Arbetet belyser frĂ„gan om huruvida konstnĂ€rer som Ă€ven Ă€r pedagogiskt verksamma anvĂ€nder sig av sitt konstnĂ€rskap i den pedagogiska verksamheten. Syftet Ă€r att reda ut hur personer som Ă€r bĂ„de konstnĂ€rer och pedagoger tĂ€nker kring problematiken att kombinera dessa tvĂ„ yrken, men Ă€ven att skapa en digital story kring resultatet och processen i form av bilder och tal. Begreppet konstnĂ€r diskuteras, samt om konst Ă€r en slags vetenskap. Även Reggio Emilia-pedagogiken och dess syn pĂ„ konstnĂ€rligt arbete i förskolor berörs. Metoden som anvĂ€nds i undersökningen Ă€r kvalitativa intervjuer.

Syftet med arbetet Àr att försöka fÄ förstÄelse för hur pedagoger dokumenterar inför skrivandet av en individuell utvecklingsplan (IUP), samt resonera kring orsaker till eventuella skillnader. Metoden för undersökningen har varit en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi anvÀnt intervjuer med pedagoger. Intervjuerna har tolkats utifrÄn den hermeneutiska tolkningsmetoden och satts i relation till litteraturgenomgÄngen. Undersökningen visar att det finns smÄ skillnader i hur pedagoger dokumenterar. Likheter och skillnader beror till viss del pÄ vilken syn pÄ inlÀrning pedagogen besitter, men Àven pÄ skolans ekonomiska förutsÀttningar och statens givna direktiv kring utformandet av IUP.

Strategiska samarbeten blir allt vanligare mellan företag. DessvÀrre misslyckas mÄnga av dessa samarbeten av en eller annan orsak. För att företagen inte skall misslyckas med sina samarbeten Àr det viktigt att kÀnna till karakteristika hos en samarbetspartner som kan pÄverka prestationen i företaget. Syftet med studien Àr att utveckla kunskap inom ÀmnesomrÄdets strategiska samarbeten genom att skapa en modell för att visa samband mellan en samarbetspartners karakteristika och prestation i ett företag. Vi har för studien tillÀmpat ett deduktivt tillvÀgagÄngssÀtt för att utifrÄn teorier skapa en grund för modellen.

Strategiska samarbeten blir allt vanligare mellan företag. DessvÀrre misslyckas mÄnga av dessa samarbeten av en eller annan orsak. För att företagen inte skall misslyckas med sina samarbeten Àr det viktigt att kÀnna till karakteristika hos en samarbetspartner som kan pÄverka prestationen i företaget. Syftet med studien Àr att utveckla kunskap inom ÀmnesomrÄdets strategiska samarbeten genom att skapa en modell för att visa samband mellan en samarbetspartners karakteristika och prestation i ett företag. Vi har för studien tillÀmpat ett deduktivt tillvÀgagÄngssÀtt för att utifrÄn teorier skapa en grund för modellen.

Denna studie handlar om bilder i matematikböcker, hur de kan medföra bÄde möjligheter och hinder för eleverna, hur de vÀljs ut och hur de samspelar med texten i den uppgift de tillhör.LÀroboken Àr det hjÀlpmedel som överlÀgset dominerar matematikundervisningen och bilderna i lÀroboken har med tiden blivit bÄde större och fler. Bilder har visat sig ha betydelse för lÀrandet, pÄ bÄde positiva och negativa sÀtt. Det har bland annat konstaterats att inlÀrningen optimeras dÄ text kompletteras med relevanta bilder.Syftet med uppsatsen Àr att besvara vÄra tre frÄgestÀllningar: UtifrÄn nÄgra utvalda matematikböcker, hur skiljer sig bilder Ät ifrÄga om sin pedagogiska funktion för tillhörande matematikuppgift? Vilka pedagogiska möjligheter och hinder ser nÄgra lÀromedelsförfattare med bilder i matematikböcker? Vad anser nÄgra lÀromedelsförfattare kan pÄverka valet av bilder till ett matematiklÀromedel?Studien Àr gjord i tvÄ delar. Dels en analys av relationer mellan bild och text i nÄgra utvalda matematikböcker för grundskolans senare Är, dels som kvalitativa intervjuer med tre författare av matematiklÀromedel.Analysen av matematikböcker resulterade i en indelning av bilder i sju kategorier utifrÄn lika mÄnga funktioner.

