Den svenska förskolan styrs av LÀroplan för Förskolan. Denna lÀroplan Àr mycket tydlig nÀr det gÀller huruvida bedömning av det enskilda barnet ska fÄ förekomma i verksamheterna. Enligt lÀroplanen (Lpfö- 98) sker bedömning och utvÀrdering endast nÀr det gÀller verksamheten i sig. Bedömning av det enskilda barnet Àr nÄgot som hör skolan till, inte förskolan. Detta stÀllningstagande stÀller yrkesverksamma förskollÀrare i en situation dÀr uppgiften blir att se individen utan att bedöma.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera Skanskas nyckeltalsanvÀndning och utveckla en modell för att identifiera relevanta nyckeltal som organisationen bör fokusera givet en VÄr uppsats grundar sig pÄ en fallstudie av Skanska. Vi har med kvalitativ metodik, i huvudsak baserad pÄ ett antal intervjuer med regionekonomer pÄ Skanska, fÄtt fram den information vi behövt för att uppfylla vÄrt syfte. Vi har Àven anvÀnt oss av sekundÀrdata frÄn Skanskas intranÀt och andra företagsspecifika dokument. Vi har tagit hjÀlp av nyckeltalsteori för att skapa oss en grund inom detta omrÄde. Sedan har vi anvÀnt oss av PESTEL som Àr en modell för omvÀrldsanalys.

I denna artikel Àmnar vi, genom att studera olika modeller med stöd för olika designsituationer, att skapa en modell som specifikt stöder design av crossmediaproduktioner dÄ en sÄdan inte existerar i dagslÀget. Genom att sjÀlva arbeta med en crossmediaproduktion för Non smoking generation fick vi chansen att pÄ nÀra hÄll studera designprocessen och kunde pÄ sÄ sÀtt identifiera dess bestÄndsdelar och aktörer. Baserat pÄ dessa och i kombination med teorier om design och crossmedia kunde vi skapa en egen modell som kan stödja framtida designers och producenter i deras arbete med designen av crossmedia..

Thomsen, C & Karlsson, P (2008). Barndemokrati pÄ grÀsrotsnivÄ - En fallstudie om barns delaktighet angÄende sin utemiljö Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet Àr en fallstudie av en process som beskriver hur barns tankar om sin utemiljö tas omhand. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur barn kan ges möjlighet att pÄverka sin nÀrmsta miljö och hur barns perspektiv anvÀnds för att skapa det demokratiska lÀrandet i processen. Detta gör vi genom att studera och intervjua pÄ en förskola dÀr barnen varit involverade. De frÄgor som arbetet utgÄtt ifrÄn Àr: Vilka pedagogiska fördelar respektive nackdelar finns det att lÄta barnen vara med i processen vid planering av sin utemiljö? Hur gÄr det till rent konkret? Hur upplever barnen sig delaktiga? Hur vill barn att miljön ser ut? De metoder som anvÀnts för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har varit samtalsintervjuer med tvÄ av de deltagande pedagogerna, telefonintervju med ansvarig rektor, barnintervjuer, rundtur och dokumentanalys.

Syftet med studien var att beskriva och analysera dokumentationen som pedagoger inom förskolan genomför. Dagens lÀroplan framhÄller den pedagogiska dokumentationen som ett verktyg i den vardagliga verksamheten. Hur och i vilket syfte utförs dokumentationen och hur kan den bidra till den pedagogiska verksamhetens utveckling? Det empiriska materialet har inhÀmtats genom en enkÀtundersökning utförd bland pedagoger pÄ förskolor i en kommun i Norrbotten. Resultatet visar att dokumentation förekommer pÄ alla förskolor, om och hur den dÀremot anvÀnds för att bidra till pedagogisk utveckling varierar.

