Studien fokuserar pÄ vad pedagoger uppfattar att ett pedagogiskt förhÄllningssÀtt Àr och vilka innebörder som skapas i relationen mellan pedagoger och barn samt vilka villkor och ramar som pÄverkar interaktionen mellan den vuxne och barnet i förskolan. UtgÄngspunkten Àr att ett pedagogiskt förhÄllningssÀtt Àr nÄgot som skapas i mötet mellan pedagog och barn i en social och pedagogisk praktik. Denna praktik ses som ett socialt konstruerat fenomen bestÄende av meningsskapande relationer. Teorin belyser det pedagogiska mötet bÄde ur en modernistisk och ur en postmodern vinkel. Olika begrepp som tas upp och som stÀlls i relation till det pedagogiska mötet Àr kunskap, traditioner och etisk dimension.

De senaste decenniernas ökade globalisering och konkurrensutsÀttning har inneburit högre krav pÄ styrmetoder hos sÄvÀl privata som offentliga organisationer. Innes & Mitchell (1990) har utvecklat en modell för förÀndringar i styrmetod (pÄ engelska management accounting change) som Cobb, et al. (1995) och Kasurinen (2002) sedan vidareutvecklat. Denna modell beskriver vad som pÄ företagsnivÄ driver förÀndring i styrmetod och vilka barriÀrer som organisationen mÄste övervinna för att lyckas med förÀndringen. Offentliga organisationer styrs ofta av andra mÄl Àn privata organisationer vars mÄl mÄnga gÄnger Àr att tjÀna pengar.

Aktionsforskningsstudiens huvudsakliga syfte Àr att skapa kunskap om den enskilda skolans villkor för anvÀndandet av interaktiva skrivtavlor i det pedagogiska arbetet. Ett vidare syfte med studien Àr att skapa ett forum för erfarenhetsutbyte som kan leda till ett kollektivt lÀrande. Studien bidrar med lÀrarnas perspektiv pÄ vilka förutsÀttningar som krÀvs för att utveckla arbetet med interaktiva skrivtavlor. MÄlsÀttningen med aktionen i studien var att en grupp lÀrare skulle ges möjlighet att tillsammans förbÀttra sin egen praxis dÀr studien Àr genomförd inom ramen för ett utvecklingsarbete. Empirin i studien utgÄr frÄn gruppsamtal som genomfördes under utvecklingsarbetet.

Det pÄgÄr stÀndigt diskussioner om den senaste lÀroplanen. FrÄgor som berör mig mest Àr:vilken stÀllning jag ska inta i dessa debatter, hur jag kan argumentera mitt val och finns detnÄgot samspel mellan de praktiska (lÀrarnas) och teoretiska (lÀroplanen) övervÀganden. DÄhar jag bestÀmt mig att Àgna faktabaserade delen av uppsatsen Ät studierna av studentlitteratursom pÄ olika sÀtt berör Àmnet, styrdokument, tidigare forskning, samt tidningsartiklar. Jagville veta hur skolvÀsenden utvecklades i Sverige, vilka teorier och riktningar ligger i grundenpÄ olika pedagogiska synen pÄ undervisning och kunskapens natur.Jag har inriktat mig pÄ lÀxor för att undersöka det rÄdande pedagogiska synsÀttet. Det var ettsÀtt (genom att visa hur hemlÀxan behandlas) att identifiera och synliggöra de problem somskolan brottas med.

Abstract Julia Necevska (2013). Talet om barn och barns lÀrande i samspel. Malmö: LÀrarutbildningen Malmö Högskola Syftet med denna studie har varit att undersöka diskurser kring barns lÀrande som framtrÀder i samband med pedagogisk dokumentation. I anslutning till syftet har jag formulerat följande frÄgestÀllning: Hur ser ?talet om? barn och barns lÀrande ut? Vilka barn framtrÀder i arbetet med pedagogisk dokumentation? Studien Àr inspirerad av diskursanalytisk teori och metod, vilket innebÀr att jag har försökt hitta mönster i informanternas sÀtt att tala i arbetet med pedagogisk dokumentation. Undersökningen bygger pÄ intervjuer, observationer, pedagogiska diskussioner och texter gjorda lÀrare i samband med den pedagogiska dokumentationen frÄn tre olika förskolor. Resultatet visar att lÀrarna, bÄde genom tal och genom handling, talar om barnen utifrÄn tre olika diskurser i samband med pedagogisk dokumentation.

