Den följande uppsatsen Àr en fenomenologiskt inspirerad intervjustudie. Syftet med arbetet var att belysa sjukgymnasters upplevelser av pedagogiska fenomen i arbetet relaterat till följsamhet för behandlingar bland patienter. Fyra intervjuer har gjorts. Den fenomenologiskt inspirerade resultatpresentationen och analysen visar att fenomenet följsamhets mening Àr patientens förtroende för sjukgymnasten och att jobba med mÄlsÀttningar utifrÄn patientens önskningar och mÄl, att patienten tar ansvar för sin egen behandling, att fenomenets mening Àr att utgÄ frÄn var patienten befinner sig i motivations- och sjukdomshÀnseende och att hitta varje patient som individ och att göra patienten sjÀlv aktiv i behandlingen. HuvudkÀnnetecknen för fenomenet följsamhet Àr samspel och interaktion.

Vid nya systeminvesteringar blir det idag allt vanligare att standardsystem vÀljs framför egenutveckling av ett skrÀddarsytt system. Införande av ett standardsystem pÄverkar verksamheten i lika hög grad som införande av ett egenutvecklat system gör. Det Àr viktigt att upphandlingsprocessen planeras och genomförs vÀl.I takt med att standardsystemen har utvecklats sÄ har Àven forskningen pÄ omrÄdet ökat. Detta har resulterat i att ett antal modeller för upphandling av standardsystem har vÀxt fram, dels för att underlÀtta arbetet med att inhandla ett standardsystem, dessutom kan en modell stÀrka kundens förhÄllande till leverantören.Arbetets frÀmsta mÄl Àr att undersöka hur arbetsprocessen för upphandling av standardsystem gÄr till idag. Vad anser företag Àr viktigt att behandla under upphandlingsprocessen, vilka likheter finns mellan företagen och vad skiljer sig Ät.

Syfte med studien var att kartlÀgga och jÀmföra sjuksköterskors uppfattningar av tvÄ olika arbetstidsmodeller i relation till arbetstider, hÀlsa samt möjlighet till ÄterhÀmtning.Bakgrund. Inom HÀlso- och SjukvÄrden krÀvs effektivitet, fÀrre personer ska utföra mer med bÀttre kvalitet till lÀgre kostnad. Inom VLL anvÀnds arbetstidsmodeller för att ha kostnadskontroll, minska vikariebehoven och fÄ bort övertid. Arbete dag, kvÀll och natt ger korta ÄterhÀmtningsperioder med risk för ohÀlsa, minskad ÄterhÀmtningstid med negativa konsekvenser som följd.Metod. Studien genomfördes som en tvÀrsnittsstudie med enkÀtsamling.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka olika pedagogiska insatser som kan pÄverkar lÀrandet för barn med Aspergers syndrom. Hur den pedagogiska verksamheten kan organiseras för att underlÀtta lÀrandet och ur ett pedagogiskt perspektiv skapa kunskap om hur personal i skolor pÄ bÀsta sÀtt bemöter elever med Aspergers syndrom. Genom examensarbetet vill jag bidra med kunskap om hur man som lÀrarna kan underlÀtta för elever med Aspergers syndrom som gÄr inkluderade i ?vanlig grundskoleklass?. I undersökningen anvÀnder jag mig av en kvalitativ forskningsmetod.

Idag Àr mycket av den pedagogiska verksamheten förlagd inomhus, syftet med detta arbete var dÀrför att belysa lekens samt uterummets betydelse för barns lÀrande. Detta arbete med innehÄllet lekfulla och lÀrande aktiviteter skall vÀcka nyfikenhet och ses som ett inspi-rationshÀfte att flytta ut den pedagogiska verksamheten till uterummet. Dessa planerade aktiviteter Àr kopplade till lÀroplanen för att pedagogerna lÀttare skall kunna tillgodose strÀvansmÄlen i förskolan. Material samt en enkÀtundersökning har lÀmnats ut till en för-skola. Detta för att ta reda pÄ om ett material med planerade aktiviteter för uterummet som Àr kopplade till lÀroplanen kan vara av intresse.

Syftet med denna studie var att beskriva, analysera och öka förstÄelsen för hur dagens pedagoger i förskolan upplever utomhusmiljöns betydelse i den pedagogiska verkamheten. Inför studien sÄ studerades tidigare forskning och samt lÀroplanen för förskolan, Lpfö98 (Skolverket, 2011). Efter detta sÄ genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare aktiva inom olika förskolor i Norrland. Alla fyra förskollÀrare har helt olika förutsÀttningar nÀr det kommer till utomhusmiljön. UtgÄngspunkten i tolkningen och analysen av intervjuerna har varit fenomenologi.