Beslutstödssystem, som syftar till att underlÀtta beslutsfattandet för beslutsfattare, Àr idag vanliga i organisationer (Power, 2002a). DessvÀrre upplever mÄnga beslutsfattare att beslutstödssystemen inte ger ett fullgott stöd (Carson & Turban, 2002). Anledningen till detta menar Angehrn och Jelassi (1994) Àr att tillrÀckligt stor hÀnsyn inte har tagits till mÀnskliga faktorer, sÄsom kognitiva begrÀnsningar. Det Àr av vikt att utgÄ frÄn andra modeller över mÀnskligt beslutsfattande Àn Simons (1960) modell, som i stort sett Àr den enda modellen som utgÄs frÄn (Angehrn & Jelassi, 1994). En modell av Mintzberg et al.

FrÄn ett intresse för realism och krigets estetik kommer detta examensarbete. Det bestÄr av ett 3D-grafikst verk i form av en 3D-modell av vapnet Mp40 och ett pedagogiskt inriktat verk i form av en handbok. PÄ grund av rapportens tekniska natur du som lÀsare ha en del kunskap pÄ omrÄdet men för att hjÀlpa situationen finns en begreppsförklaring att tillgÄ i kapitel 3.6 Begreppsförklaring.Med aktuella metoder och programvaran Maya 2009 64-bit (Autodesk, 2008) skapades den högupplösta modellen utifrÄn tvÄ typer av referenser, profilbilden och förstÄelsebilden. Med hjÀlp av en omfattande referensdatabas kunde modellens realism och detaljrikedom bevaras. Genom olika processer skapades sedan den lÄgupplösta modellen för slutgiltig generering av normal map[1] och textur.

BAKGRUND: I vÄr bakgrund beskriver vi Reggio Emilias pedagogiskafilosofi genom litteratur, vÄr resa till Italien samt aktuellforskning inom förskolan och svenska förskolans lÀroplan.SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att beskriva arbetssÀtt ochtankesÀtt hos sex pedagoger och hur fyra rektorer stödjerverksamheten utifrÄn Reggio Emilias pedagogiska filosofi.METOD: Undersökningen omfattar tio kvalitativa intervjuer med sexpedagoger och fyra rektorer pÄ sex förskolor dÀr Àven sexmiljöobservationer har genomförts. Datainsamlingen harbearbetats genom en kvalitativ analys.RESULTAT: Resultatet har visat pedagogernas tankesÀtt och arbetssÀtt,vilket utgÄr ifrÄn deras barnsyn. MiljönsanvÀndningsomrÄden har framkommit genommiljöobservationer. Genom intervjuer med rektorerframkom det hur de stödjer, uppmuntrar och erbjuderpedagogerna fortbildning..

Vid utveckling av nya system finns det flera olika modeller/metoder att anvÀnda sig av, till exempel prototyping eller vattenfallsmodellen. Denna uppsats beskriver hur utvecklingen avett webbaserat system för registrering av datorer kan ske med hjÀlp av vattenfallsmetoden. Fokus pÄ detta arbete ligger förutom sjÀlva utvecklandet av registret ocksÄ pÄ dokumenteringen av de olika stegen som följts enligt vattenfallsmodellen. Detta arbeteförsöker ocksÄ svara pÄ om denna modell Àr lÀmplig att anvÀnda vid utvecklingen av liknande system. Uppsatsen tar ocksÄ upp fördelar och nackdelar om kan uppkomma vid anvÀndandet av denna modell..

Syftet med uppsatsen Àr att försöka förklara vad det Àr som pÄverkar tiden som en mamma ammar. För att undersöka vad det Àr som pÄverkar tiden som en mamma ammar, har en Zero inflated negative binomial-modell (ZINB-modell) tagits fram. Resultaten visar att det som avgör hur lÀnge en mamma kommer att amma Àr: Graviditetens lÀngd, mammans Älder, mammans rökvanor under graviditetens sista mÄnader, mammans rökvanor samt mammans nationella ursprung..