För att möta den sÄ kallade digitala generationen och höja elevers motivation och mÄluppfyllelse satsar fler och fler skolor pÄ 1:1. Det innebÀr att varje elev och lÀrare fÄr tillgÄng till varsin bÀrbar dator. Den forskning som finns om 1:1-satsningar fokuserar i hög grad pÄ teknologin, ifrÄga om hur denna stÄr i relation till elevresultat, elev- och lÀrarattityder, etc., men utelÀmnar de pedagogiska synsÀtten i 1:1-satsningarna. Det Àr denna lucka som Àr utgÄngspunkten i uppsatsen. Med fokus pÄ fyra 1:1-verksamma pedagoger Àmnar denna uppsats undersöka de pedagogiska synsÀtt som omgÀrdar 1:1-verksamhet.

Studien pÄbörjades hösten 2012 och Àr ett försök att hitta olika pedagogiska verktyg och förhÄllningssÀtt genom strukturerade intervjuer med 3 pedagoger som arbetar eller har arbetat med barn och ungdom med diagnosen ADHD. Studien belyser hur dessa olika pedagoger uppfattar sin undervisning, sin roll som lÀrare och vad deras generella erfarenheter av att arbeta med ADHD-elever Àr. Genom intervjuer skapas en bild av lÀrarna som arbetar med ADHD-elever och deras pedagogiska attribut, och med klusteranalys bestÀms deras musiklÀrartyp. I resultatet framkommer bl.a. vikten av att möta ADHD-eleven hÀr och nu, att varje elev Àr unik och att vid arbete med ADHD-eleven Àr tÄlamod, intuition, kreativitet och samt att vara en flexibel lÀrare viktiga egenskaper.

 UtifrÄn tvÄ pedagogiska metoder Verkstadsarbetet och Datorn som pedagogiskt verktyg Àr syftet med studien att söka svar pÄ frÄgorna om hur elevers sprÄklÀrande synliggörs samt vilka förutsÀttningar som ges för elevers sprÄklÀrande. Studien Àr en fallstudie med etnografisk ansats. Vid datainsamlingen anvÀndes triangulering och de datainsamlingstekniker som anvÀndes var deltagande observationer, informella samtal med bÄde elever och lÀrare samt en fokusgruppintervju med lÀrare. Resultatet visar att elevernas sprÄklÀrande synliggörs genom olika typer av samtal, i analoga lÀspraktiker, i analoga skrivpraktiker, i digitala lÀspraktiker och i digitala skrivpraktiker. Studien visar vidare att ett stort antal förutsÀttningar, inom olika omrÄden, ges för elevers sprÄklÀrande.

Denna undersökning har haft som syfte att redogöra för hur lÀrare anvÀnder sig av betygoch bedömning som pedagogiskt verktyg. Samt belysa de eventuella svÄrigheter ochmöjligheter det innebÀr att möta det nuvarande betygsystemet. Arbetets litteraturdelÀmnar klargöra de konsekvenser betygsystemets utformning har för planeringen ochgenomförandet av undervisningen samt möjligheten att göra likvÀrdig bedömning vilketundersökningen sedan vidareutvecklar. Undersökningen har genomförts i form avkvalitativa intervjuer av lÀrare med lÄng arbetslivserfarenhet. IntervjufrÄgorna harberört den praktiska tillÀmpningen och synen pÄ utvecklingsmöjligheter i arbetet medbetyg och bedömning.

Gustavsson, Johanna & Hanselius, Marie (2011). Pedagogers erfarenhet kring hur skolsituationen kan se ut för elever med diagnosen ADHD? En studie om sex pedagogers erfarenheter av elever med diagnosen ADHD. (PedagogueŽs experience how the school situation appear for students that are diagnosed with ADHD? This is a study about six pedagogue?s experience for the children with ADHD.) Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte har varit att undersöka sex pedagogers erfarenheter kring skolsituationen för elever med diagnosen ADHD.