Med utgÄngspunkt i det lokala skolutvecklingsprojektet Den Tionde Dagen studeras grundlÀggande vÀrde- och normprinciper. Studien har fokus pÄ den kollektiva moralen (normerna), praxisteorin (normerna och vÀrderingarna) samt vÀrdebasen (vÀrdegrunden) inom kontexten lokal skolutveckling. VÀrdebasen jÀmförs med vad som framkommer i de nationella styrdokumenten inom diskursen vÀrden. I ett större perspektiv handlar studien om att förstÄ essensen i lokal skolutveckling. Studien stödjer sig pÄ den vÀrdeobjektivistiska teorin.

AbstractFörfattare: Margareta Lööf och Annika JönssonTitel: Pedagogisk dokumentation ? begrÀnsningar och digitala möjligheterEngelsk titel: Pedagogical documentation ? limitations and digital possibilitiesAntal sidor: 28Syftet med detta examensarbete Àr att via kvalitativa intervjuer med öppna frÄgor, undersöka hur pedagoger i förskolan har förstÄtt att den pedagogiska dokumentationen ska genomföras, hur man stÀller sig till den och vad man anser krÀvs för att den ska bli en mer naturlig del av den dagliga verksamheten i förskolan. Utöver dessa frÄgor kommer arbetet Àven att innehÄlla pedagogers tankar om att anvÀnda sig av digitala verktyg i den pedagogiska dokumentationen.Nya och förÀndrade krav pÄ att det ska finnas systematisk dokumentation i förskolan gör att det nu Àr mÄnga som anser sig arbeta med arbetsverktyget pedagogisk dokumentation. Om man inte fullt ut förstÄtt tankarna bakom den Reggio-Emilia inspirerade pedagogiska dokumentationen, finns det en risk att dokumentationen i allt för stor grad lÀgger fokus pÄ enskilda barns lÀrande och utveckling, utan att detta sÀtts i relation till den verksamhet som erbjuds. Det finns dÄ en risk att bedömning av barn i förskolan ökar, vilket gÄr helt emot lÀroplanens intentioner.

Huvudsyftet med uppsatsen Àr att utforma en modell, vars uppgift Àr att ligga till grund för analys av belöningssystem. Undersyftet Àr att applicera modellen pÄ banksektorn. För att uppnÄ vÄrt huvudsyfte utgick vi frÄn teori om belöningssystem. Undersyftet uppnÄddes genom en kvalitativ studie pÄ de tre bankerna Handelsbanken, SEB och Nordea. PrimÀrdata inhÀmtades frÄn intervjuer och sekundÀrdata frÀmst frÄn böcker och artiklar.

Syfte: Studiens huvudsyfte var att undersöka rektorers syn pÄ pedagogiskt ledarskap i grundskolan och fÄ kunskap om hur rektorerna tillÀmpar detta i praktiken. Syftet var ocksÄ att fÄ kunskaper om rektorers uppfattningar om vad det innebÀr att vara pedagogisk ledare och deras möjligheter att utöva det.Teori: I den teoretiska bakgrunden presenteras de mest vÀsentliga statliga och kommunala kraven pÄ rektorsuppdraget. Vidare presenteras, utifrÄn tidigare forskning, tre huvudbegrepp; svensk ledarskapstradition, teorier om skolledarskap och pedagogiskt ledarskap. Genom en litteraturgenomgÄng inom skolomrÄdet har nÄgra teoretiska utgÄngspunkter angÄende ledarskap och definitionen av pedagogiskt ledarskap belysts. Metod: Det empiriska materialet Àr baserat pÄ intervjuer.

