I detta arbete unders?ks ?gonr?relser p? tavlan Terrassen vid Sainte Adresse (1867) av Claude Monet, med hj?lp av en stokastisk modell som simulerar hur betraktarens blick f?rflyttas p? tavlan. Modellen baseras p? ?gonr?relsedata fr?n 20 f?rs?kspersoner som observerade tavlan i tre minuter, d?r modelleringen begr?nsats till de f?rsta 30 sekunderna. I analysen anv?nds sackader och fixeringar f?r att beskriva ?gonr?relser.

Studiens syfte var att undersöka hur lÀrare talar om behov av stöd i arbetet med elever som stör undervisningen. Följande frÄgestÀllningar stÀlldes:Hur beskriver lÀrare vad som utgör elevers agerande?Hur beskriver lÀrare sitt agerande i klassrummet?Hur beskriver lÀrare vilket stöd som behövs i undervisningen?Teorin utgick frÄn en kvalitativ metod och med en sociokulturell ansats vid insamling av empirin.Som metoden anvÀndes fokusgruppsintervjuer pÄ tvÄ skolor med ett arbetslag pÄ vardera. Sammanlagt intervjuades 11 ÀmneslÀrare som undervisade i Är 7 till Är 9.Resultatet visar att lÀrares behov av stöd med elever som stör undervisningen handlar om att ge lÀrare möjlighet att samtala om förhÄllningssÀtt och motivation. LÀrarna beskriver faktorer som stör i klassrummet som att elever har svaga baskunskaper i Àmnena som visar sig i olust, sena ankomster som kan ge svÄrigheter i arbetslivet och mobiltelefoner som störande inslag.Vidare uttrycker lÀrarna behov av att ha ett nÀra och tydligt stöd av skolledning och i pedagogiska frÄgor av specialpedagog.

Syftet med uppsatsen Àr att skapa en modell som kan förklara yield spread hos företagsobligationer. För att fÄ en modell som nÀra Äterspeglar verkligheten inkluderas bÄde företagsspecifika och makroekonomiska faktorer. Vi utgÄr frÄn en kvantitativ studie och tillÀmpat en multipel regression pÄ paneldata innehÄllande 24 bolag för att förklara yield spread hos företagsobligationer. Den teoretiska referensramen bestÄr av forskningsartiklar frÄn frÀmst USA men Àven Europa som behandlar riskkomponenter hos yield spread. Empirin Àr kvartalsvis redovisnings- och handelsdata under tidsperioden 2001-2005 som samlas in frÄn finansiella databaser och behandlas med regressioner.

Denna studie tar del av lÀrares och elevers erfarenheter och uppfattningar till datorspel i religionsundervisningen. I studien intervjuades fyra elever och lika mÄnga gymnasielÀrare i grupper om tvÄ. Elever som intervjuades gÄr sitt sista Är pÄ olika program. LÀrarna har minst fem Ärs arbetserfarenheter och fokus ligger endast pÄ datorspel som har tillÀmpats i undervisningen och som har potential att tillÀmpas inom religionsundervisningen.Resultatet visar pÄ att lÀrarna i denna studie Àr skeptiska till att tillÀmpa datorspel i religionsundervisningen. Endast en av de fyra lÀrarna hade tillÀmpat datorspel i religionsundervisningen.

Vid exploatering av mark mÄste ofta stora volymer jordmassor schaktas bort för grundlÀggning av hus och anlÀggning av ledningar och vÀgar. Dessa jordmassor skickas mÄnga gÄnger till en deponi, vilket orsakar emissioner av miljö- och hÀlsofarliga gaser frÄn transporter, förbrukning av naturmaterial och innebÀr Àven en ekonomisk kostnad.I Johannelund i vÀstra Stockholm har Stockholms stad planerat ett nytt bostadsomrÄde, och stora mÀngder jordmassor kommer att behöva schaktas bort under exploateringen. Stockholms stad lÀt skapa en miljögeoteknisk 3D-modell för att fÄ en översikt över markkvaliteten och bestÀmma vilka massor som kunde ÄteranvÀndas för utfyllnad inom omrÄdet. Med en miljögeoteknisk 3D-modell menas hÀr en CAD-modell i 3D baserad pÄ provtagningar, geotekniska undersökningar och planerad bebyggelse i omrÄdet. DÄ detta examensarbete pÄbörjades var planeringen av Johannelundsprojektet klar och 3D-modellen skapad, men sjÀlva bygget hade Ànnu inte pÄbörjats.Syftet med detta examensarbete var att avgöra om miljögeotekniska 3D-modeller bör anvÀndas i framtida exploateringsprojekt, och mÄlet var att utvÀrdera och ge rÄd om framtida anvÀndning av modellen samt att undersöka möjligheterna med att ÄteranvÀnda schaktmassor.