Studien Àr baserad pÄ fem kvalitativa intervjuer enligt ett induktivt tillvÀgagÄngssÀtt, dÀr syftet var att utröna hur individerna upplever Àventyrsrollspel samt vilka pedagogiska och individuella effekter detta kan ha pÄ individerna men ocksÄ om det finns ett samband mellan vÄlds- och Àventyrsrollspel.Att deltaga i Àventyrsrollspel stÀrker individernas förmÄga att diskutera och argumentera för sin sak. PÄ sÄ sÀtt löser personerna eventuella meningsskiljaktigheter i rollspel. DÄ Àventyrsrollspel som metod innebÀr att man anvÀnder problemlösning, uppstÄr dessa meningsskiljaktigheter ofta. Utöver detta stÀrks individernas sjÀlvkÀnsla genom tillhörighet i gemenskapen med spelgruppen. Det finns ocksÄ pedagogiska fördelar med att spela rollspel genom att individerna indirekt tvingas söka kunskap och fakta om ett Àmne som stÄr rollpersonen nÀra, för att bÀttre kunna spela sina roller.

Uppsatsen behandlar explorativt en svensk modell för informationsoperationer, avseende ledning ochplanering, vilken skall kunna verka frÄn nationellt försvar till deltagande i multinationell krishantering.Syftet med uppsatsen Àr att bringa kunskap om var Sverige stÄr i dagslÀget avseende synen pÄinformationsoperationer som metod, samt ta fram en modell för ledning och planering som passar vÄrtsÀtt att leda och planera.I uppsatsen har en utvecklad kvalitativ metod anvÀnts. Metoden har inneburit kvalitativ analys av texteroch intervjumaterial. Det vetenskapliga tillvÀgagÄngssÀttet har bestÄtt av analys, framtagande avhypotes, faktainsamling, bearbetning med kvalitativ analys och komparation samt syntes.Uppsatsen redogör för nuvarande amerikansk och svensk syn pÄ informationsoperationer. JÀmför om detfinns nÄgra avgörande skillnader mellan dessa bÄda synsÀtt. DÀrefter sker en prövning av hypotes somresulterar i en modell, vilken avslutningsvis exemplifieras..

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ förskollÀrares uppfattningar om pedagogiskdokumentation och Àven hur de ser pÄ barns delaktighet och inflytande i denna. Vi anvÀnde ossav en kvalitativ intervjustudie för vÄr undersökning. VÄrt resultat visar att förskollÀrarnaanvÀnder sig av pedagogisk dokumentation, men vi har funnit att förskollÀrarna har olika syftemed den pedagogiska dokumentationen vilket resulterar i att den anvÀnds pÄ olika sÀtt ute iverksamheten. Barnens delaktighet och inflytande fann vi till vis del, men vÄra intervjuadeförskollÀrare nÀmner tidsbrist som en bidragande faktor till varför barnens delaktighetbegrÀnsas. VÄr slutsats Àr att den pedagogiska dokumentationen upplevs ha en framtid ute iverksamheten pÄ förskolorna.

Robert Simons modell, Levers of Control Àr en styrmodell som bestÄr av fyra hÀvstÀnger som tillsammans skall skapa balans inom ett företag utifrÄn företagets strategi. Det var utifrÄn denna modell studien tog sin ansats dÀr det primÀra syftet var att undersöka hur den strategiska styrningen var utformad i koncerner. Det sekundÀra syftet var att ta reda pÄ vilka grunder sammanslagningar och centraliserad styrning sker. Vi har genomfört en fallstudie dÀr tre koncerner har deltagit och dÀr vi stÀllt vÄr teoretiska referensram i relation till den empiriskt insamlade data. Resultatet av studien visar att det Àr förvÄnansvÀrt liten skillnad mellan koncernbolagens utformning av styrning.

Robert Simons modell, Levers of Control Àr en styrmodell som bestÄr av fyra hÀvstÀnger som tillsammans skall skapa balans inom ett företag utifrÄn företagets strategi. Det var utifrÄn denna modell studien tog sin ansats dÀr det primÀra syftet var att undersöka hur den strategiska styrningen var utformad i koncerner. Det sekundÀra syftet var att ta reda pÄ vilka grunder sammanslagningar och centraliserad styrning sker. Vi har genomfört en fallstudie dÀr tre koncerner har deltagit och dÀr vi stÀllt vÄr teoretiska referensram i relation till den empiriskt insamlade data. Resultatet av studien visar att det Àr förvÄnansvÀrt liten skillnad mellan koncernbolagens utformning av styrning.