Arbetet handlar om förskolemiljöns utformning och pedagogernas tankar kring den. De frÄgor vi vill ta reda pÄ Àr hur den pedagogiska miljön pÄverkar barns förmÄga att interagera med rummet. Vilka uppfattningar har pedagogen om miljöns utformning och vilken barnsyn speglas i dessa? VÄr teoretiska utgÄngspunkt i arbetet Àr Reggio Emilia filosofin samt ett postmodernistiskt synsÀtt. I vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer för att fÄ en inblick i hur pedagogerna vÀljer att strukturera den pedagogiska miljön och dess tankar kring den.

Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka hur eleverna uppfattar det entreprenöriella lÀrandet. VÄr intention med arbetet var ocksÄ att ta reda pÄ hur eleverna ser pÄ lÀrarens roll i denna pedagogiska modell, samt belysa vilka de tycker Àr dem största skillnaderna mellan det entreprenöriella lÀrandet och traditionell undervisning. Vi har valt att genomföra kvalitativa intervjuer för att finna svar pÄ det vi vill undersöka. Undersökningsgruppen bestÄr av Ätta personer vilka ÀndamÄlsenligt har valts ut av lÀraren i respektive klass. Respondenterna Àr jÀmnt fördelade utifrÄn sÀrskilda kriterier efter vÄrt önskemÄl.

Konsekvenser av konkurser drabbar sÄvÀl företaget sjÀlv som andra intressenter. Exempel pÄ sÄdana Àr investerare, kunder, leverantörer, lÄngivare och staten. Att utveckla ett verktyg för att kunna analysera ett företags vÀg mot konkurs Àr dÀrför ett bidrag till sÄvÀl företaget sjÀlv som samhÀllet. I den hÀr studien har vi utvecklat en modell som kan appliceras pÄ smÄföretag inom kategorin aktiebolag i Sverige. Den kan anvÀndas för att prognostisera konkurs för 18 mÄnader framÄt i tiden.

Syftet med arbetet Àr att försöka fÄ förstÄelse för hur pedagoger dokumenterar inför skrivandet av en individuell utvecklingsplan (IUP), samt resonera kring orsaker till eventuella skillnader. Metoden för undersökningen har varit en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi anvÀnt intervjuer med pedagoger. Intervjuerna har tolkats utifrÄn den hermeneutiska tolkningsmetoden och satts i relation till litteraturgenomgÄngen. Undersökningen visar att det finns smÄ skillnader i hur pedagoger dokumenterar. Likheter och skillnader beror till viss del pÄ vilken syn pÄ inlÀrning pedagogen besitter, men Àven pÄ skolans ekonomiska förutsÀttningar och statens givna direktiv kring utformandet av IUP.

AbstraktEn avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjÀlpa eller lindra matematiksvÄrigheter Àr ifall pedagoger har kompetens att genomföra en kartlÀggning, som ger vÀgledning för fortsatta pedagogiska insatser (Lundberg & Sterner, 2009). Med detta som utgÄngspunkt var syftet med studien att undersöka yrkesverksamma specialpedagogers syn pÄ kartlÀggning och yngre elevers rÀknesvÄrigheter samt hur de gÄr till vÀga vid en pedagogisk kartlÀggning i matematik. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervju som metod. Deltagarna i undersökningen Àr tvÄ specialpedagoger med gedigen utbildning och erfarenhet inom omrÄdet. Resultatet av undersökningen visar att informanterna har en formativ syn pÄ kartlÀggning.

Det finns idag ett stort behov av att kunna analysera affÀrsprocessmodeller. Bolag som arbetar med att föra register över hur de arbetar inom olika omrÄden sitter ganska snabbt med en omöjlig uppgift. Stora bolag kan ha register med flera tusen modeller, detta leder till att det Àr svÄrt att veta om en ny modell redan finns i registret, om det finns en liknande modell, eller om man ska lÀgga in den nya modellen.I denna studie visas det hur man kan gÄ till vÀga för att skapa en mjukvara för att jÀmföra BPMN modeller mot varandra, utifrÄn algoritmer som jÀmför modeller pÄ syntaktisk, semantisk och strukturell nivÄ. LikhetsvÀrdena anvÀnds sedan för att avgöra vilken modell som Àr konsensusmodellen. Konsensusmodellen Àr den modell som Àr mest lik alla andra modeller som jÀmförts.