I vÄrt examensarbete skrev vi allenast om elever som redan har diagnos ADHD. Vi valde att undersöka och studera de pedagogiska strategier som lÀrare anvÀnde sig av gÀllande lÀs-, skriv- och talutveckling hos elever som har ADHD. För att anpassa skoluppgifterna till elever som har ADHD fanns det mÄnga fakta, tips och idéer. VÄra frÄgestÀllningar handlade om lÀs-, skriv- och talutveckling, undervisning, klassrumsmiljö och utbildning. Litteraturen som vi har lÀst poÀngterar vikten av att vuxna, sÄsom lÀrare och förÀldrar, skall utbilda och vidareutbilda sig.

Som en avslutande del i utbildningen ?SamhÀllsbyggnad - samhÀllsplanering? vid LuleÄ tekniska universitet skall ett examensarbete genomföras. DÄ ett flertal kurser innefattande CAD under utbildningens gÄng genomförts samt i och med ett stort eget intresse av detsamma kÀndes det för mig naturligt att genomföra ett examensarbete i nÄgon mening omfattande konstruktion i CAD.Detta examensarbete har genomförts i uppdrag för LindbÀcks Bygg AB i syfte att förbÀttra den i dagslÀget nÄgot ineffektiva arbetsmetodik som vid framtagning av ritningar anvÀnds. HuvudmÄlet med arbetet har varit att ta fram en manual över ett alternativt, förhoppningsvis bÀttre, tillvÀgagÄngssÀtt i den arbetsgÄng som projektörerna utför. Det verktyg som frÀmst anvÀnts för att skapa metodiken Àr ?annotation scaling?, ett verktyg vilket syftar till att koppla modell till ritning genom skalfaktorer.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet har varit att undersöka gymnasieelevers uppfattning om pÄ lÀrarkompetens i Àmnet idrott och hÀlsa. VÄr frÄgestÀllning var följande: Vilka delkompetenser hos idrottslÀraren anser gymnasieeleverna vara primÀra för att denne skall vara en bra lÀrare? Delkompetenserna som vi dÄ avser Àr pedagogisk, idrottslig, vetenskaplig, politisk och social kompetens.MetodDatainsamlingen har skett pÄ tvÄ olika sÀtt, dels genom en strukturerad enkÀt, och dels genom halvstrukturerade intervjuer. EnkÀten genomfördes pÄ 76 gymnasieelever. Elever som alla gÄr pÄ samhÀllsvetenskapsprogrammet Är 3 pÄ skolor i StockholmsomrÄdet.

NÀr en underjordskonstruktion byggs Àr det viktigt att veta hur bergmassan reagerar vid uttag av berg. Om exempelvis taket skadas eller gÄr i brott kan det med tiden medföra ett ras. En bergmekanisk analys i projekteringsstadiet ger information om hur hÄlrummet lÀmpligen bör utformas, preliminÀrt bedöms ocksÄ var och hur mycket förstÀrkning som krÀvs för att minimera risken för att berg ska falla ut. Ett av de verktyg som ofta anvÀnds vid en bergmekanisk analys Àr numerisk modellering. Genomförandet av numerisk modellering Àr ofta ett stÀllningstagande mellan berÀkningstid och noggrannhet.

Syftet med studien var att utveckla kunskap och förstÄelse för chefers och ledares uppfattningar av det egna pedagogiska ledarskapet under en större organisationsförÀndring. FrÄgestÀllningen formulerades som: Vilka kvalitativa skillnader i uppfattningen av sitt eget pedagogiska ledarskap finns hos chefer under en omorganisation? För att fÄ svar pÄ vÄr forskningsfrÄga utfördes en kvalitativ datainsamling medelst intervjuer med Ätta chefer pÄ omrÄdes- och sektorsnivÄ inom Göteborgs Stad. Studien har en fenomenografisk ansats vilket inneburit att teoribildningen i första hand var induktiv dÄ den utgÄr frÄn den funna empirin men för att göra det studerade fenomenet greppbart och möjligt att tolka har ett abduktivt förhÄllningssÀtt genomsyrat forskningen dÀr bÄde empiri och applikabla teorier presenterats och klargjorts för lÀsaren, teorier explicit kopplade till lÀrande och ledarskap. I resultatet framkommer ett flertal kvalitativa skillnader i chefernas uppfattningar av sitt eget ledarskap vilka presenteras under tre olika beskrivningskategorier: Att leda progressivt och utvecklingsinriktat, Att leda med stabilitet och trygghet samt Att leda fokuserat och mÄlinriktat.

