som dessa föresprÄkar. De vÀrden som finns formulerade i lÀroplanerna knyts an till realiseringen av dessa genom att tvÄ nationella utvÀrderingar studeras och analyseras. PÄ sÄ sÀtt kan elevernas uppfattningar av vÀrdena i lÀroplanerna synliggöras och tolkas. Analysen har genomförts för att knyta an lÀroplanernas formuleringsarena till realiseringsarenan och syftet med studien Àr att söka svar pÄ hur relationen mellan formulering och realisering av lÀroplanerna ser ut. De studerade lÀroplanerna Àr Lgr80 och Lpo94 och de av Skolverket genomförda nationella utvÀrderingarna frÄn 1992 och 2003, NU92 och NU03.

Billboarding Àr en teknik som ofta anvÀnds i tv- eller dataspel för att prestandaeffektivt skapa objekt i en spelmiljö. Tekniken gÄr ut pÄ att istÀllet för en 3d-modell ritas en bild med genomskinlig bakgrund ut pÄ ett polygonplan som alltid vrids mot spelaren. Hur skulle detta kunna utvecklas? Problemformuleringen för denna studie lyder: Hur uppfattar betraktaren karaktÀrer som representeras av billboards ur flera vinklar istÀllet för en 3d-modell?En spelmiljö med bÄde 3d-karaktÀrer och billboardskaraktÀrer skapades. BillboardskaraktÀrerna bestod av bilder av 3d-karaktÀrerna för att ge illusionen av att de ocksÄ var 3d-karaktÀrer.

Gruppbehandling för personer med social Ängest har under 5 Är bedrivits pÄ en öppenvÄrdspsykiatrisk mottagning. Sammanlagt har 10 grupper med totalt 50 deltagare behandlats. Gruppbehandlingen bygger pÄ Clarks & Wells KBT modell. Social Ängest och socialt undvikande minskade signifikant frÄn för- till eftermÀtning, vid uppföljningen sjönk vÀrdena ytterligare. Graden av depression minskade pÄ motsvarande sÀtt.

Dagens företag befinner sig i en förÀnderlig omvÀrld som krÀver flexibilitet, kreativitet och innovationsförmÄga frÄn dess aktörer. Bland annat utifrÄn den kritik som framkommit mot traditionell ekonomistyrning, har ett flertal prestationsmÀtningssystem vuxit fram, varav det balanserade styrkortet Àr ett. Att utforma och implementera ett balanserat styrkort Àr ett komplext och resurskrÀvande arbete som Àr mycket avgörande för funktionen. Men att följa upp och uppdatera det Àr Àn betydelsefullare. Ett balanserat styrkort som inte följs upp, Àr till slut ett balanserat styrkort utan funktion.

I dagens samhÀlle förs det diskussioner hur vi kan sÀnka vÄr energiförbrukning i olika sektorer. En av dessa sektorer som förbrukar mycket energi Àr IT sektorn. De mÀtningar som har gjorts i USA visar att Är 2011, sÄ har energiförbrukningen för datacenters fördubblats jÀmfört mot Är 2006. Strategier har tagits fram för att sÀnka energiförbrukningen för datacenters och dÄ framför allt pÄ servrar och kylsystem. Dessa strategier benÀmns med allmÀna ordalag Grön IT.

Avsikten med den hÀr studien Àr att skildra och analysera hur det kommer sig att pedagoger vÀljer att omorganisera förskolorna de arbetar pÄ, frÄn Äldersblandade till Äldersindelade barngrupper. Vilka motiv och argument finns det bakom förÀndringsarbetet till Äldershomogena barngrupper? Efter omorganisationen har pedagogerna en eller tvÄ Äldersgrupper pÄ avdelningen som de arbetar med, hur har deras pedagogiska arbete berörts av det? Men framförallt presenteras hur förskolornas viktigaste kÀrna pÄverkas av ÄlderssammansÀttningen, nÀmligen barnen. Datainsamlingarna bestÄr av djupintervjuer med fem förskollÀrare och en barnskötare. Resultatet visar pÄ vÀldigt nöjda pedagoger som ocksÄ framhÄller barnen som de största vinnarna till Äldersindelade barngrupper.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att undersöka hur förskolebarn kan lÀra om tekniska system, nÀrmare bestÀmt avloppssystemet och hur deras uppfattningar förÀndrats efter en pedagogisk aktivitet.FrÄgestÀllning: Vilka uppfattningar har barn i 4 till 5-ÄrsÄldern om avloppssystemet innan och efter en pedagogisk aktivitet?I studien ingick sex barn, kvalitativa intervjuer anvÀndes för att ta reda pÄ barnens uppfattningar om avloppssystemet innan och efter en pedagogisk aktivitet. I den pedagogiska aktiviteten anvÀndes bilder för att visa barnen hur ett förenklat avloppssystem kan se ut och fungera. De fick sedan konstruera och testa ett förenklat avloppssystem flera gÄnger. Efter detta fick de sjÀlva försöka lÀgga ihop bilderna sÄ att det blev ett komplett avloppssystem.

Syftet med uppsatsen Àr att se hur kultur pÄverkar strategiutveckling för ett internationellt företag. Vi vill ÄskÄdliggöra kopplingen mellan kultur och strategi och hur denna koppling pÄverkar det internationellt verksamma företagets agerande och dess strategiutveckling. Vi har valt att skapa en modell som beskriver hur kulturella skillnader pÄverkar ett företags internationella strategiutveckling. För att verifiera modellen, valde vi att genomföra en kvalitativ fallstudie och illustrera modellen med hjÀlp av Pharmacia och dess globala varumÀrke Nicorette. Den internationella marknaden blir allt mer homogen, men trots det krÀvs anpassningar till de kulturella skillnader som rÄder.