Det hÀr Àr en uppsats om dialogisk undervisning. Lennart Hellspong som Àr professor i retorik vid Södertörns Högskola har under ett par Ärs tid utvecklat en dialogmodell som Kunskapsförhandling. Jag har sjÀlv undervisats i formen och tycker det Àr ett bra sÀtt att tillgodogöra sig kunskap pÄ.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om modellen ocksÄ passar för att beskriva vad som hÀnder i ett specifikt klassrumssamtal. Vidare jÀmför jag modellen med tvÄ andra dialogmodeller för att sÀtta fingret pÄ vad som skiljer dem Ät och vad som Kunskapsförhandlingen eventuellt bidrar med pÄ omrÄdet.Jag har funnit att modellen passar bra för att beskriva vad som sker i klassrummet. DÀremot försöker jag utifrÄn min analys resonera kring vad som skulle kunna utvecklas i modellen, vad som varit svÄrt att anvÀnda sig av i ett konkret fall.

AbstractRönngren, C (2011) Den allvarsamma leken - ett fokussamtal om pedagogiska strategier för att skapa förutsÀttningar för rollspel.  Syftet med studien var att undersöka hur erfarna pedagoger tÀnker kring sina strategier i situationer nÀr teaterovana vuxna ska ta steget in i rollspel. Ett fokussamtal med fyra informanter genomfördes och urvalet skedde med kravet att deltagarna skulle ha arbetat med teaterovana vuxna och rollspel, i det hÀr fallet forumspel och simuleringar. Samtalet spelades inte in, utan vÀgganteckningar fördes löpande sÄ att deltagarna kunde ta stÀllning till materialet under samtalets gÄng samt lÀtt Äterknyta till tidigare samtalstrÄdar. Resultatet redovisas i en sammanfattning av samtalet och diskuteras sedan med utgÄngspunkt i teorier om kommunikation i fiktion; lek samt teori om kommunikation mellan skÄdespelare och publik. Deltagarna i fokussamtalet visade sig mycket medvetna om kommunikationen pÄ den sensoriska nivÄn, vilken handlar om kommunikation pÄ ett plan som kan beskrivas som ett personligt förhÄllande.  Vikten av att pedagogen Àr följsam gentemot deltagaren var en av de strategier som ansÄgs viktigast.

Muntligt berÀttande fÄr en alltmer uppmÀrksammad roll inom det pedagogiska fÀltet. Dettaarbete syftar till att belysa den skillnad som enligt facklitteraturen finns mellan muntligtberÀttande och höglÀsning samt lyfta fram pedagogiska vinster med respektive metod medfokus pÄ muntligt berÀttande. Syftet Àr ocksÄ att undersöka om och hur elever uppfattarskillnad mellan muntligt berÀttande och höglÀsning. TvÄ frÄgestÀllningar förtydligar syftet:Finns det nÄgon skillnad i hur elever uppfattar och kommer ihÄg innehÄllet i en berÀttelse defÄtt muntligt berÀttad respektive upplÀst? Finns det nÄgon skillnad i elevers inlevelse i enberÀttelse de fÄtt muntligt berÀttad respektive upplÀst? Arbetet omfattar litteraturstudie ochfÀltundersökning.

Den studie som presenteras i uppsatsen har sökt förstÄelse för förestÀllningar om demokrati inom ramen för gymnasieskolans pedagogiska verksamhet; en förestÀllning aktivt förmedlad och gestaltad i de pedagogiska arrangemangen, men ocksÄ en förestÀllning om demokrati i elevernas upplevelser och uppfattningar. En empirisk undersökning, i form av samtalsintervjuer i tvÄ grupper om tillsammans fem deltagare, ligger till grund för studien. FörestÀllningarna och elevernas upplevelser om moral och demokrati har betraktats som uttryck för diskurs. Syftet har varit att belysa skolans samhÀllsfostrande roll, nyansera förstÄelsen av begreppet diskurs samt söka förstÄ vad det Àr för förestÀllningar och upplevelser som konstrueras i den pedagogiska verksamheten och hur dessa förestÀllningar kan konstrueras. Den empiriska undersökningen presenteras och analyseras med utgÄngspunkt i elevernas upplevelser av moral och demokrati samt upplevelser av tre olika typer av arbetsform (eget arbete, grupparbete och lÀrarlett arbete).