En modern dieselmotor utnyttjar Common-Rail brĂ€nsleinsprutning med solenoid- eller piezoelektriskt aktuerade spridare och multipla insprutningar per förbrĂ€nning för att erhĂ„lla ett önskat utseende pĂ„ cylindertryckskurvan.AnvĂ€ndandet av multipla insprutningar per förbrĂ€nning medför flera möjligheter. En sĂ„dan möjlighet Ă€r begrĂ€nsandet av bullernivĂ„n vilket erhĂ„lls genom tillsĂ€ttandet av en liten mĂ€ngd brĂ€nsle tidigt under cykeln vilket i sin tur minskar den förblandade delen av förbrĂ€nningen som Ă€ger rum dĂ„ huvuddelen av brĂ€nslet tillsĂ€tts. Denna teknik kallas för pilotinsprutning. En annan möjlighet Ă€r införandet av en insprutning sent under cykeln, vilket höjer avgastemperaturen och kan förbĂ€ttra responsen under transienter, regenerera partikelfilter eller möjliggöra anvĂ€ndning av SCR vid driftsfall med naturligt lĂ„ga avgastemperaturer .De ytterligare frihetsgrader som tekniken medför gör att kalibrering av nya motorer blir en alltmer komplex och tidskrĂ€vande process. Ökad förstĂ„else krĂ€vs kring hur olika insprutningsmĂ€ngder och tidpunkter pĂ„verkar cylindertrycket och dĂ€rigenom motorns verkningsgrad.

VÀgsektorns utbildningscentrum har en pedagogisk grundsyn nedskriven som dem vill ska genomsyra alla dess utbildningar och lÀrarna pÄ utbildningscentrumet bör dÀrför vara förankrade i den. Undersökningens syfte var att ta reda pÄ hur nÄgra av lÀrarna inom de tekniska utbildningarna ser pÄ lÀrande och kunskap för att sedan diskutera detta i relation till VÀgsektorns utbildningscentrums pedagogiska grundsyn. Detta för att de skulle fÄ veta hur vÀl deras grundsyn hade uppfattas och tagits emot av deras lÀrare och hur lÀrarna tÀnker kring lÀrande och kunskap. Studien bestod av observationer under tre utbildningar och intervjuer av sju lÀrare som höll i de observerade utbildningarna.FrÄn de intervjuer som hölls framkom det att lÀrarna ansÄg att motivation och engagemang bland deltagarna var det viktigaste för att ett lÀrande skulle ske. De ville Àven ha diskussioner och dialoger med och bland deltagarna nÀr de undervisade för att frÀmja lÀrandet, men detta var nÄgot som inte syntes sÄ tydligt i deras undervisning under de observationer som gjordes.

Syfte: I den nya reviderade lÀroplanen för förskolan Àr uppdraget att dokumentera varje barns utveckling och lÀrande förstÀrkt. Vad Àr det som ska dokumenteras och varför? Vad har det för betydelse för barnen att bli synliggjorda genom den pedagogiska dokumentationen som sker? Syftet med studien Àr att försöka ta reda pÄ hur barn talar om att bli synliggjorda genom pedagogisk dokumentation. Studien visar ocksÄ vilka egenskaper och förmÄgor som synliggörs mest i den pedagogiska dokumentationen. Teori: Studien utgÄr ifrÄn en sociokulturell teori om barns lÀrande eftersom pedagogisk dokumentation handlar om att synliggöra barns lÀrande och om att utvÀrdera pedagogiskt arbete med barnen.

SammanfattningDenna studie Àr av kvalitativ art och intresserar sig för hur skolor arbetar med pedagogiska utredningar inför ett eventuellt upprÀttande av ÄtgÀrdsprogram. I studien har tre rektorer, fyra specialpedagoger och en speciallÀrare intervjuats om deras erfarenheter av pedagogiska utredningar och om deras uppfattningar om vad som Àr viktiga faktorer i detta arbete för att sÄsmÄningom kunna ge eleverna adekvat stöd. I analysen av intervjuerna har begreppen proaktiv och reaktiv verksamhetskultur (Lundgren och Persson 2003) spelat en viss roll. Intervjuerna har kompletterats med analys av tio skrivna utredningar frÄn skolor dÀr nÄgra av informanterna arbetar för att ge en fördjupad bild av hur elever och deras behov beskrivs i dessa utredningar.I analysen av utredningarna har det kompensatoriska perspektivet (Nilholm 2007a) och det relationella perspektivet (Persson 2001) spelat en framtrÀdande roll. Resultaten av denna studie visar att de pedagoger som gör utredningarna grovt sett fokuserar pÄ tre olika aspekter som i denna studie benÀmns dÄtid, nutid och framtid.

Syfte: Att möta alla barns olika behov och förutsÀttningar Àr en utmaning för förskolan. Tidi-gare forskning visar att pedagogernas kunskap och syn pÄ barn Àr betydelsefull för dokumentationernas innehÄll och sÄledes Àven för de pedagogiska kartlÀggningarna. Genom att undersöka hur förskollÀrare talar om pedagogiska kartlÀggningar Àr det möj-ligt att studera vilka kunskaper och behov som uttrycks av förskollÀrarna, samt hur de beskriver arbetet med förskolans sÀrskilda stöd.Mot bakgrund av detta Àr studiens syfte att undersöka hur förskollÀrare talar om peda-gogiska kartlÀggningar och arbetet med förskolans sÀrskilda stöd.FrÄgestÀllningar:? Hur talar förskollÀrarna om pedagogiska kartlÀggningar?? Hur talar förskollÀrarna om barns behov av sÀrskilt stöd?? Hur talar förskollÀrarna om arbetet med förskolans sÀrskilda stöd?? Hur talar förskollÀrarna om metoder för det sÀrskilda stödet?? Hur talar förskollÀrarna om kompetens? Teori: Studien utgÄr frÄn en postmodern kunskapssyn vilket innebÀr att vÀrlden inte ses som uppbyggd av en given ordning. Det vi ser, hör och kÀnner Àr beroende av vÄrt menings-skapande och av den kultur vi lever i.