I studien LÀrares tankar om skolledare, Sjöstrand-Lorenzatti (2005) var slutsatsen att lÀrare ville ha tydliga pedagogiska ledare som verkade nÀra dem i det dagliga arbetet. Denna uppsats Àr en uppföljning pÄ ovanstÄende arbete med den skillnaden att frÄgan nu stÀlldes till rektorer om deras syn pÄ vad det innebÀr att vara pedagogiska ledare. FörhÄllandet mellan rektorers uppdrag som pedagogiska ledare och deras ansvar för verksamheten som helhet med administrativt arbete, personal- och arbetsmiljöansvar diskuteras som en faktor i studien. Att arbeta som rektor i grundskola med bakgrund som förskollÀrare eller fritidpedagog kan innebÀra ifrÄgasÀttande och legitimitetsproblem i yrkesutövningen. Bakgrundens betydelse var dÀrför ytterligare en intressant faktor att fördjupa inom studiens ram.

?Childs pedagogic material ? A qualitative study of child?s use of pedagogic materials available at five nursery schools and about their teachers thoughts about the display of the pedagogic material?In the nursery preschool the environment and the educational materials have always had a central place. That's why it has been chosen to study and observe five preschools and interview sex teachers, in an attempt to understand the teachers thought about the choice of material and the choices of material that the children used. The reason I do this is to see what the underlying idea about the materials the children use is, and why educators choose to make certain materials visible. The purpose of this study is to examine the educational materials that are used to stimulate childrenÂŽs learning and examine what determines the choice of educational materials.

Vuxenutbildning ska enligt andragogiken organiseras annorlunda Àn utbildning för unga mÀnniskor.Syftet med detta examensarbete var att försöka ta reda pÄ om vÄr skolas nya modell för undervisning/handledning i engelska grund och engelska A kan Ästadkomma ett nÀrmande till andragogiska principer. Jag ville ocksÄ se hur omstÀllningen till nytt arbetssÀtt pÄverkade kursdeltagarna, samt var de skulle lÀgga tyngdpunkten i en idealisk undervisning/handledning. Metod och material för arbetet utgjordes av litteraturstudier, studiebesök, förelÀsning, samt en kvantitativ enkÀtundersökning i kombination med en strukturerad intervju med de studerande. Resultatet av undersökningen visar att vi tycks ha nÀrmat undervisning/handledning till andragogiska principer. VÄra studerande lÀgger tyngdpunkten pÄ undervisningens pedagogiska upplÀgg, men efter omstruktureringen syns ett vidgat perspektiv till synpunkter pÄ nya omrÄden som arbetssÀtt och flexibilitet.

 AbstractSyftet med följande arbete Ă€r att undersöka vad AKK Ă€r och hur det anvĂ€nds av specialpedagoger i pedagogiska verksamheter, 0-12 Ă„r. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om AKK. Med hjĂ€lp av intervjuer med specialpedagoger ville vi undersöka deras roll vid anvĂ€ndandet av AKK. Vi ville Ă€ven se vilken AKK och vilka hjĂ€lpmedel som anvĂ€nds i pedagogiska verksamheter och i vilka situationer. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vĂ„ra undersökningar pĂ„ att AKK anvĂ€nds pĂ„ ett medvetet sĂ€tt av de specialpedagoger som har barn/elever med ett uttalat behov av AKK. Bilder Ă€r det AKK-sĂ€tt som alla intervjupersoner anvĂ€nder och datorn Ă€r det mest anvĂ€nda hjĂ€lpmedlet. Den specialpedagogiska rollen nĂ€r det gĂ€ller AKK bestĂ„r av en viss bedömning av barns/elevers kommunikation och sprĂ„k, handledning av andra pedagoger samt att hĂ„lla sig uppdaterad om vad som finns och vilka nyheter inom omrĂ„det som kommer. Ämnesord: AKK, kommunikation, specialpedagogens roll.

En vanlig Äsikt bland lÀrare Àr att genetiken Àr ett intressant avsnitt, men att det Àr svÄrt att undervisa sÄ eleverna förstÄr. DÀrmed Àr det viktigt att det bör finnas illustrativa bilder som förtydligar texten, och Àr pedagogiskt framstÀllda. Som lÀrare Àr man ansvarig för lÀrandet, och anvÀnder olika hjÀlpmedel, exempelvis lÀrobok. LÀroböckernas kvalitet Àr dÀrför mycket viktig, Syftet med examensarbetet var att undersöka, hur bilderna inom genetik och genteknik presenteras i gymnasielÀroböcker. Samtliga bilder analyseras och tolkas med hjÀlp av ett kodschema och dess tillhörande bedömningsgrunder.