Abstract Hellberg, Cecilia (2012). Specialpedagogisk kompetens i förskolan ? pedagogers tankar kring olika pedagogiska förutsÀttningar (Special education skills in preeschool ? teachers thoughts on various educational oppertunities). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Att satsa pÄ specialpedagogisk kompetens i förskolan Àr ingen sjÀlvklarhet. Det finns heller inga krav pÄ förskolan till skillnad frÄn skolan att det ska finnas specialpedagogiskt stöd pÄ förskolan.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vÄr litterÀra kompetens genom att studera ett litterÀrt verk. I vÄr forskning har vi studerat vÄr egen litterÀra kompetens genom att lÀsa och analysera Alice i Underlandet av Lewis Carroll med hjÀlp av en tematisk textanalys med temadefinitionen av Romberg (1987). Sedan har vi jÀmfört vÄr analys med olika litteraturforskares analyser av samma verk. I jÀmförelsen har vi valt att anvÀnda oss av en teoretisk modell om litterÀr kompetens av Torell (2002) för att kunna urskilja hur vi lÀser litteratur och vilka kompetenser ur Torells modell som vi besitter. Vad vi kom fram till i forskningen var att vi bland annat frekvent anvÀnder oss av subjektiva och erfarenhetsbundna tolkningar nÀr vi analyserar och ofta brister i kompetenser som innebÀr ett bredare förhÄllningssÀtt till mönster och strukturer.

BakgrundI bakgrundskapitlet redogörs för litteratur och forskning som berör kulturens betydelse för barns utveckling. Genom kulturen kan barn utveckla sin sjĂ€lvförstĂ„else, omvĂ€rldsuppfattning och sociala sammanhĂ„llning och skapa bĂ€ttre relationer vilket leder till förbĂ€ttrad inlĂ€rning och kommunikation. Även politikernas och kommunernas ansvar för barns möjligheter tillkultur presenteras.SyfteSyftet med vĂ„rt arbete Ă€r att nĂ€rmare undersöka förskolans möjligheter till deltagande i kulturlivet i tvĂ„ utvalda stadsdelar i en kommun, samt om och hur pedagogerna inkluderar kulturen i verksamheten.MetodUndersökningen genomfördes med bĂ„de kvantitativ och kvalitativ metod för en djupare inblick i kulturens roll i förskolans pedagogiska verksamhet. EnkĂ€tundersökningen besvarades av 80 pedagoger verksamma vid 13 förskolor i kommunen. UtifrĂ„n enkĂ€tresultaten valdes fyra perspektiv av barns möjligheter till kultur som följdes upp med fem intervjuer.Perspektiven Ă€r de tydligaste anledningarna till förutsĂ€ttningar eller svĂ„righeter för kulturen i den pedagogiska verksamhetenResultatResultatet visar att pedagogerna anser att det finns ett bra utbud i kommunen men att mĂ„nga önskar att det kunde utnyttjas i större utstrĂ€ckning.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om en modell för lÀrande som skapar motivation genom spÀnning, utmaning, fantasi och berÀttande, som benÀmns Àventyrspedagogik, Àr anvÀndbar i skolans arbete. Arbetets utgÄngspunkter var att genom den Àventyrspedagogiska modellen för lÀrande skapa fantasiberikande och spÀnnande moment i skolarbetet och skapa förutsÀttningar för motivation till lÀrande bÄde hos elever och lÀrare. De teoretiska utgÄngspunkterna togs ifrÄn Sven-Gunnar Furmarks modell för Àventyrspedagogik, teorier om spÀnningens, fantasins och berÀttandets betydelse för lÀrande samt neurologisk forskning i pedagogiskt sammanhang. Undersökningen genomfördes i en Äldersintegrerad elevgrupp om 68 elever, samt 6 pedagoger i en problembaserad-individuell verksamhet i Är 7-9. I 10 mindre arbetsgrupper genomfördes ett temaprojekt som behandlade temat samekultur.