Det omrÄde som undersöks i detta examensarbete Àr pedagogisk anpassning inom idrott och hÀlsa för elever med ADHD (Attention Dificit Hyperactivity Disorder). Syftet med undersökningen Àr att genom anvÀndning av vetenskapsteoretiska utgÄngspunkten ?Grundad teori? undersöka vilka metoder, pedagogiska anpassningar, lÀrare sÀger att de anvÀnder för att fÄ elever med ADHD att lÀra sig i Àmnet idrott och hÀlsa i dagens skola. Detta empiriska material jÀmförs sedan med vad forskningen inom omrÄdet visar, för att pÄ sÄ sÀtt visa ifall forskningen nÄr ut till verksamma lÀrare eller inte. För att kunna göra dessa jÀmförelser, har vi intervjuat Ätta lÀrare i idrott och hÀlsa frÄn fyra olika rektorsomrÄden i en mellanstor stad i södra Sverige.

Bakgrund: Av den globala befolkningen, 2005, var 1,6 miljarder vuxna överviktiga och minst 400 miljoner vuxna led av fetma. Sjuksköterskor ska ha förmÄgan att uppfatta och förebygga hÀlsorisker och motivera till förÀndrad livsstil som till exempel viktminskning. Syfte: Att fÄ förstÄelse för patienter med övervikt samt att belysa sjuksköterskans pedagogiska funktion vid viktnedgÄng hos dessa patienter. Metod: Litteraturstudie med 18 klassificerade och vÀrderade vetenskapliga artiklar som analyserats och bearbetats. Resultat: Analysen gav tvÄ kategorier och fem subkategorier; den överviktige patientens upplevelser ? beslut, försvarsmekanismer och hinder, motivation samt sjuksköterskans pedagogiska funktion ? kommunikation och relation, stöd.

SmÀrtlindring av cancersjuka Àr ett komplext och mÄngfacetterat omrÄde dÄ cancer inte bara drabbar kroppen utan Àven sjÀlen. För att sjuksköterskan skall kunna smÀrtlindra patienter pÄ ett sÄ effektivt sÀtt som möjligt mÄste eventuella barriÀrer forceras genom pedagogik. Tio vetenskapliga artiklar har anvÀnts i denna litteraturstudie för att kartlÀgga en del av de barriÀrer en sjuksköterska kan stöta pÄ i sitt pedagogiska arbete vid smÀrtlindring av cancersjuka, samt pÄ vilka sÀtt dessa kan forceras. Resultatet visade att för att sjuksköterskan ska kunna fungera som pedagog i omvÄrdnaden av patienter sÄ mÄste han/hon ha goda baskunskaper samt förmÄgan att se vilka kunskapsbehov som finns hos patienten. Resultatet visar Àven vikten av att patienten har god kunskap om farmakologisk smÀrtlindring..

Intresset för vÄrt undersökningsomrÄde har kommit ur den verksamhetsförlagda utbildning som vi har genomfört vid lÀrarutbildningen i VÀxjö. Vi har sett att samlingen verkar ha ett starkt fÀste i förskolan och dÀrför började vi fundera över vad det beror pÄ och vad som Àr det pedagogiska syftet med samlingen. Ett syfte med vÄrt arbete Àr dÀrför att undersöka vad som Àr pedagogernas syfte med samlingen i förskolan. Ytterligare syften Àr att undersöka vilka normer pedagogerna ger uttryck för och vilket innehÄll som prioriteras. Vi har anvÀnt en kvalitativ metod med observationer och semi-strukturerade intervjuer.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ pedagogers och förÀldrars uppfattningar om utomhuspedagogik, för- och nackdelar med det samt pÄ vilka sÀtt det pedagogiska arbetet skiljer sig mellan I Ur- och skur förskolor och förskolor som inte har utomhuspedagogik som inriktning. Vi gjorde en kvalitativ studie dÀr vi anvÀnde oss av semistrukturerade intervjuer med Ätta pedagoger och Ätta förÀldrar frÄn fyra olika förskolor. Resultatet visade att pedagoger och förÀldrar har olika uppfattningar om utomhuspedagogik och att det finns ett antal olika för- och nackdelar med utomhuspedagogik enligt dem. Resultatet visade ocksÄ att det fanns skillnader i det pedagogiska arbetet mellan förskolorna som profilerat sig som I Ur- och skur och de förskolor som inte har denna profilering. En del av resultatet visade Àven att I Ur- och skur förskolorna skiljer sig med avseende pÄ hur mycket de vistas utomhus. .