Syftet med denna studie var att utifrÄn ett lÀroplansteoretiskt perspektiv undersöka möjligheter och eventuella problem i den pedagogiska praktiken kring teknik för yngre Äldrar genom intervjuer av nÄgra lÀrare. I studien intervjuades tre verksamma lÀrare i grundskolans yngre skolÄr. De forskningsfrÄgor jag har försökt besvara Àr; Hur kan lÀrarnas definition av teknik och teknisk kunskap förstÄs ha inverkan pÄ den pedagogiska praktiken kring teknik?; hur beskriver lÀrarna sitt upplÀgg av undervisningen i teknik?; vad beskrivs av lÀrarna som kan förstÄs som möjligheter och hinder för att undervisa i teknik? För analys av frÄgorna anvÀnds bricolage, som innebÀr att jag anvÀnt mig av en ostrukturerad analysmodell dÀr man som forskare blandar olika analytiska tekniker och begrepp fritt. Resultatet visar pÄ snÀva definitioner av vad teknik Àr och osÀkerhet kring teknikundervisningen i de yngre skolÄren samt hur svÄrt det Àr för ett nytt obligatoriskt Àmne att etablera sig i skolan dÄ det pÄverkas starkt av dess traditioner genom tidigare lÀroplansformuleringar.

I Sverige serveras sedan 1946 gratis skolmat till alla elever pÄ grundskolan, och frÄn 2011 Àr det lag pÄ att skolmaten som serveras Àven ska vara nÀringsriktig. SkolmÄltiderna ses som ett lÀrtillfÀlle och kallas pedagogisk mÄltid. Studiens syfte var att belysa hur lÀrare och annan pedagogisk personal som arbetar pÄ högstadieskolor och Àter lunch tillsammans med eleverna utnyttjar mÄltiden som ett pedagogiskt verktyg. Kvalitativ studie i form av ett frÄgeformulÀr med öppna svarsalternativ anvÀndes. Inslag av kvantitativa metoder finns i studien utifrÄn informanternas bakgrundsfakta.

Syftet med studien Ă€r att analysera hur fenomenen omdömen och bedömning konstrueras; i en lĂ€rardiskurs, i diskursen i skriftliga omdömen samt historiskt i styrdokumenten Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94. För att studera hur fenomenen omdömen och bedömning konstrueras har kritisk diskursanalys anvĂ€nts. Datainsamling har skett med hjĂ€lp av en fokusgruppsintervju med lĂ€rare. Även skriftliga omdömen och styrdokument har studerats. I en fokusgruppsintervju fĂ„r en grupp diskutera ett pĂ„ förhand givet Ă€mne; i denna studie har Ă€mnet varit omdömen och bedömning.

Den hÀr uppsatsen undersöker om etnisk komposition i gymnasieskolan pÄverkar skolprestationer. FrÄgestÀllningarna i uppsatsen Àr: Samvarierar kontextuella skillnader i skolprestationer med avseende pÄ elevens etniska bakgrund, eller Àr skolprestationer knutna till selektion hos elever? Varierar kontextuell effekt för olika undergrupper sÄsom flickor och pojkar? Teorin utgÄr frÄn socialt kapital och kontextuella effekter sÄsom epidemilogisk modell, kollektiv socialisation och institutionell modell. Datamaterialet Àr registerdata frÄn Skolverket och metoden som anvÀnds för analysen Àr multilevel analys. Resultaten visar att det finns en negativ kontextuell effekt att gÄ en skola med hög etnisk komposition.

Uppsatsens syfte var att beskriva kommunala skolornas krisberedskap samt hur denna implementeras i den pedagogiska verksamheten. För att besvara uppsatsens syfte har vi anvÀnt följande frÄgestÀllning: Hur Àr innehÄllet rörande skolornas krisberedskap/krisplan utformade? FÄr personalen nÄgon utbildning/fortbildning i krishantering? Hur vÀl Àr personalen införstÄdd i den lokala krishanteringsplanen? Metoderna vi har valt att anvÀnda Àr intervju- och enkÀtundersökning. Undersökningsgruppen bestod av tvÄ skolor i LuleÄ kommun, en grundskola och en gymnasieskola. I vÄr undersökning har det framkommit att gymnasieskolan har en vÀl utarbetad krisplan och en sÀrskild krisgrupp som utbildas kontinuerligt och dess uppgift Àr att leda och utforma skolans krisarbete.