Att sÀtta personalen i fokus en modell om att möjliggöra för medarbetare? En fallstudie av Svenska MÀssan.

Det pÄgÄr stÀndigt diskussioner om den senaste lÀroplanen. FrÄgor som berör mig mest Àr:vilken stÀllning jag ska inta i dessa debatter, hur jag kan argumentera mitt val och finns detnÄgot samspel mellan de praktiska (lÀrarnas) och teoretiska (lÀroplanen) övervÀganden. DÄhar jag bestÀmt mig att Àgna faktabaserade delen av uppsatsen Ät studierna av studentlitteratursom pÄ olika sÀtt berör Àmnet, styrdokument, tidigare forskning, samt tidningsartiklar. Jagville veta hur skolvÀsenden utvecklades i Sverige, vilka teorier och riktningar ligger i grundenpÄ olika pedagogiska synen pÄ undervisning och kunskapens natur.Jag har inriktat mig pÄ lÀxor för att undersöka det rÄdande pedagogiska synsÀttet. Det var ettsÀtt (genom att visa hur hemlÀxan behandlas) att identifiera och synliggöra de problem somskolan brottas med.

Ett av förskolans viktigaste uppdrag Àr att skapa trygga lÀrandemiljöer för barn. Förskolans inomhusmiljö ska vara anpassad till barnens individuella behov och inbjuda till sÄvÀl lek och aktivitet som stimulans och lust att utforska.Syftet med denna studie Àr att synliggöra pedagogernas uppfattningar om förskolans inomhusmiljö och dess betydelse för den pedagogiska verksamheten. De frÄgor som ligger till grund för min studie Àr: Vilka uppfattningar har pedagogerna om förskolans inomhusmiljö och dess betydelse? Vilka uppfattningar har pedagogerna kring utformningen av förskolans inomhusmiljö? Vilka uppfattningar har pedagogerna om materialet pÄ förskolan?För att finna svar pÄ frÄgorna anvÀnds en kvalitativ datainsamlingsmetod. Studien bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer med pedagoger som Àr verksamma inom förskolan.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur skillnaderna i det pedagogiska och det medicinska perspektivet konstrueras i kurslitteraturen för blivande lÀrare och lÀkare, samt hur barn med uppmÀrksamhetsstörningar konstrueras i litteraturen. Metoden i denna studie baseras pÄ textanalys. Resultatet visar att olika diskurser speglas i kurslitteraturen för respektive utbildning och att barn med uppmÀrksamhetsstörningar dÀrmed beskrivs pÄ skilda sÀtt. Kurslitteraturen för lÀkarstudenter presenterar avvikelse utifrÄn det som anses normalt och avvikelse som begrepp har dÀr en central roll. Kurslitteraturen för lÀrarstudenter presenterar olikheter som en utmaning vilka bör ligga till grund för positiv utveckling hos eleven.

Det utvecklas dagligen mĂ€ngder av nya webbsajter i försök att bli den nya Facebook eller YouTube. Folket har insett de stora potentialer som finns att med vĂ€ldigt enkla medel starta en webbsajt för att sedan vĂ€xa, bli stora och enormt inkomstdrivande. Det enda som tycks behövas Ă€r oftast bara en bra idĂ©. Är det emellertid sĂ„ enkelt? Den hĂ€r studien försöker ta reda pĂ„ om det finns nĂ„gon modell man som webbutvecklare kan relatera till och viktiga faktorer man bör ta hĂ€nsyn till för att bli framgĂ„ngsrik.

Uppsatsen handlar om arbetet med pedagogisk dokumentation i förskolan. Studiens syfte Àr att fÄ en fördjupad bild av pedagogisk dokumentation sÄvÀl i den traditionella svenska förskolan som i den Reggio Emilia inspirerade förskolan. Vi har dÀrför valt att genomföra vÄr studie pÄ tvÄ olika förskolor. Vi fann det intressant att ha med en Reggio Emilia förskola i vÄr studie dÄ de uttalat jobbar med pedagogisk dokumentation. Detta för att urskilja eventuella skillnader i arbetsÀtt med pedagogisk dokumentation mellan de tvÄ förskolorna.