Denna uppsats tar sin utgĂ„ngspunkt i frĂ„gestĂ€llningar som berör handledarens yrkeskunnande. BenĂ€mningen handledare syftar i detta fall pĂ„ lĂ€rare som Ă€r VFU-handledare för lĂ€rarstudenter eller mentorer för nyutexaminerade lĂ€rare. VFU och introduktionsĂ„r för nya lĂ€rare befinner sig i grĂ€nsomrĂ„det mellan utbildning och yrkespraktik. Vilka Ă€r de kritiska punkterna i handledarrollen? Är det möjligt att följa en modell och vad fungerar i verkligheten? Vilka omrĂ„den och frĂ„gestĂ€llningar Ă€r relevanta för blivande handledare? Hur kan man utbilda för att kunna hantera dessa omrĂ„den?Det empiriska material som ingĂ„r i denna uppsats har bland annat arbetats fram med hjĂ€lp av dialogseminariemetoden.

Arbetet handlar om publika skjutningar i skolmiljö, d.v.s. dÄd dÀr förövare har skjutit mot individer i skolmiljö, utan att ha uppvisat förklaringar till varför gÀrningen genomförts. Syftet med rapporten var att finna hur förvaltningsmodeller hanterar effekterna av en skolskjutning, för att se om nÄgon Àr bÀttre rustad. Samt, om en koppling mellan modell och effektiv hantering kunde göras och Àven se vad som skiljde modellerna Ät i behandlingen av situationerna.En jÀmförande, mest-olika-modell har nyttjats, och rapporten begrÀnsades till synen av tre olika förvaltningsmodeller. Undersökningen Àr Àven begrÀnsad i tid av hÀnsyn till förekomsten av de undersökta dÄden. Bruket av InternetkÀllor har varit omfattande, dÄ mycket av det som skrivits kring dÄden förekommit i dagspress. För utvecklandet av förvaltningsteorier har Àven vetenskaplig litteratur nyttjats. Resultatet har varit att fÄ sÀkra slutsatser kan dras av de dÄd som intrÀffat.

Syftet med vÄr rapport Àr att forska kring hur pedagoger förstÄr beteendeproblematik och vilka konsekvenser denna förstÄelse fÄr för den pedagogiska verksamheten. I första delen av bakgrunden visar vi pÄ hur pedagoger genom tiderna har arbetat med beteendeproblem Àven hur de förhÄllit sig till detta begrepp. Andra delen av vÄr bakgrund beskriver mer hur det ser ut idag gÀllande barn med beteendemÀssiga problem. Som datainsamlingsmetod har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer, för att kunna anknyta slutsatsen till syftet. Diskussionen betonar olika definitioner av begreppet beteendeproblem sett ur pedagogers perspektiv men Àven hur pedagogerna skall förhÄlla sig till barn som uppfattas ha beteendemÀssiga problem.

Syftet med denna studie Àr att försöka uppmÀrksamma nÄgra lÀrares arbete med elever med AD/HD-problematik i en grundskola i Stockholms förort. UngefÀr en av Ätta elever som börjar skolan i Sverige har dessa symptom (Gillberg, 1996). Vi har valt att undersöka vilka pedagogiska strategier lÀrarna pÄ skolan anvÀnder sig av med barn med dessa svÄrigheter i sin undervisning och i sitt bemötande. Vi har Àven valt att undersöka hur dessa lÀrare utformat klassrumsmiljön för att eleven pÄ bÀsta sÀtt ska anpassas till den pedagogiska verksamheten samt tagit reda pÄ vilken hjÀlp lÀrarna fÄr frÄn skolan i form av extra resurser. Vi har gjort en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat klasslÀrare, rektor och specialpedagog och sedan jÀmfört informationen frÄn vÄra informanter med tidigare forskning och litteratur.

PÄ StorÀngen i Söderköping bygger Bygg GG i Norrköping i samarbete med G Gunnarsons Fastighets AB ett hus innehÄllande 14 ÀgarlÀgenheter. DÄ försÀljningen av lÀgenheterna startade innan huset var fÀrdigt bestod den största delen av sÀljunderlaget av ritningar och skisser.Syftet med examensarbetet var att utföra en visualisering av det blivande husets yttre i form av en digital 3d-modell samt att visa hur nÄgra av de blivande lÀgenheterna skulle komma att se ut. DÄ mÄnga av lÀgenheterna i huset liknar varandra togs beslutet att visualisera tre av husets lÀgenheter.Rapporten beskriver hur arbetet med att ta fram visualiseringen genomförts. Den ger Àven en inblick i visualiseringsprocessen samt de programvaror som anvÀnts för projektet.Projektet kan delas in i tvÄ delar. En exteriör del och en interiör del.I den exteriöra delen byggdes en 3d-modell av huset i 3d-programmet Google SketchUp som Àr ett lÀttanvÀnt program för att skapa digitala skisser och 3d-modeller.

I detta arbete behandlas polisens verksamhetsstyrning och nya metoder att redovisa de faktiska arbetsinsatserna samt hur dessa metoder att styra och mÀta polisens arbete uppfattas av poliser pÄ ingripandeenheten i Sundsvalls nÀrpolisomrÄde. Arbetet bygger pÄ genomförda intervjuer med poliser pÄ ingripandeenheten. Under kapitlet förklaringsmodell sker en genomgÄng av hur polisen styrs samt förÀndringen av polisens verksamhetsstyrning och den nya modell som implementerats. Resultaten frÄn intervjuerna visar pÄ att mÄnga poliser uppfattar den nya verksamhetsstyrningen som nÄgot negativt och en produkt av chefer för chefer. Intervjuerna ger Àven en bild av att mÄnga poliser inte Àr insatta i det arbetssÀtt som bör tillÀmpas i enlighet med den nya modellen.